Min familj har ärvt cirka 27 hektar åkermark, klass 10, vilket gjort att vi fått en värdering på cirka 14,5 miljoner i runda slängar om vi skulle sälja i dagens läge.
Vi har sedan länge haft arrende på marken och fått en intäkt på cirka 100 000 per år minus eventuella utgifter, underhåll. Kommer troligtvis en utgift på 25 000 per hektar för dränerings arbete inom 5 år.
Nu är det prat om att sälja marken, anledningen är bland annat att avbetala ett fastighetslån ca 50% belåning, cirka 3 miljoner, samt ge ett form av startkapital till mig och min bror för eventuellt köp av lägenheter. Det är inget som säger att fastighetslånet måste betalas av nu ekonomin är god och stabil hos föräldrarna.
Varken jag eller min bror har ett direkt behov av pengarna och även om ett lägenhetsköp kan bli aktuellt så har jag ett ok startkapital redan som jag skulle kunna utbytta som insats.
Vad skulle ni säga? Bör man ta kontakt med en rådgivare? Och om man säljer, hur bör man gå tillväga för att utnyttja resurserna på bästa sätt?
Min tanke är att: låt oss behålla marken, belåna den om det finns ett behov och ha den som en pant. Även om priserna på mark är väldigt hög just nu pga låg ränta etc så är det troligt att värdet kommer fortsätta stiga framöver.
Jag har inga större reflektioner över ägandet av mark i sig.
Men om du skulle ta 14,5 MSEK och slänga in på börsen kan du med stor sannolikhet mångdubbla avkastningen. 100k/år är knappt 0,7%, före kostnader.
Nu kan man tänka sig att en försäljning utlöser reavinstbeskattning.
Likaså går det ju att öka avkastningen på kapitalet genom att belåna marken.
Ska man inte jämföra intäkten på 100000 med direktavkastningen(utdelning) för investering på börsen och ökningen på markens marknadsvärde med värdeökningen på börsen?
Om marken inte har affektionsvärde eller om ni själva planerar att bruka den hade jag sålt den direkt. Bra pris nu och pengarna kan investeras i fastigheter och börsen.
Med ca 100 000:- in på marken varje år tar det för lång tid för att den ska betala sig jämfört med försäljning kontra att investera och även kunna använda pengarna eller investera dem.
Att jämföra värdet (och avkastningen) på mark med aktier är att jämföra äpplen och päron. I risk är det snarare jämförbart med statsobligationer.
Beroende på riskprofil/ert övriga kapital så kanske 14 miljoner är för mycket att ha i så låg risk/avkastning. I så fall skulle jag undersöka möjligheten att belåna en del av marken och frigöra kapital för andra investeringar. Dock skulle jag inte sälja marken. ”Buy land, they don’t make it anymore”.
Nu finns det ju olika slags bolag att köpa aktier i.
Med lite fantasi kan man ju tänka sig att man placerar en del av pengarna i bolag som förvaltar mark och fastigheter, men måste ju inte köpa förhoppningsbolag för hela slanten. Dessutom kan man diversifiera som man önskar, vilket är svårt med en plätt åkermark.
Tack alla för snabbt och utförliga svar! Bra input! Finns inget affektionsvärde kvar eller någon tanke på att bruka marken.
Jag ha lite kunskap inom området så om jag missar något på peka gärna detta.
Tänker att det finns två alternativ:
*Alternativ 1: * Sälja marken, reavinstbeskattning, mäklararvode etc, vi får ut låt oss säga 9 miljoner (tagit ur luften, bara för att ha en siffra). Vi väljer att betala av belåning på föräldrarnas hus samt köpa av en lägenhet och resten åker in på börsen.
Fråga 1: Tror ni alltså det blir bättre avkastning än bara få arrende och vänta på att markpriserna stiger. (Det skall ju sägas att priserna just nu på mark är all time high, men förväntas stiga då det finns väldigt begränsad tillgång på mark.
*Alternativ 2: * Vi behåller marken, belånar den till låt oss säga 30% av värdet (är detta troligt att man kan göra det?). 8,7 miljoner.
Fråga 2: vad kommer jag betala i ränta och amortering så fall? Vilket så fall ju är minimum det jag måste få tillbaka på det jag investerar de 8,7 miljonerna på? Risken är väl om räntan stiger etc?
Fråga 3: Tycker ni då att man bör fördela det på fastigheter och börsen? Med den summan kan jag ju fortfarande betala av en stor del av huslånet på fastighet, samt köpa en lägenhet, men vi slipper skatta, mäklararvode etc och äger fortfarande marken.
Fråga: 4 Om dessutom vi senare säljer marken kan vi då göra ett avdrag för belåningen som vi då tagit för att betala av den andra fastigheten?
Jag hade sålt och köpt mig en något “bättre” lägenhet än vad du sneglat på nu.
Du kanske till och med kan köpa en lägenhet med 2 ingångar där du kan hyra ut delar av en mycket större lägenhet än vad du behöver idag, men där du på sikt kan ta över båda när/om du bildar familj (för jag tolkar det som att du inte har några barn idag).
Direktavkastningen är låg och all investeringsteori säger att du inte skall lägga så stor del av din förmögenhet i en enda investering. En investering som också är väldigt illikvid.
Nu vet jag inte detta, men antar att det finns olika fonder + aktier med stark korrelation till markpriser du kan investera delar av kapitalet i istället.
Nej, att slänga in pengarna i ett underkapitaliserat kinesiskt fastighetskonglomerat med bristande insyn vore inte min första tanke, nej.
Men det förstod du nog själv.
Jättebra. Som du säkert begriper så förstår både jag och de flesta andra detta. Övriga förstod säkert också mitt inlägg utan att se behovet av ordmärkeri och halmgubbisering.
Uppskattar era invändningar, är troligtvis en av de som inte förstår alltså är det nog bättre vara övertydlig. Men om ni har svar på ovanstående frågor får ni hemskt gärna ge er synpunkt på det också!
Fast fruktanalogin håller ju inte. Du viftade bort skillnaden i risk och blev grinig när folk påpekade det.
Det handlar om att inte rekommendera folk att ta mer risk än de förstår och att rekommendera folk att ta rätt risk. Varken för hög eller för låg. Då kan man inte jämföra äpplen med apelsiner och låtsas att de båda är äpplen. För det är dem inte.
Har man så mycket pengar i mark kan det vara rimligt att behålla den med låg avkastning fär många generationer framöver. För att istället ta mycket större risker med sitt arbete och övrigt kapital. För man kan alltid (över)leva på sin lågavkastande mark.
