Jag sitter med en helt ok ekonomi och sparande. Vi har två inkomster á ca 85k/mån tillsammans plus utdelning på 100-200k/år från litet AB. För drygt 5 år sedan så köpte vi ett hus för 5,25M som vi renoverade och vi fick för ca 2 år sedan bud på 7,9M. Sen dess har marknaden gått ner något men vi borde kunna få 7,2-7,5 iaf.
Det är dyrt att bo i hus men värt varenda krona för våra små barn att kunna leka på somrarna, bada i poolen och slippa ha grannar vägg i vägg som vi hade förut.
Samtidigt så kan jag inte släppa tanken på hur otroligt skönt det vore att vara helt skuldfri och få loss ett par miljoner, mest psykiskt ärligt talat då vi har lite sparande (ca 600k).
Skulle vara trevligt att få lite input och tankar.
Hur mycket renoverade ni för? Inte tapeter och så’nt alltså, utan “riktig” renovering? Frågan motiveras av att ni ju får skatta för vinsten om ni inte köper nytt hus.
Lade ni en mille på renoveringen och får 7,5M vid försäljning så försvinner ca 300k i skatter.
Utifrån eget tycke och situation. Amortera ner i lagom takt och bo kvar. Värt mycket för barnen att bo i hus. Ta ett nytt beslut när barnen flyttat hemifrån.
Ni får ut 100k per månad då. Hur mycket gör ni av med varje månad?
Ni verkar ju trivas i huset så tror nog den känslan är värd mer än känslan att vara skuldfri. Den kommer säkert sen ersättas med att du vill ha en känsla av att vara ekonomiskt fri etc.
Ovanstående resonemang bygger på att ni nu sparar en hel del och har en stabil ekonomi.
Sitter ungefärlig i samma sits som du.
Vi får 100k per månad. Storstad, 2 aktiva barn i mellanstadiet som kräver 2 bilar. Köpte relativt ny hus 10 år sedan (>20 år) i fint förortsområde för 6m. Fick värdering för 8m ett par år sedan men nu tror jag att vi kommer inte få högre än 6mil. Har buffert på <300k, 1 leasing bil men inget annat lån.
Vill sälja huset och flytta till lägenhet närmare stationen då barnen börjar åka kommunalt själva. Och bygger buffert. Men tveksam om det är värt att flytta. Staying put for now.
Om ni är överens om det inom familjen så är det väl rätt klart ni ska bo kvar. Man jobbar för att leva i första hand, i andra hand spara för framtiden.
Om något så kanske ni kan lägga en plan att amortera ner till under 50% på sikt och sedan sluta amortera för att då investera mer. Eller någon annan plan så ni känner er tillfreds med både nuläget och framtid.
Visst, det är skönt att vara skuldfri men det är ju jättesvårt i er ålder (vad jag tror) med småbarn och hus. Tror de flesta i de åren är glada om de kan spara något alls.
