Hej, det här blir mitt första inlägg här efter ha läst och spanat en del på forumet. Jag har en fråga som jag inte sett diskuterats här så mycket tidigare.
Min situation: Jag är 44år och gift sedan 5 år. Vi har ett kapital som skulle räcka till att vi båda gick in i FIRE men min fru vill inte eftersom hon känner en osäkerhet med det. Kapitalet vi har kommer från mina tidigare investeringar som gått väldigt bra. Hon tycker inte att detta alls är hennes pengar trots att vi inte har något äktenskapsförord. Under de senaste 5åren har kapitalet vuxit från ingen FIRE till FIRE som räcker för 2. Vi drömmer båda om FIRE men hon säger samtidigt att vi skulle leva ett parallell-liv om jag är FIRE och hon jobbar. Medans jag säger vi går in i FIRE båda två, kapitalet räcker för att betala alla våra utgifter.
Jag kan ju också förstå hur hon tänker för hade det varit ombytta roller hade jag nog känt likadant. Alltså att man lite stödjer sig på den andra och inte blir självständig.
Hur går tankarna här inne och är det någon annan som varit i samma situation?
Spännande fråga och av trådtiteln att döma trodde jag på annan problematik.
Men, vad hindrar egentligen dig från att skjuta ut dig? Ni kan ju dela vardagens med- och motgångar med varandra ändå.
Eller tänker du en mer ”typisk” evig-solsemester-FIRE?
Jag och särbon är inte i samma sits, men det funkar trots detta att dela vardag och helg. Så, är det inte bara en oro för det okända som spökar? Kanske känner hon mer för egen FIRE om ett år eller två när hon ser att det funkar för dig?
Tillägg:
Om hon drömmer om FIRR men knte är redo att sluta handlar det antingen om arbetet, relationen eller FIRE-beloppet. Jag föreställer mig det sistnämnda. Är hon mer för livrem och hängslen?
Avsätt tid för att prata igenom det. Skriv ett brev med tankar som du läser upp. Be henne göra detsamma.
Jag tycker att ansvar och respekt för individuell integritet är viktigt i ett äktenskap, men inte självständighet. Oberoende och individualism går emot min syn på vad ett äktenskap är.
Har inte du gjort dig lite beroende av din fru? Då kan man kanske kärleksfullt be henne att reciprokera?
2 saker. För mig personligen tänker jag nog mer och mer att FIRE kommer ske snart. Det blir absolut ingen solsemester har massor med projekt och saker att sysselsaätta mig med. Så att hon ser det som ett problem får nog mest stå för henne. Känner mest att det är tråkigt att hon ser det som ett problem att 1 jobbar och 1 inte gör det.
Sedan när det gäller hennes egna FIRE är väl egentligen det som är problemet för mig. Hur övertalar jag henne att gå i FIRE när hon inte känner att hon har ekonomin till det? Hur kan jag göra henne trygg med det ekonomiska när det från början är mina investeringar som ska stå till grunden för FIRE?
Vi diskuterar det här hela tiden och kommer ingen vart. Jag säger ungefär nu kör vi, vi har pengarna. Hon säger nej det har jag inte alls jag vill inte att du försörjer mig.
Javisst, jag menar en chans att prata om vad som ligger bakom. Vad du känner när hon inte vill “göra sig beroende”. Varför oberoende är viktigt för henne.
För att FiRE-pengarna är på ditt konto, eller för att FIRE-pengarna kommer från ditt arbete?
Det första är lätt att fixa, en transaktion till hennes konto.
Det andra. Ja det är väl bara att tacka och ta emot som partner. I vår relation har vi alltid dragit olika stora lass under olika tider gällande städ, matlagning, ta hand om barn, ekonomiskt, etc. Man kan inte alltid bidra 50% i alla kategorier
Jag är uppfostrad i en traditionell miljö där gifta män har en plikt och ett ansvar att försörja sin familj.
Därför har ekonomisk ersättning varit viktigt i mina val i yrkeslivet.
Men när jag jobbade på ett företag som var kopplat till bemanning i låglöneyrken, så lärde jag mig att för andra människor fungerar det helt annorlunda, och lönen är bara en liten, liten del av motivationen för dem. Särskilt när de har en partner som är bra på att försörja – då har de inget behov alls av lönen, utan arbetar bara för att de vill.
Andra saker än lön som folk får från jobbet:
titel, status, en plats i en hierarki: “jag är faktiskt legitimerad det-och-det”
tillhörighet till en social gemenskap i arbetslaget
en ursäkt att inte ta hand om barnen eller göra hushållsarbete, “jag har faktiskt också ett jobb”
slippa skämmas och dömas av avundsjuka medmänniskor när man inte arbetar
ränteavdrag
För någon som är mer social så kan de här grupptrycksmekanismerna vara oerhört starka. Medan jag, som jobbar för att jag tycker att jag behöver pengar, hellre sover i bilen än jobbar år efter år på ett låglöneyrke som undersköterska.
Om du vill sluta jobba och hon inte vill än, även om det är för att hon tycker att hon inte har råd, tycker jag att du kan sluta jobba och hon kan fortsätta jobba.
Vi har särkullsbarn och det kanske där problemet ligger. Vi blir ju aldrig en kärnfamilj och kanske svårare för henne att känna att vi delar på ekonomin fullt ut i och med det?
När det gäller saker att pyssla med och hur vi är som människor är vi dock ganska lika. Så FIRE är nog något som vi vill båda två lika mycket.
Det konstiga är att hon liksom inte ser eller tänker på pengarna som finns. Inte bara när det gäller hennes FIRE men även min egna kan hon säga saker som men om du slutar jobba får du ju ingen pension. På något vis tycker jag om det här för motsatsen har jag också sett (gammalt ex) där pengar var ett stort fokus som genomsyrade relationen.
Men ja, kanske bara måste prata mer med henne om det med lite nya infallsvinklar. Det lutar nog åt att jag slutar jobba så får hon fortsätta och vi får leva det där parallell-livet hon tror det blir.
Tips från min magkänsla: undvik i längsta möjliga utsträckning att övertala din livspartner.
Presentera data och logik, prata igenom så du vet hon förstått hur du tänker. Övertalar hon inte sen sig själv; försök respektera det, låt bli att fortsätta utöva påverkan och försök istället hitta en kompromis som tar hennes önskan i beaktande. Risken är annars att du får ett ja som hon inte bottnar i. Då har ni ett mycket stort problem. Mkt större än om hon stannade utanför fire.
Fire passar ju inte alla och det är nog svårt för andra att säga säkert vad som är “rätt” eller “fel” för någon annan.
Jag tror jag formulerade mig dåligt. FIRE är ju något hon vill. Hon pratar om det hela tiden. Det jag menade var mer: Hur övertalar jag min fru att pengarna som vi har kan användas av henne för att gå i FIRE?
Känns som tråden gick lite åt fel håll. Problemen är kanske många men grundproblemet är att hon inte ser “mina” pengar som våra samt hur man gör så hon inte känner att jag försörjer henne om vi slutar jobba.
Börja här i ert nästa samtal. Jag tror det är en större komponent än du tänker dig.
Och detta ^^^ Olika människor processar olika snabbt. Om hon målade upp FIRE vid 55 i sitt huvud och du FIRE så snart det går, då är ni på olika sidor i boken om ert liv.
