Tanken är, som chefen också har hintat, är att de som nylönesätts kommer få symboliska lönepåslag i nästa revision. Kanske 200 per person? Detta borde frigöra en del pengar, som kan gå till andra. Sedan är det väl för all del inte säkert att jag kan få loss de 2 000 extra i lönepåslag som det rent teoretiskt skulle kunna ge. Dock oklart om detta är kopplat särskilt starkt till hur högt de går in då de nylönesätts.
För det första. De nylönesätts och det följer med pengar till enhetens budget i samband med detta, så de tar inte pengar från någon annan. Det är med andra ord ingen som “står tillbaka”. Just den här rekryteringen handlar ju inte heller om mig, eftersom jag redan tillhör mellankategorin och inte berörs av detta. För det andra, tanken är ju att jag ska komma ut vinnande på andra sidan genom att få mer pengar i nästa lönerevision för att min egen lön kommer att sticka ut ännu mer än innan. Alternativet är ju att de går in lägre än mig, vilket skulle försvåra mina argument om att få en större del av potten i kommande revisioner (som jag ser det). Men jag är ödmjuk i att jag kanske tänker helt fel.
Alltså vid en lönerevision finns två delar, dels en summa pengar som är garanterad varje anställd. Den övriga delen är en pott som alla får slåss om. Om jag vore du skulle jag begära att få “glida” hela den gemensamma potten nästa revision. Jag skulle ta det skriftligt från chefen och dina kollegor. Vill endera sidan inte gå med på det, byt jobb.
Hintar ger inga löneökningar, skriftliga garantier ger det.
Just hos oss så finns det ingen garanterad del, utan varje chef får en pott för sin enhet. Senast det begav sig hade min chef 1,7 procent att röra sig med. Det hade gått att ge samtliga pengar till en enda person, även om något sådant naturligtvis aldrig händer. Dessutom har min myndighet tydliga regler för lön och lönerevisioner, där man bedöms i ett bedömningssamtal efter ett antal olika kriterier, och sedan ska få ett lönepåslag utifrån hur man presterar relativt de andra på samma enhet. Så tror inte det går att avtala bort. Sedan har du ju rätt i att det finns en risk för att chefen lovar runt men håller tunnt.
Lönemedel din chef har att fritt fördela bland alla anställda:
Bedömningsunderlag till fördelning av lönemedel:
Enligt SKR:s kollektivavtal gäller individuell lönesättning. Chef, arbetstagare och fackförbund är överens om de löner som sätts och hur de tillgängliga lönemedel fördelas. Om du varaktigt ligger under dina kollegor i lön är det för att de andra två aktörerna inte ser anledning till att korrigera din lön. Vilket gör att jag inte förstår varför du skall blanda dig i vilka andra som skall anställas eller vilken lön de skall ha, då du är den på avdelningen som har fått minst ut av anställningen lönemässigt.
”Individuell lönesättning i allmänhet och Löne- avtalet i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultat. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisatio- nen och bland medarbetarna.
Känner igen det där. Dessa satans lönepotter. Det lönar sig inte att vara duktig. Tvärtom, man får mindre per ansträngning.
Mitt råd till dig är att byta jobb, går även bra att byta inom företaget. Det är det enda sättet att få upp din lön med en sådan arbetsgivare. De kommer aldrig höja din lön utöver det vanliga om du stannar kvar.
Jag gissar att du är ingenjör, som jag. Vi är för snälla och företagen utnyttjar det.
Sök annat jobb och sen kan du alltid komma tillbaka. Då kommer de erbjuda dig högre lön kan jag lova
Just den där är lite jobbig för min del… börjar mer och mer luta åt att jag helt enkelt säljer mig för billigt och borde vara tydligare med vad jag förväntar mig och att jag borde säga att kommer söka mig därifrån om jag inte får det. Men som sagt, inte okomplicerat för mig att byta jobb heller, och det blir inte roligt om de synar mig på det…
Har inte läst 100% av tråden men vi har haft liknande situation på jobbet tidigare där min kollega som var senior var väldigt missnöjd med lönen. Förutsätter att du är med i facket osv? Vid lönerevision har man rätt till förstärkt lönesamtal på vårat jobb i alla fall. Då är representant från klubben och HR med samt din chef. Tyvärr resulterade det i 50 kr mer i månaden för min kollega så han tog det som att bli spottad I ansiktet och sa upp sig, och ökade sin lön med strax under 10k Men efter nån månad så fick vi andra påslag utanför lönerevisionen så det var trevligt.
Börja som sagt med att begära ett rekommendationsbrev. Du behöver inte säga upp dig i samma andetag, bara hinta att du fått nog. Det brukar ta lite eld då.
En chef KAN höja lönen även mellan revisionerna, allt annat är skitsnack. Skillnaden är att under lönerevisionen MÅSTE chefen höja löner.
Jag hejar på dig!
Jag undrar om chefen inte kan verkligen göra någonting åt? Det kostar mer om de måste anställa en ny.
Min kollega sa upp sig p.ga bland annat låg lön. Hon sa till mig att det var svårt att ändra. Nu får chefen ta in konsult och det blir dyrt. Det kostar några hundra tusen mer pga dubbel betalning vid överlämning och högre lön.
Jag undrar om chefer verkligen tänker på konsekvensen. Jag sa upp mig också. Fick en bonus på 5 tkr p.ga hög prestation. De tar in konsult nu och betalar några hundra tusen p.ga överlämning.
Tack för alla goda råd… sitter och funderar på hur jag ska formulera mig framöver. Jag vill ju visa att jag har fått nog och att de antingen får lösa mitt löneläge eller så får de kategorisera mig som “på väg bort”. Samtidigt vill jag inte riktigt bli synad, eftersom mina “byta jobb kort” egentligen inte är så bra som jag helst vill ge sken av.
Vad ska jag säga? Någon föreslog ett tjänstgöringsintyg… vad kan jag mer ta upp?
Du kan ju ställa en rak och ärlig fråga till din chef:
“Jag skulle vilja få upp min lön med x kr. Hur mycket behöver mitt ansvarsområde förändras för att nå dit? Jag trivs bra med dig som chef och vill gärna stanna kvar. Anser du att mitt mål är realistiskt här eller kräver det att jag letar mig vidare? Om det är realistiskt, skulle du kunna hjälpa mig att lägga upp en plan?”
Som du redan nämnt så är du i ett svagare förhandlingsläge och utlämnad till din chefs goda vilja eftersom du inte är beredd att byta jobb. Om jag vore dig skulle jag inte trycka hårt mot hårt, utan istället försöka agera smart. Jobba tillsammans med chefen istället för mot. Försök förstå hur hen tänker kring din lön och resonera tillsammans kring vad ni kan göra för att höja den.
Jag har haft handlingsplaner förr med ytterst begränsade resultat. Det slutar alltid med ett “du producerar jättebra” eller att “jag är jättenöjd med dig” och bra omdömen generellt. Men sedan ska det fördelas pengar och så får jag lönepåslag på 2,4 procent istället för 1,7 procent (snittet förra revisionen) för det jag gör, och det leder till absolut ingenting annat än utslaget över 100 år.
Skulle bara berätta hur det gick till slut. Tre expertkollegor på den lägre expertnivån gjordes om till experter på mellannivån (min nivå). Alla tre fick högre lön än mig, som har presterat på en högre expertnivå och dessutom under en betydligt längre tid än de. Detta var jag mentalt beredd på, eftersom jag själv sagt till min chef att min egen “snedsits” inte ska påverka nylönesättningar för andra. Så långt gick det ungefär som jag hade tänkt mig.
Tyvärr så gick de in alldeles för lågt ändå. Mina tre kollegor tjänar fortfarande 4 000 - 5 000 mindre än övriga experter på mellannivån som jobbar med liknande frågor som de. Med andra ord är de också snedsitsar nu. Detta var det absolut sämsta möjliga utfallet.
Jag förlorar på ett emotionellt plan eftersom mer juniora personer går in högre än mig lönemässigt. Och jag förlorar på ett ekonomiskt plan eftersom dessa, precis som jag, kommer behöva lyftas i kommande lönerevisioner för att “komma ikapp”. Så nu har vi tre snedsitsar till som en lönepott ska räcka för satsningar till i kommande revisioner.
Fick reda på att jag faktiskt har påverkat de nylönesattas lönenivå. Min chef har faktiskt lyssnat på vad jag sade. Inte för att de hjälper mig särskilt mycket, men på något plan är det tillfredsställande att hon faktiskt agerade på vad jag argumenterade för.