I livspartnerskap brukar mannen vara runt 2-5 år äldre än kvinnan och dör samtidigt cirka 3,4 år tidigare. Han har alltså minst 5 år mindre tid kvar att leva än vad hon har, han behöver därför gå i FIRE betydligt tidigare än kvinnan. Så det finns inte så mycket att planera ihop – i alla fall inte för minst de första 5 åren. Jag förväntar mig oavsett att tillbringa minst de första 5 vintrarna i Spanien ensam (med familjebesök) – och det passar mig utmärkt som är introvert.
I mitt hemland är skillnaden mycket större. Och det är ännu större skillnad i antalet år utan allvarliga hälsoproblem, så kvinnor lever både längre och med ännu fler friska år.
Så kan det vara, men då bör du nog inleda med att redogöra för det, speciellt på ett svenskspråkigt forum med bas i Sverige där den stora majoriteten bor där/här.
Vilket är ditt hemland? Menar du Spanien eller har du rötter på annat håll i världen?
Instämmer med dig. Att ge sig in i Fire innan man ens träffat en partner eller bildat familj känns lite fattigt. Men å andra sidan finns det personer som är introverta och inte har dessa behov. Eller psykisk ohälsa där ångest och annat gör det plågsamt/svårt att arbeta. Så ja, för dem kan FIRE vara ett mål. Själv skulle jag inte gå i FIRE om jag inte hade partner och familj.
Jag sade inte att de inte kan sluta samtidigt, jag sa bara att en äldre man är tvungen att gå i FIRE tidigare p.g.a. kortare livslängd och ännu färre friska år än en yngre kvinna.
Den yngre kvinnan kan göra det samtidigt som ett personligt val, men inte p.g.a. kommande hälsoproblem och död och med en betydligt lägre pensionsinkomst.
När jag blir för gammal för att jobba vidare är min sambo fortfarande för ung för att sluta jobba.
När det gäller mig själv, som är introvert, längtar jag mest efter de första FIRE-åren när jag kan tillbringa min fritid ensam. Om min sambo också skulle gå i FIRE är det fullt möjligt att jag går tillbaka till jobbet bara för att få lugn och ro.
Intressant inställning, varför skulle avsaknad av ett lönearbete försvåra/förhindra möjligheten att träffa någon och bilda familj(om det är ett mål man har). Jag förstår om man uteslutande söker sin partner på sin gemensamma arbetsplats. Men för mig så har det aldrig riktigt varit där jag letat efter någon under mina yngre singel år.
Vi lärde känna varandra innan jag gjorde FIRE, så hon visste redan min situation när vi blev ett par.
Jag började jobba mot FIRE när jag var 30 och kom i mål som 37. Jag blev tillsammans med min flickvän när jag var 38. Vi har nu varit ihop i fyra år och är särbos. Hon har inte ekonomin att bli FIRE, men skulle annars gärna bli det.
Jag tog inte så stor hänsyn till huruvida jag skulle vara i ett förhållande eller inte när jag uppnådde FIRE. För mig har det aldrig varit en självklarhet att inte vara singel, och mitt nuvarande förhållande är mitt första, och kanske enda. Innan vi blev ihop var jag inte säker på om jag skulle förbli singel livet ut eller inte. Jag tänkte att chansen var 50/50. Så jag planerade aldrig min framtid utefter att leva i ett förhållande, det fick vara något jag hanterade när det eventuellt dök upp. Jag vill ju också hävda att FIRE ökade mina chanser att hitta kärleken, eftersom vi behövde träffas många gånger innan vi blev kära i varandra. Jag tror inte jag hade haft tiden till det om jag jobbat.