Skapar bostaden en osund diversifiering / slagsida i den vanliga spararens ekonomi då den är så stor?

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
1

Hej,

Jag fick en tanke när jag var ute och sprang min löprunda senast och jag vet inte om ni tagit upp detta i något avsnitt. Det gäller diversifiering som ni är ett stort fan av och likaså jag.

Min tanke var att så många småsparar Svenssons är väldigt “odiversifierade” och detta till stor del på grund av bostaden.

En stor del av småsparar Svensson har otroligt mycket av sin förmögenhet i räntor och räntekänsliga investeringar genom sin bostad.

Exempel:

Bostad/bostadslån
Normalvilla i närheten av en större stad kostar ca 5 000 000 kr.
15% kontantinsats ger ett lån på ca 4 250 000 kr.

-Amortering (om man gör detta)
-Lånet
-Värdeökningen m.m. allt detta styrs mycket av räntenivån. Det innebär att mycket av det befintliga kapitalet (kontantinsatsen) och även framtida kapital (avbetalning av lån och ränta) är ränteberoende.

Sen har småsparar Svensson lite investerat i fonder, bankkonto och aktier, men som vi såg i ert senaste nyhetsbrevet så har ju 80 och 90-talisterna en väldigt liten del i kapital och investeringar jämfört med bostadslånet/bostadens värde.

Såg senast i veckan att vår finansminister Magdalena Andersson lägger alla pengar på att amortera på sin bostad och inte äger aktier eller fonder alls. Inte konstigt att hon är ute efter att hålla räntan låg och att höja skatten på ISK/KF. Sen har hon pengar och lön så det räcker ändå troligen. Men tänk på 80 och 90-talister och för att inte tala om alla 00-talister som troligen får bo hemma tills föräldrarna köper en bostad åt dem.

Folk värderar upp sina bostäder och kan med lätthet smyga in både bilar, båtar och resor i sitt bostadslån. Det är ju som att trycka pengar i dessa tider. Men tänk när/om räntan sticker väg och bostadspriserna sjunker. Då sitter vår framtida statsminister Andersson i en villa som hon tryckt in alla sina sparpengar i och som 2021 värderats till 10 miljoner men 2024 kanske värderas till 7 miljoner. Trist då att till och med med hennes lön bli av med så mycket potentiellt investerat sparkapital som hade växt bättre i ett ISK troligen.

Min tanke är följande, äger man sin bostad och har stora lån så kanske man inte behöver ha mer ränteexponering i sin portfölj?

Man behöver inte köpa fastighetsaktier som Balder, Castellum och liknande i alla fall. Man behöver diversifiera sig med annat än räntor, lån och fastigheter. Varför inte guld, silver globala indexfonder enligt Bolmesons råd.

Vad tycker ni, är småsparar Svensson för exponerad mot räntor och bostadsmarknaden i sin ekonomi i Sverige?

Sitter vi på en tickande räntebomb?

P.S. Jag satt som ni i en hyreslägenhet och väntade på att bostadspriserna skulle sjunka mellan 1999-2008 innan jag gav upp och köpte hus. Vilket nu i efterhand var tur eftersom den ökat 3ggr i värde sedan dess.

Ert favorit ordspråk om “bästa tiden att plantera ett träd…” passar bra in på mig. Tur jag “planterade ett träd” 2008.

Ha en trevlig helg och ser fram emot att se era framtida avsnitt.

Hälsningar Tomas (en småsparar Svensson vid namn Persson)

2

Men är inte det där en klassiker för finansministrar? De förväntas väl hålla sig från börsen för att inte skapa jäv och trovärdighetsbekymmer.

I övrigt en intressant spekulation. Jag tror absolut det kan vara lite dålig spridning att både spela med egna ränteläget och satsa på t ex fastighetssbolag. Räntepapper är ju lite annorlunda däremot, tänker iaf jag.

Och välkommen till forumet!

2 gillningar
3

När räntan går upp kommer värdet på bostäder OCH aktier att falla.
Fed kommer nog höja räntan innan svenska riksbanken så fallet för aktier kommer nog bli globalt den dagen Fed höjer räntan.

4

Jag tycker den här frågan är intressant men uppfattar den inte som fullt så enkel som frågan i sig ger intryck av. Det känns som att frågan i någon mening gränsar till tanken om bostaden ska ses som konsumtion eller investering. Oavsett den frågan så blir ju tänket ändå relevant när det gäller fritidshus, utlandslägenheter och liknande.

Om man ändå ska försöka ta sig an frågan kokar den ner till någon sorts resonemang kring nyckeltal kring bostadsvärde, belåning och annat kapital. En parameter är också sannolikt hur länge man ägt sin bostad. Om en bostad ökat mycket i värde på kort tid (läs Covid-perioden) så finns förstås en uppenbar risk att värdet ändras igen ganska fort. Ett värde som byggts upp under lång tid och med stöd av infrastruktursatsningar etc. framstår som stabilare än värden som blåsts upp av mer tillfälliga faktorer.

Det framstår ändå som väsentligt att försöka etablera någon sorts nyckeltal som också kan kopplas till olika generationer. För den som fått en stor “gratis” värdeökning av sin bostad kanske läget ser ut på ett sätt, för den är ung och belånad till max är läget ett annat. Det vore intressant med principer så att olika personer kunde “jämställas” så att den yngre tungt belånade personen kunde se hur mycket kapital eller månadssparande som behövs för att “komma ikapp”.

1 gillning
5

Ska man röra till det ännu mer kan ju ålder och inkomst vara relevanta variabler. Den som är ung och tjänar bra har ju ändå förutsättningar att “komma ikapp”, även om det kräver uppoffringar. Den som är något äldre och inte äger sin bostad ligger förmodligen hopplöst efter.

1 gillning
6

Tyvärr tror jag snarare det är okunskap. Att det skulle skapa jäv är bara löjligt, Magdalena skulle kunna placera alla sina pengar i en OMX Stockholm All-Share fond och bara säga “Jag tror på Sverige, så jag äger alla svenska börsnoterade bolag. Marknadsviktat för det är det som forskningen säger är bäst långsiktigt.” och så var det klart med den diskussionen.

2 gillningar
7

Japp, jag kan bara hålla med dig. Jag resonerade utifrån hur jag hört snacket gå. Jag tycker f ö det vore bättre om hon sagt som du föreslog, även om det hedrar henne att hon amorterar. Jag tillhör de som gillar 90-talsdevisen om att inte vara fri. :slight_smile:

1 gillning
8

Okunskap tror jag inte på som förklaring. Hon är ordförande för IMFC, högsta rådgivande organet till internationella valutafonden, hon vet nog hur marknaden fungerar.

https://www.imf.org/en/News/Articles/2020/12/17/pr20372-imfc-selects-swedens-minister-for-finance-magdalena-andersson-as-new-chair