Sex grafer som visar hur vi spenderar vĂ„r tid genom livet (och som alla borde se). 😎

Ett rikare liv
42

Ska bli sÄ gött nÀr man Àr 85

-trött 35Ärig förÀlder

4 gillningar
43

Det blir snart mycket bÀttre. HÄll ut nÄgra Är och ta hand om dig och din partner!

1 gillning
44

Tycker man det Àr lÀskigt eller att det Àr modigt att stÀlla sÄdana frÄgor till sina barn sÄ Àr man nog medveten om att man har stora brister som man inte riktigt vÄgar erkÀnna för sig sjÀlv. Redan dÀr borde man (ni) ta sig en tankestÀllare.

45

Det finns en vÀldigt bra poÀng i det du skriver :blush: Nu Àr mitt första barn drygt 30 timmar sÄ jag fÄr avvakta nÄgot Är innan jag kan frÄga och fÄ ett vettigt svar :stuck_out_tongue_closed_eyes:

Det var nog en frÄga frÄn en person utan att ha barns perspektiv. Sen kan det nog alltid vara lÀskigt att fÄ bekrÀftelse pÄ att kÀnna sig otillrÀcklig. Det Àr nog mest den rÀdslan jag kommer bÀra med mig.

1 gillning
46

Okej ja, grattis till första barnet! :slight_smile:

Jag har inte förstĂ„tt den dĂ€r kĂ€nslan av att vara otillrĂ€cklig för sina barn eller rĂ€dslan för att vara en dĂ„lig förĂ€lder. Den kĂ€nslan infinner sig aldrig hos mig trots att jag har fler Ă€n ett barn. Jag vet att jag/vi Ă€r ljusĂ„r bĂ€ttre förĂ€ldrar Ă€n tidigare förĂ€ldrar dĂ€r man knappt engagerade sig i barnen och levde efter maximera sitt individuella liv. Barnen var typ bihang bara som fick hĂ€nga med pĂ„ förĂ€ldrarnas liv. Idag tycker jag snarare det gĂ„tt för mycket Ă„t andra hĂ„llet, dvs att förĂ€ldrarna gĂ„r helt upp i barnens liv och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt tappar sig sjĂ€lv. Barnen verkar styra familjerna helt idag sĂ„ jag kĂ€nner snarare att det som saknas Ă€r att tĂ€nka lite mer pĂ„ sig sjĂ€lv och inte lĂ„ta barnen styra allt. I slutĂ€ndan tror jag Ă€ndĂ„ att det kan vara bra för barnen med vuxna som mĂ„r bra och ibland gör vuxengrejer. Jag har inga problem med att fĂ„ kritik av barnen. De ska inte fĂ„ allt de vill. Allt ska inte vara hundra procent kul och smĂ€rtfritt. DĂ€remot finns det ju vissa saker man inte ska tumma pĂ„ och det Ă€r att ge barnet trygghet och inte vara ett psykopatiskt svin mot barnen som av nĂ„gon anledning verkar vĂ€ldigt vanligt
 Åtminstone förr.

1 gillning
47

Stort tack :blush:

Jag tror att för min del handlar det nog bara om att inte kommit in i det Àn. I grunden Àr jag övertygad om att vi kommer bli bra förÀldrar bÄda tvÄ och Àr egentligen inte orolig sÄ.

Delar dina tankar om att det blir en balans mellan förÀldrar och barn. Vi har tÀnkt att fortsÀtta med vÄra intressen, dÀr fÄr vÄr son helt enkelt följa med och gilla lÀget. Sedan fÄr vi sÄklart anpassa oss efter honom nÀr det funkar och vad som behöver hÀnda pÄ vÀgen. Barnen styr utifrÄn sina behov men vi styr vad vi vuxna vill göra och hur.

Sedan Àr att vara förÀlder per definition att behöva sÀga nej och inte vara bÀsta kompis hela tiden. Men det gÀller nog att göra det pÄ ett sÀtt dÀr man sÄ ofta det gÄr fÄ barnet att förstÄ lite varför man gör som man gör. Sen behöver (ska i vissa fall) man inte alltid vara överens och hÄlla med varandra. Det som alltid bör vara nÀrvarande Àr kÀrleken, nÀrheten och insikten hos barnet om att man som förÀlder gör de saker man gör utifrÄn just kÀrlek, inte för att jÀvlas.

Det kommer hur som helst bli en hÀftig resa, fel pÄ vÀgen kommer dyka upp men det Àr vÀl som med allt annat att bara lÀra sig.

1 gillning
48

NĂ€r jag lĂ€ser det du skriver kom jag att tĂ€nka pĂ„ en annan aspekt kring varför folk kĂ€nner sig otillrĂ€ckliga. Jag tror mĂ„nga, innan de de skaffar barn, mĂ„lar upp en jĂ€ttefin bild pĂ„ hur goda förĂ€ldrar de ska vara och hur genomtĂ€nkt och bra uppfostran barnen ska fĂ„. NĂ€r det första barnet Ă€r litet sĂ„ kör man hĂ„rt med det racet
 Ungen vĂ€xer, och nĂ€sta unge gör Ă©ntre. Till slut börjar livet mer handla om att hantera dagen. Man har som inte tid eller ork att fundera igenom allt och vara den perfekta i allt stress, stök, brĂ„k och kaos som efterhand uppstĂ„r. NĂ€r man dĂ„ kĂ€nner att det inte alls blev som man tĂ€nkt sig sĂ„ kĂ€nner man sig som en dĂ„lig förĂ€lder.

1 gillning
49

AlltsÄ, jag skrattade högt nÀr jag lÀste ditt inlÀgg! SÄ befriande pÄ nÄgot sÀtt!
Helt Àrligt har jag och partnern börjat prata allt oftare med vÀnner om det hÀr med att leva i ett sjÀlvstÀndigt, löst kollektivistiskt sammanhang nÀr vi blir Àldre. Inte av typen gated community men men med mindre hus. NÀra.
Folk man gillar. SÄ kan man hjÀlpa varandra pÄ de sÀtt man kan. NÀr funktioner tryter. Och samtidigt ha sin egen frihet.
I sommar ska vi testa i litet format. Vi Àr snart 50 Är och har vÀnner med jordbruksfastighet och mycket mark. Vi Àr flera som ska hyra stuga av dem (de har ett antal) sÄ fÄr vi kÀnna pÄ hur det funkar.
Alla gillar ju sjĂ€lvstĂ€ndighet men det finns ett pris som kan bli rĂ€tt högt. Ensamhet dödar (jobbar som psykiater sĂ„ jag vet att det Ă€r sant och inte bara en klyscha). Jag gillar tanken pĂ„ samtligt som
 Att kunna fĂ„ “allt” om man bara Ă€r lite flexibel och inte fastlĂ„st i tanken. :wink:

3 gillningar
50

Det lÄter precis som vÀntat, men nÄgot jag skulle vilja ifrÄgasÀtta lite Àr vart grÀnsen gÄr mellan kollega och vÀn.

NÀr man har jobbat pÄ ett stÀlle 10 Är och Äker pÄ semester med varandra Àr man till exempel kollegor, men ocksÄ vÀnner.

MÄnga av mina nuvarande vÀnner Àr gamla kollegor, nÀstan uteslutande nÀr jag tÀnker efter.

51

Ja detta var lite trÄkigt att se faktiskt, och nyttigt. Men man har ju varit barn till förÀldrar sjÀlv :slight_smile: NÀr man vÀxer upp har man vÀldigt mycket spÀnnande saker att göra, förÀldrar kanske inte hamnar jÀttehögt pÄ listan, vare sig de vill eller inte.

De andra graferna kÀndes naturliga. För egen del umgÄs jag inte mycket med kollegor utanför jobbet, och mindre Àn tidigare pÄ grund av remote jobb. DÀremot tar ju vÀnner mer plats i stÀllet, det Àr ju dem man lunchar med osv. VÀn-grafen avtog lite för fort för att stÀmma.

1 gillning
52

Kanske kommit upp nÄnstans i trÄden men Linus Jonkmans bok *SjÀlv - kraften i egentid* rekommenderas varmt och han nyanserar svenskan dÀr, dÄ engelskans alone vs lonely förmedlar just dessa skillnader.

SjÀlvsam kontra ensam Àr Linus begrepp som jag tycker mycket om. SjÀlvsam Àr sjÀlvvalt, och ensamhet ofrivillig.

1 gillning
53

Jag har tÀnkt mycket pÄ det pÄ sistone.

Men jag tycker det Àr svÄrt att hitta pÄ roliga saker med barnen. Eller snarare, saker som bÄde barnen och jag uppskattar :wink:

Som nÄgon nÀmnde innan sÄ vill man ha kvalitetstid och inte bara tid tillsammans med barnen och ibland kÀnns det som jag inte vet hur man gör. Dock sÄ Àr ju barnen glada av att man Àr dÀr och pratar med dem och Àr med i leken.

Jag Àlskar tyvÀrr inte att mÄla eller leka med dockor :wink:

Kanske nĂ„gon har nĂ„got tips pĂ„ hur man avnjuter tiden tillsammans med barnen bĂ€ttre? Är det bara instĂ€llning, eller Ă€r det aktiviteter, sĂ€tt man interagerar?

1 gillning
54

Lego, dataspel, film (som man pratar om), matlagning (barn kan!), praktiska grejer i hemmet etc. Gör man det tillsammans lÀr bÄda sig saker. Man mÄste inte bara gÄ ner pÄ (smÄ) barns nivÄ.

2 gillningar
55

FrÄga vad barnet vill göra, spinn vidare pÄ det :grinning:

1 gillning
56

Barn gillar att fÄ hjÀlpa till och göra praktiska saker som vuxna gör. LÀsa en bok tillsammans kan vara mysigt. Att bara vara nÀra och lyssnande kan ibland vara tillrÀckligt. Men alla barn Àr olika och vill olika saker förstÄs.

3 gillningar