Så kan det givetvis vara i vissa föreningar….
Nja, riktigt så är det inte. Läggs föreningen ner via konkurs eller likvidation så försvinner inte de privata lån som medlemmarna har på sina bostadsrätter.
Lånen finns kvar men nu utan säkerhet, så bankens fordan står kvar. En nedlagd förening är alltså en större risk för de boende i föreningen än för banken.
Banken sitter dessutom med pantbrev i föreningens fastighet och får alltid betalt före de boende vid en exekutiv försäljning.
En brf på obestånd är dock något extremt ovanligt, även om det finns skräckexempel typ Kinesiska Muren.
Jag håller på att lägga ner min konsultverksamhet så jag är dåligt uppdaterad om villkoren för mindre föreningar. Det lilla jag har hört tyvärr är att läget för mindre brf inte har blivit bättre, snarare sämre de sista åren.
Givetvis så är bostadsrättsinnehavaren anvarig för sina personliga lån men kan verkligen banken som gett lån till föreningen jaga bostadsrättinnehavarna?
Banken har givetvis panträtten i fastigheten men om värdet av fastigheten understiger fodran så får banken äta förlusten. Givetvis väldigt ovanligt att det sker men det är den risken som gör att banken vill ha en bra räntemarginal.
Är det någon som hört talas om någon brf som betalat av hela sitt lån med engångssumma? Måste vara svårt att få med alla på tåget med olika ekonomiska förutsättningar 
Det var mest teoretiskt, men jag förmodar det kan ha hänt i riktigt små föreningar.
Jag ser inte poängen heller, första lite större renovering/förbättring och föreningen behöver ta lån igen.
Och jag är bara nyfiken, vore imponerande om någon brf stor som liten lyckats samsas om att betala hela sitt lån 
Om föreningar så stora som 11 lägenheter har svårt få lån kan jag inte tänka mig mindre föreningar bara löst lånen av nöd eller lust.
Sist jag köpte hade jag satt en gräns på 20 lägenheter för att minska den typen av risk.
Rätt, en brf är som vilken låntagare som helst. Vid obestånd kan banken inte kräva varken medlemmar i en brf eller aktieägare.
Vad jag menar är att en brf har sällan en större belåning än runt 25 procent. I praktiken finns inte risken att medlemmarna “av okynne” vill likvidera en förening. Om föreningen har lån på säg 800 000 kr per kvadratmeter och medlemmen har 2 miljoner, så är valet lätt. Låt bli!
Min erfarenhet sedan finanskrisen på 90-talet snarare tvärtom! Kanske förvånansvärt, men så var det. Folk som bor i en brf betalar sin månadsavgift i det längsta.
Säljs en brf-fastighet på exekutiv auktion får den boende bli hyresgäst och betala marknadshyra plus att hen har kvar sin skuld till banken, där banken dessutom höjer räntan. Att hitta en annan lägenhet till en rimlig hyra är dessutom oerhört svårt.
Förtsätter du att betala så finns hoppet att allt vänder. Likvideras brf är dina pengar förlorade.
Jag har ett konkret exempelvis i min kommun. En förening var obestånd. De som bet ihop och betalade den höga avgiften har gjort en bra affär. Den som slängde in handduken och sålde sin lägenhet för 5000 kr. är inte lika glad. Lägenheten är idag värd 1,8 miljoner.
2 gillningar
Jag håller helt med dig om vi pratar om områden där det finns tillväxt. I de områden där befolkningen växer så har de allra flesta bostadsrättsföreningar som äger sin egen mark upplevt en kraftig ökning av sina tillgångsvärden sedan 90-talet. Givetvis med en mindre dip från 2022 och framåt.
Det har ju gjort att egentligen så har det inte behövts att amortera av på lånen. När man varje 10-30 år behöver göra en större investering (stambyte, nytt tak, omfattande fasadrenovering) så har värdet av fastigheten ökat så pass mycket att det utökade lånet inte ökar loan to value kvoten för föreningen.
Om man tittar i avfolkningsbyggd så är verkligheten delvis annorlunda. Här finns det ofta lägenhter lätt tillgängliga i kommunla allmännyttiga bostadsbolag så bostadsrätterna måste konkurrera med hyresrätter som är hyressatta enligt bruksvärdesprincipen. Fastigheterna har som regel inte ökar i värde särskilt mycket sedan 90-talet så om det behöver plockas fram pengar för att betala för en renovering så kan man landa på otrevligt höga loan to value värden.
Ett konkret exempel från mina släktingar i Sverige är Mellerud. Mellerudsbostäder(1) har ett antal lediga lägenheter(1) för runt 5000-9000 för en 2-3 på 50-80 kvadrat.
Om man istället vill köpa så ligger det en tvåa på 64 kvadrat ute för 230 000 (2). Det verkar som om föreningen saknar lån (indirekt nettoskuldsättning 0) och avgiften ligger på strax över 3000.
Frågan är bara vad som händer om det krävs en stamrenovering eller takbyte. Kommer någon bank vilja låna ut pengar till föreningen?
Låt oss säga att en stamrenovering kostar 300 000 per lägenhet. Även om man inte räknar med några amorteringar och en ränta på 5+% så börjar du komma inom ett par tusen av vad hyresrätten kostar och då har du ändå ansvar för inre underhåll och allt annat som följer med en bostadsrätt.
Det är nog ingen slump att bankerna börjar kräva en riskpremie för bostadsrättsföreningar även om det givetvis är väldigt annorlunda i en normla storstadsförening.
(1) Lediga lägenheter
(2) Klippvägen 6 A | Melleruds-Mäklarna AB
På det glada 2010 -talet funkade det utmärkt för styrelser att prioritera avgiftsfria månader framför amortering, vilket framstod som attraktivt inom t.ex. högbelånad nyproduktion.
Men i dagsläget är kombinationen hög belåning (10-15 KSEK/kvm) och ofinansierade framtida underhållsbehov en giftig cocktail för många brf. Gårdagens girighet straffar morgondagens ägare genom (myvket) högre avgifter 
2 gillningar