Jag har ett sommarhus på landet, utedass (riktigt trevligt sådant) men med tillgång till vatten i kök och badhus via en samfällighetsförening, två gemensamhetsanläggningar: en för pumphus, brunn och pump, en för ledningen. Alla ca 10 fastiheter är med i pumpanläggningen, vi andra 8 är med i ledningsanläggningen. Föreningen är ca 30 år gammal med 1 mindre jordbruk, några bofasta och två fritidshus. Vi använder bara vatten sommartid medans de andra är väldigt beroende av vatten året runt. Nu vill någon (som vill utöka boskap på jordbruket) gå ur, vill borra egen brunn. Vi har blivit kallade till förrättningssammanträde av Lantmäteriet. Jag räknar snabbt (huvudräkning) att det är billigare för alla att ha kvar samfällighetsföreningen och dela på kostnaderna för 10 fastigheter, än att alla ska borra nya egna brunnar, och dessutom eventuellt bli ekonomiskt ansvariga för att de gamla ledningarna tas bort (servitut på annans mark). Finns det nån mer bonnjävel i gruppen som har erfarenhet av detta och kan tipsa. Jag har inte varit aktiv styrelsemedlem men har varit nöjd i 10 år och betalat avgift till föreningen, ca 5000kr per år för vattnet. Tacksam för tips.
Är du sån äkta bonnjävel att du är med i LRF? 
De brukar ha rådgivning om sånt här.
Edit: Nu läste jag mer noga att du bara hade sommarhus. Men att grannen går ur är ju inte samma sak som att samfälligheten upplöses och ni alla måste borra egen brunn. Du kan ringa Lantmäteriet och be att få prata med någon om samfälligheter, för att få mer info om de olika alternativen i en sån här situation. De är ju en statlig myndighet och helt opartiska.
Kan hen ens gå ur samfällighetsföreningen? Det brukar vara knutet till den fastighet som ingår i samfälligheten, och generellt tror jag inte man kan fritt välja att lämna den. Vad säger stadgarna om utträde?
(Och hur ser andelstalen ut i föreningen, gissar att det inte är risk att bonden har egen majoritet i ekonomiska frågor?)
Det är lantmäteriet som beslutar huruvida fastigheten kan utträda ur gemensamhetsanläggningen/samfällighetsföreningen. På samma sätt kan lantmäteriet tvinga in en fastighet mot fastighetsägarens vilja.
Lite svar.
- Kan jordbruksfastigheten lämna gemensamhetsanläggningarna? Mest troligt ja om den fastigheten numera kan lösa sitt vatten själv, men som AliceG nämnde är det lantmätaren som beslutar.
- Vad innebär det för gemensamhetsanläggningarna? De kommer finnas kvar, om inget annat yrkas på under förrättningen. Dock kommer ni vara en mindre kostnadsbärare (men även en mindre nyttjare) så kostnaden/andel kan ev. öka något. Men det borde styrelsen kunna sia om.