I dag så har jag ett isk-konto på ungefär 500.000:- fördelat i 15 stabila aktier värdebolag/tillväxt med utdelning, jag sparar normalt 11.000/månaden i mitt ISK, men så är inte fallet nu. Hus belånat till ca 45% (stora renoveringar gjorts b.l.a, kök xD", stabil inkomst, flickvän (inga barn ännu), 29 år gammal.
Jag har för 12 månader sedan ungefär tagit ett blancolån (räntefritt) på 24 månader för ett nytt och dyrt kök, vilket kostar mig 5671:- i månaden t.o.m, 2024-03-01. Jag har ungefär 65.000:- kvar på detta.
Jag hade kunnat casha detta men räntefritt lockade.
Jag har utöver det två “smålån” med en hutlös ränta i regionen 8.5%… 29500:- resp. 39729:-
Med ovan förutsättningar så sparar jag ca. 5500:- i mitt ISK/månad. Jag har dock börjat vela ifall jag ska sälja av ca 140k kr utav min portfölj för att lösa ovan lån och på så vis frigöra ungefär 6366:-/månaden, som jag kan lägga in på börsen, dvs. återgå till mitt “normala” månadsspar.
På den emotionella biten så känns ovan skulder inte så himla roligt.
Vad tycker ni att jag ska göra? Fortsätta att amortera i vanlig takt? När det räntefria lånet är klart så tar jag dessa pengar och betalar mina “smålån” med eller sälja av innehav och betala av allt direkt?
Om det du skriver är hela bilden hade det för mig varit självklart att lösa de dyra smålånen ASAP. Det räntefria kan väl tugga på, om det verkligen är fritt från räntor och avgifter.
Okej, då säljer jag nog av lite och löser dessa, ca 60k kr totalt. Jag har amorterat på dessa i ca 6 månader och det är i princip bara ränta jag betalar. Ungefär 850kr totalt/månaden…
Det räntefria är räntefritt men har en adm.avgift på 40kr/mån.
Men men… varför, när du har pengarna att betala av dem?
Att ha ett räntefritt eller extremt billigt lån kan man ju motivera med att man tjänar mer pengar på börsen (i genomsnitt och över lång tid). Men dyra, dåliga lån har inte den ursäkten. Det låter som om du skaffat dessa lån relativt nyligen?
Amorterar du "små"lånen (så himla små är de inte) så motsvarar det en riskfri investering med 8,5% ränta. Det är alltså samma risk som sparkonton där du bara får 3%. Amorteringen har till och med bättre rän ta än den avkastning du kan förvänta dig från fonder. Det är en no-brainer att amortera med de förutsättningarna!
Kökslånet blir väl knappt 1% effektiv ränta så det lånet kan du ju ha kvar så länge det är så billigt.
Jag har bestämt mig. Jag säljer av och betalar bort dessa “smålån”.
Angående kökslånet, så måste jag fråga dem ifall inte amorteringsplanen bryts och det tillkommer ränta, ifall jag ökar amorteringen på det, varje månad. Vad tror du?
Om kökslånet är så billigt som du säger så är det väl ingen fara att följa amorteringsplanen.
Om du däremot har en halv miljon i besparingar så tycker jag verkligen du bör undvika att ta nya dyra “smålån”. Ett av syftet med besparingar är ju att kunna undvika dyra lån.
Sagt och gjort. Nu har jag sålt av för 140k kr. Jag löser lånen imorgon, sparar mer varje månad och sover godare om natten. Tack så hemskt mycket för alla tips. Även om det stora lånet är räntefritt, så känns det inte så roligt varje månad.
Det överdrivs ju en hel del här inne. Vi talar om lån som kostar dig 220kr i månaden mot att ha pengarna på ett sparkonto, och som är en mild förlust att betala av mot normal avkastning på börsen.
Jag hade inte ens funderat på dessa lån.
Det räntefria ska vi väl inte ens tala om. Vem betalar tillbaka gratis pengar?
Här hade jag betalat av dina två “smålån” där du har ca 8,5% ränta direkt.
Köksånet du har räntefritt på med enbart en administrativ avgift på 40kr/månad hade jag inte gjort något med då den faktiska kostnaden är på under 1% och du kan få en säkerställd avkastning på mer än detta.
Det kostar förmodligen lite grand att betala av lånen. Eventuellt kan det löna sig. Det handlar hur som helst om spottstyver, och vad man i gymvärlden kallar “optinojja”. Dvs att fokusera på små detaljer som inte gör någon som helst skillnad. I det här fallet är rådet solklart att låta dessa lån vara kvar och inte ägna det en till tanke.
Jag är lite nyfiken på hur de två dyra smålånen kom till. Är de ett symtom på något? För liten buffert för oförutsedda utgifter? Är det något du bör rätta till i samband med att du betalar av dem? (Istället för att återgå till normalt månadssparande på börsen)
