Semesterlagen/kollektivatalet | Vad gäller?

Jag hade en diskussion med en kollega som nyligen varit långtidssjukskriven. Diskussionen handlade om semesterlön och semesterersättning.

Förra året gick vi från att få ut semesterersättningen varje semesterdag till att få ut den fasta delen på 8% i en klumpsumma före semesterperioden, och den rörliga delen på ca 5% i en klumpsumma efter semesterperioden.
De av oss som då hade sparade dagar från tidigare år fick även ut de två klumpsummorna även för de dagarna. Vi får spara 5 dagar per år i max 5 år = max 25 semesterdagar som vi kan ha sparat + 25 nya för nuvarande års semester.

En kollega som hade 50 dagar sparat fick ut ca 50 000 kr i semesterersättning i en klumpsumma medan min kollega som då var sjukskriven och hade 50 semesterdagar sparade fick bara ut ca 10 000 kr i semesterersättning.
Lönekontoret förklarade detta med att semesterersättningen baseras på tidigare års lön och då min sjukskrivna kollega varit sjuk större delen av det året (sjukskriven mer än ett år totalt men bara delvis av 2023, arbetstränat från hösten -23 till nu) så blev det inte så hög lön. Låter rimligt i första hand och även när jag läser semesterlagen:

Semesterersättning

Semesterersättning

28 § Om anställningen upphör innan arbetstagaren har fått den semesterlön som tjänats in, ska arbetstagaren i stället få semesterersättning. Detta gäller inte om annat följer av 30 b eller 31 §.Motsvarande ska gälla om arbetstagarens anställningsvillkor ändras så att semesterledighet med semesterlön ska förläggas redan under intjänandeåret. I sådant fall ska bestämmelserna om semesterersättning tillämpas som om anställningen hade upphört vid den tidpunkt från vilken de nya anställningsvillkoren ska gälla.Särskilda bestämmelser om semesterersättning finns i 5 § för

  1. arbetstagare som anställs för arbete som avses pågå i högst tre månader, och
  2. arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning.
    Lag (2014:424) .29 § Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön.För sparade semesterdagar ska semesterersättning beräknas som om de tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde. Lag (2009:1439) .

Men då till den delen av diskussionen som gällde nuvarande års semester, semesterperioden 2024.
Så som lönekontoret förklarade så kommer kollegans semeterlön också att baseras på tidigare årslön och med det så kommer kollegan bara att få ca 50% av den semeterlönen hen borde få vid 4 veckors sammanhängande semester.

  • Vad bör min kollegas semesterlön baseras på?
  • Vad bör min kollegas semesterersättning baseras på?
  • Bör man fundera på vilken försäkring som kan hjälpa att täcka upp ett inkomstbortfall året efter man har kommit tillbaka till arbetslivet efter en längre tids sjukskrivning? (mer än 180 dagar)

När jag läser semesterlagen så står det såhär:

Beräkning av semesterlön

Beräkning av semesterlön

16 § Semesterlön för en arbetstagare som har lön bestämd per vecka eller månad beräknas enligt 16 a §, om inte annat framgår av andra stycket eller arbetsgivaren väljer att beräkna semesterlönen enligt 16 b §.

Semesterlön beräknas enligt 16 b § för en arbetstagare som har

  1. lön som inte är bestämd per vecka eller månad,
  2. lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del om den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, eller
  3. en sysselsättningsgrad som har varierat under intjänandeåret, eller som har
  4. ändrat sysselsättningsgrad mellan intjänandeåret och semestertillfället, eller
  5. varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande enligt 17-17 b §§, dock inte om frånvaron pågått i samma omfattning under hela intjänandeåret och pågår i den omfattningen vid semestertillfället.

Särskilda bestämmelser om vissa förmåner vid beräkning av semesterlön finns i 24 och 25 §§. Lag (2009:1439).

Semesterlön enligt Sammalöneregeln

Semesterlön enligt sammalöneregeln

16 a § Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är för veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av semestertillägget.

Har arbetstagaren även rörliga lönedelar är semesterlönen för dessa lönedelar tolv procent av arbetstagarens sammanlagda förfallna rörliga lön under semesteråret. Lag (2009:1439).

Semesterlön enligt procentregeln

Semesterlön enligt procentregeln

16 b § Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret.

I lönesumman ska inte följande inräknas:

  1. semesterlön,
  2. ersättning för dag då arbetstagaren helt eller delvis har haft semesterlönegrundande frånvaro enligt 17-17 b §§, eller
  3. permitteringslön som lämnas i anledning av driftsuppehåll med samtidig semester när rätt till semesterlön inte föreligger för samma tid.

För varje sådan frånvarodag som anges i andra stycket 2 ökas i stället lönesumman med ett belopp motsvarande den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om arbete i stället utförts i normal omfattning för arbetsgivarens räkning. Med normal omfattning avses arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Går beloppet inte att fastställa ska det uppskattas till den inkomst som kan antas skulle ha betalats om arbetstagaren under frånvarotiden hade arbetat för arbetsgivarens räkning.
Lag (2009:1439).

Semesterlönegrundande frånvaro

Semesterlönegrundande frånvaro

17 § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. I sådan frånvaroperiod inräknas även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.Frånvaron upphör att vara semesterlönegrundande då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd. Lag (2009:1439) .

Och till sist, hur många dagar borde kollegan få i år (betalda/obetalda)?

Semesterdagar med semesterlön

Semesterdagar med semesterlön

7 § Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden) subtraheras de dagar då arbetstagaren varit helt frånvarande från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på semesterledighet, permittering, korttidsarbete eller ledighet som enligt 17-17 b §§ är semesterlönegrundande, liksom arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder, ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras med tjugofem. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta till närmast högre hela tal. Lag (2013:950) .

Källa: Svensk författningssamling - Sveriges Riksdag


En annan fundering gäller kollektivavtalet som vi har, kan man avtala bort semesterlagen med ett kollektivavtal? Det här säger vårt kollektivavtal:

§8 Semester
Semester utgår enligt lag med iakttagande av följande.
Semesterledighet som avses i §12 av semesterlagen kan delas upp efter individuell eller lokal överenskommelse.

Moment 1 Semesterlön

Mom 1 Semesterlön
Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen sam semestertillägg enligt nedan.
Semestertillägget för varje betald semesterdag utgör

  • 0,8% av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslönen
  • 0,534% av summan av rörliga lönedelar som utbetalats under intjänande året

Med månadslön avses här fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Med rörliga lönedelar avses här lön som utgår vid sidan av månadslönen, exempelvis premie, OB- och övertidstillägg m m.

Till “summan av rörliga lönedelar som utbetalats under intjänandeåret” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att de rörliga lönedelar som som utbetalats under intjänande året divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) utom semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.

Semesterlön för sparad semester beräknas enligt ovan. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.

Moment 2 Semesterersättning

Mom 2 Semesterersättning

Semesterersättning utgår med per outtagen betald semesterdag 5,4% av den aktuella månadslönen och med 0,534% av summan av rörliga lönedelar som utbetalats under intjänandeåret, under förutsättning att arbetstagaren inte redan erhållit semesterlön för sådana rörliga lönedelar.

I de fallen intjänat semestertillägg om 0,8% redan har utbetalats utgår endast semesterersättning per outtagen betald semesterdag med 4,6% av arbetstagarens aktuella månadslön. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade semestern tagits ut under det år anställningen upphörde. I fråga om ändrad sysselsättningsgrad gäller moment 4 nedan.

Moment 3 Obetald Semester

Mom 3 Obetald Semester
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6% av månadslönen.

Moment 4 Ändrad sysselsättningsgrad

Mom 4 Ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetstagaren haft en annan sysselsättningsgrad under under intjänandeåret än vid semestertillfället ska den aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till andelen full ordinarie arbetstid vid förtaget under intjänande året.

Om den proportionerade månadslönen blir större än den aktuella månadslönen ska 4,6% av skillnaden mellan månadslönerna betalas ut per uttagen betald semesterdag.

Om den proportionerade månadslönen blir mindre än den aktuella månadslönen ska ett avdrag göras med 4,6% av skillnaden mellan månadslönerna per uttagen betald semesterdag.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska den sysselsättningsgrad som gällt under den största delen av månaden användas vid beräkningen.

Källa: Avtalsboken från mitt fackförbund.

Edit: Jag kände att det blev lite mycket lagtext och därför kanske lite svårläst trådstart.

Hej,
Verkar som din HR får läsa på bättre känner att jag. Behöver mer information.

Vilket fackförbund, kollektivavtal?
Min erfarenhet är saknar man kollektivavtal kan livet bli svårt. Men normalt sätt finns en lägsta semester ersättning som brukar vara ca 1000kr om dagen har din kollega 50 dagar innestående blir det 50000 kr oavsett hur mycket han jobbade alt så får man se, på vad pengarna var värda under den tid han sparade i hop dom och ta ett snitt mitt råd är att kontakta erat fackförbund och driva det den vägen

Mvh
Jonas

2 gillningar

Ja, det är min känsla med och lite därför som jag skapade den här tråden. För se om det är fler som känner att det inte riktigt låter rimligt.

GS-Facket, sågverksavtalet.

Det var det här jag rådde min kollega till med, fick höra idag att facket ska börja utreda det här.

4 gillningar

Det kan hänga på hur lång långtidssjukskrivningen varit. Rätten till semesterdagar är svår att tappa. Men rätten till ersättning för dagarna finns det en bortre ände för.

Jag är dock inte bekant med de exakta reglerna och de kan variera med avtal. Jag har dock haft arbetskamrater som förlorat (delar av) sin ersättning, både pga sjukdom och föräldraledighet.

Jo, det stod något om sjukskriven max 180 dagar, jag tror att det var i semesterlagen.

Men då blir ju frågan istället, om man sparar dagar från tidigare år när man har jobbat till 100%, varför blir dom dagarna mindre värda pga av att man blir sjuk nästa år? Iof så kanske jag har svaret på den frågan här:

Ja, vissa arbetsgivare höjer ersättningen på sparade dagar, andra inte. Vad som styrs av lag, avtal eller goodwill det vill jag låta vara osagt.
Ibland är det en extra morot från arbetsgivaren till att spara dagar som inte finns inskriven i något avtal. Vill minnas pappa hade det så. De gav bättre villkor om han tog ut semester vid lågsäsong.

Jag själv får lägga undan till min semester själv, om jag ska ha någon.

1 gillning