Du glömmer risken på börsen. Även om den är långsiktigt uppåt så finns det ju dippar. Har dryga 20 år kvar till pension. Jag kommer hinna investera i många miljoner till. Tänk @angaudlinn eller @Aktiegubben , de är helt okänsliga för räntebetalningar i bolånet. Att vara maxbelånad på bostaden är en risk i sig. Det tycker banken iaf.
Även om arbritraget är trevligt, min fru investerar så mycket hon kan på sin ISK och när hon når sin kvarvarande rest av bolånet kan hon välja att betala av det eller inte. Jag är redan klar. Varje extra krona jag drar in, kan jag investera, även om jag förlorar allt på börsen så har jag huset kvar.
Absolut, håller helt med dig. Allt beror på hur mycket risk du är villig att ta. Du behöver ju inte köra 0% eller 85% belåning, man kan ju ha 40% belåning till exempel och investera resten, fortfarande låg risk.
Men viktigt att komma ihåg att det inte finns en enda period på 15 år som är negativ på börsen. Så ifall du kan investera säg 30 år i en global indexfond så ser jag det fortfarande som extremt låg risk.
Jag själv skulle känslomässigt vilja betala av både bolån och CSN, kanske gör det också. Men då vet jag om att det kanske inte är det smartaste valet ur ett rent investeringsperspektiv.
Tack för er värdefulla inlägg. Jag tror att jag kommer att ta det lite försiktigt och amorterar 1/3 av lånet och funderar vidare om jag ska investera resten eller ha de på ett sparkonto.
Mardröm och mardröm. Själv upplevde jag en mardröm 08-09 när min (då högrisk-) portfölj kraschade 85-90%. Hade jag då suttit högt belånad hade det varit katastrof. Men nu hade jag noll huslån och en hel del fysiskt guld som gjorde att vardagsekonomin förblev opåverkad.
Så jag har fortsatt på spåret låg (numera åter noll) belåning och därmed låga månatliga utgifter. Men vi har alla rätt att tänka olika.
I korta perioder? Under de första 9-10 åren av 2000-talet föll Storebrands globala indexfond över (-)50%… Samtidigt låg bostadsräntorna runt 6% under ett antal år.
Ett lån på 3 mille kostar med den räntan >10,000 kr/mån bara i ränta efter ränteavdrag.
Det är lätt att bli euforisk så länge börsen stiger (och stiger) och/eller minnet är kort…
Uppskattar era svar och fick mig verkligen en funderare nu!
Står dock fast vid att man inte behöver amortera ner till 0% utan att 30-40% är lagom och sen kan man lägga mycket på passiva indexfonder, speciellt med sparhorisont på 20-100 år.
Sunda investeringar kan man göra ändå även om man har kapital bundet i bostaden…
Kan hålla me om att bostaden inte är den lönsammaste investering i kapital, men för vissa är bostaden en trivsel investering…
Det som är lurigt i detta fallet för TS är att en sjukdom förmodligen gör det omöjligt för TS att ta ett nytt lån om TS skulle vilja få loss kapital i framtiden (utan att sälja hus och hem).
Därför borde TS absolut inte betala av sitt lån, för det kan vara omöjligt att backa bandet på i framtiden.
Snyggt jobbat att få ihop så mycket som du har! Ett tips är att gå in på någon site som erbjuder bolån exempelvis sbab och prova hur mycket ni får låna i den nya situationen. Det ger en trygghet om du skulle ändra dig. Man kan där prova med olika scenarier. I mitt fall hade jag hört att man inte kunde låna på pension, men det stämde inte alls.
Så du och din fru har delad ekonomi, uppfattar jag det som? Du har betalat av din del och snart är hon där också. Rätt udda för att vara gifta.
Men - inlägget i sig handlar om en 57-årig man som har fått en muskelsjukdom. Den gör att han måste pensionera sig vid 58-årsålder. Det i sig påverkar familjens intäkter radikalt. De halveras.
Dock så har familjen en bostadsrätt med ett övervärde på 2,9M. I likvider finns motsvarande summa.
Mitt råd är att först och främst sjukskriva sig. Därefter bli sjukpensionär. Förhoppningsvis finns någon inkomstförsäkring.
Amortera ner bostadslånet ner så att ni landar på max 50% belåningsgrad. Dvs sluta amortera.
Investera merparten av de övriga likviderna för att maximera avkastningen. Detta så att en del av ert inkomstbortfall kan minskas. Samtidigt kommer kapitalet förhoppningsvis att växa. Då ni har hjälpt ena sonen med boende kanske ni vill göra samma för er andra son. Då har ni kapitalet för det i det investerade kapitalet.
Att din fru har lägre pension kanske kan åtgärdas genom att överlåta din Premiepension till henne eller om du har privata pensioner? Att det finns ett efterlevandeskydd kan vara klokt. Ett totalt pensionskapital på 7M är inte jättebra men uppvägs självklart av de likvida tillgångarna ni har.
Viktigast!!! Avsett en del av de kvarvarande likviderna att njuta av resor och unna er på bästa sätt. Livet är för kort för att bara spara!
Det är rätt stor åldersskillnad mellan mig och frugan. Hon var student när jag redan var etablerad i arbetsmarknaden. Givetvis hoppas jag att vi håller ihop för alltid, men samtidigt så slutar hälften av alla äktenskap i skilsmässa. Då vill jag säkra upp de miljoner jag dragit in som enskild egendom. Samtidigt vill jag inte ha del av hennes egendom då hon drar in. Då blir det ett äktenskap utan giftorättsgods, utan all egendom är enskild egendom.
”Normalt” brukar vara att man gör ett äktenskapsförord och definierar saker/värden när äktenskapet börjar. T ex vid fastigheter, släktklenoder, arv, förmögenhet etc man hade med sig in i ett äktenskap.
Det man bygger upp tillsammans känns svårt att splittra upp med delad ekonomi. Jvligt svårt att bygga något tillsammans om man har delad ekonomi.
Tycker gemensam ekonomi är förutsättning för att lyckas med ett äktenskap. Funkat över 30 år än så länge.
Känns som vi kapar den här tråden. Alla får göra som de vill. Jag har bara hört om all bråk som uppkommer vid en eventuell bodelning vid skilsmässa. Jag brukar jämföra äktenskapsförord med en hemförsäkring. Risken att boendet brinner upp är betydligt lägre en skilsmässa. Ändå har de flesta en hemförsäkring, men inte ett äktenskapsförord.
Vid sjukdom är det en annan grej. Men principen är vad man procentuellt drar in. Om den sjuke drar in 0 så får den andra betala.
Säg att frugan ärver en släktklenod och vi skiljer oss. Skilsmässan är jobbig nog. Jag litar inte på mig själv att jag inte vill jävlas och strider hela vägen. Släktklenoden ska jag ha. Bara för att kassera den i återvinningen. Det är onödigt att lämna sådana öppningar.
Många här som aldrig upplevt baksidan med börsen. För några år sedan var bostaden den bästa investeringen där pengarna kunde växa 20% på ett år, nu är det bara index som gäller för att det har gått som en raket i många år. Jag tror du gör helt rätt i en mellanväg. Amortera en del så du åker under 50% i belåningsgrad, ha en del på räntor och resten i index. Det är annorlunda att vara 50+ än 30+, man har inte hela livet på sig att ta en riktig smäll.
