Vänner emellan skulle jag ställa upp gratis. Någon utanför den närmsta familjen skulle jag fakturera enligt minimitariffen. Man betalar inte för tiden framförandet tar, man betalar för kompetensen. //Musiklärare och frilansande musiker som började spela trumpet vid 7-års ålder, började satsa som 14-åring med 1-4h övning dagligen, musikgymnasiet, tvåårig folkhögskola, 15 månaders militärtjänstgöring i semiproffsorkester, 3 år högskoleutbildning på musikerprogrammet och otaliga år av privata studier för en massa olika etablerade solister och lärare.
1 gillning
Just den där typen av gig-förfrågningar är svåra att hantera om man ska ta det på känsla. Mina tankar kring det är alltid att om det är någon utanför den närmsta familjen som frågar så säger jag att det är minimitariffen från musikerförbundet som gäller, med motiveringen att inte konkurrera ut de som spelar på heltid och behöver dugliga gager. Jag lever på mitt jobb som musiklärare, men tar en del speljobb i orkesterföreningar, dop, begravning mm för att dryga ut kalaskassan. Just eftersom att jag inte strängt behöver pengarna så kan jag med gott samvete be om en skälig lön med risken att få ett nej, som en solidarisk handling för dem som har musicerandet som huvudsaklig inkomst.
4 gillningar
Låter som att kulturarbetarna upptäckt hur effektivt kartellbildning kan vara 
1 gillning
Det funkar så länge det inte blandar sig i duktiga amatörer som har heltidslöner på 50k+ och tar spelningar för två backar läsk😁
så sjukt jobbigt när man som proffs blir utkonkurrerad av duktiga amatörer 
rekommenderar kontanter så att det inte syns på kontot