Skattepolitik och sparande | Kan politikerna ändra de skattemässiga förutsättningarna för sparande?

Spara och investera
#1

Efter senaste årens diskussion om återinförandet av förmögenhetsskatten har jag funderingar på vilken stor makt politikerna har för vårt sparande.

Personligen så investerar jag i fonder genom ISK-konton och med ett långsiktigt mål om ekonomisk frihet. Min sparstrategi har således baserats på ISK-skatten som jag då har utgått från att den ska ligga på några procent (just nu är den ju väldigt låg).

Vad skulle hända om regeringen är i stort behov av att få in mer skattepengar och bestämma sig för att från och med nu ska även vinster vid aktieförsäljning, oavsett om det råkar ligga i ett ISK-konto, ska beskattas?

Det skulle ju i ett slag ändra alla förutsättningar för att följa sin investeringsplan. Jag förstår att ett sådant eller liknande förslag skulle ge ramaskri bland småsparare (som investerar på börser) men med tanke på att bara ca 15% av svenskarna investerar i aktier så skulle det knappast innebära en politisk risk att göra så

Min fundering i korthet är, kan politiker fritt och efter egen ideologi ändra skattemässiga förutsättningarna för oss som sparar i aktier?

2 gillningar
#2

Ja tyvärr är det så. ISK som är en relativt ny sparform har politikerna höjt skatten två ggr redan.

2 gillningar
#3

Självklart kommer skattemässiga förutsättningar, gällande sparande men också allt annat man kan tänka sig, se helt annorlunda ut om V eller M styr.

1 gillning
#4

Kort svar är ju ja, skatter kan ändras egentligen hur som helst, enligt vad de just då valda politikerna tror är bäst för samhället. Men då det inte går att förutsäga så är det inget man som småsparare egentligen behöver fundera på heller. Det är nog betydligt fler än 15% som äger aktiefonder, men relativt få är nog intresserade alternativt har så mycket pengar att de orkar bry sig.

#5

Ja de kan ändra vad som helst hur som helst. De som minns änkepensionerna är också medvetna om att politikerna kan ändra saker retroaktivt.

3 gillningar
#6

Ja!

Vi kan nog gissa att man t o m vill/måste ändra en hel del saker de närmaste 10 åren.

Skulle jag killgissa lite tänker jag mig de här parametrarna

1 På grund av ”olikartad beskattning kaptial/arbete” där man vill utjämna det av någon slags rättviseskäl.

2 Skattebasen sjunker via arbete då många går arbetslösa/i åtgärder (Corona, ungdomsarbetslöshet, invandring, minskande behov av arbetskraft i traditionell svensk industri osv) =mindre intäkter för staten.

3 Allt mer Hänger ihop med ovan att allt fler behöver olika former av stöd/bidrag om de inte har jobb =ökade utgifter för staten

4 Bristande tillväxt i landet

5 Allt fler pensionärer

Känns som att det ligger mer i vågskålen ”sämre regler framöver” än i vågskålen ”bättre regler framöver” om jag uttrycker det så.

#7

  1. Om man kollar på de förslagen som finns för att “jämna ut” beskattningen av kapital och arbete är det snarare återinförd fastighetsskatt och sänkt skatt på arbete som diskuteras. Lång rapport

  2. Sysselsättningsgraden har faktiskt inte minskat så mycket, om man ska tro ekonomifakta.

  3. Andelen av BNP som går till bidrag har minskat konstant de senaste 25 åren. Även om vi får en tillfällig uppgång i och med corona finns det inget som tyder på att trenden kommer att vända.

  4. Sveriges tillväxt sedan finanskrisen har det inte varit något fel på. Varför skulle det ta stopp nu?

  5. Det är väl de i/strax innan pensionsålder som har störst kapital? Det skulle inte ge so stor effekt att omfördela sparpengar till pensionspengar eftersom det i stor utsträckning redan är samma pengar. Möjligtvis att skattesänkningarna på arbete får bli lite långsammare, det enda sättet att försörja fler pensionärer att att beskatta de som inte är pensionärer.

3 gillningar
#8

Tack för att någon bemöter felaktigheterna i skogstomtens inlägg, som iofs var gissningar. Kan ju tilläggas att för något/några år sedan gick pensionsmyndigheten ut och sa att puckeln för pensionssystemet när baby boomers (aka köttberget aka 40-talisterna etc.) går i pension är nu passerad. De har alla gått i pension och börjar istället avlida. Framöver ser demografin ljusare ut för pensionerna.

Som vanligt gäller det att inte ligga på yttersta marginalen om du har ett viktigt mål. Men helt värdelöst tycker jag att spekulera i framtida regler och skatter.

#9

Ser att mitt i lägg delvis missuppfattas. (Där jag även uttryckte mig fel) Så ska försöka förtydliga

1 jag menade exakt det som Axel skriver. Man vill försöka göra beskattning på kapital (tex regler omkring utdelning osv) mer lika beskattning på arbete. =ändrad politik som kan påverka mångas kalkyler (då flera här driver eget AB). Ändras skatten på utdelning Påverkar kanske även de som bygger upp en ”utdelningsportfölj”.

2,3 skrev helt avsiktligt ”skattebasen” och inte ”sysselsättningsgraden”. Jag killigissar än en gång :hugs: att i sysselsättningsgraden ingår alla ”sysselsatta personer” där deras inkomst kommer främst från skattepengar på något sätt (stöd, bidrag osv). Men jag kan mycket väl ha fel här. Har ju ändrats genom åren hur sådant här redovisats/benämns. Vi har ovanligt låg stadsskuld i dagens tider. Samtidigt gissar jag att starens/kommunernas/regionernas utgifter för mycket kommer att öka framöver. Utöver det nedan nämnda finns det nog ett stort undersatt underhåll/förnyelse av t ex vägar/gator/VA osv. Sjukvården som redan innan Corona hade långa köer och var hårt pressad. Vissa verkar också vilja öka satsningar på försvaret som mer eller mindre avvecklats under många pr osv =ändra politik som kan kräva skattehöjningar/förändringar som påverkar kalkyler.

4 Jag tänker (killgissar än en gång) här på den ”tillväxt” Sverige haft under 1960-2020-talet inte kommer att bli samma 2020-2050. Vilket är de horisonter framåt när vi pratar om pensioner och STORA allmänna regelsystem kring skatter/pensioner. Här tänker jag mig att ekonomiska områden Europa/USA riskerar trilla ner på skalan och Asien/Afrika osv åker uppåt. Sen hur det då påverkar BNP, inflation, räntor osv kan säkert någon annan redogöra för bättre. Dock OM det blir mindre tillväxt men utgifterna är samma =kommer politiken att behöva/vilja ändra på skattesystem osv. Eftersom den historiska tillväxten hjälpt till att bekosta många saker/system genom åren.

5 FEL uttryck av mig. Jag menar främst högre pensionskostnader till de pensionärer där 40-puckeln nu helt rätt börjar avta. Systemet som gjordes om för drygt 20år sedan? Är ju tänkt att vara självreglerande. =man får vad man dragit in. Den så kallade ”bromsen” när man inte justerar fullt (sänker) pensionen ut har redan slagit till flera gånger. Det borde innebära att staten då måste skjuta till pengar i systemet? Dessutom är frågan om systemet är självfinansierande avseende ”garantipension/tilläggspension/bostadsbidrag” osv?

Visst vi är många här som tagit tag i ”framtida pensioner och kommer nog lösa det. Däremot är jag tveksam hur befolkningen som helhet gör? Tror många kommer få det svårt att klara sig på den pension de faktiskt får om 20år. Jag TROR helt enkelt att det allmänna pensionssystemet är underfinansierat utifrån nuvarande matematik. Dvs man skulle behöva höja den del av arbetsgivaravgiften som avsätts till pension i så fall. (Tycker personligen det vore ett bra beslut) =förändrad skattepolitik.

Avslutar med att än engång påpeka att det är mina killgissningar om TS fråga vad vi tror om eventuell förändring av framtida Skattepolitik. Vilket i sin tur kan påverka regler/skatter på sparande =dvs de ”beräkningar/antaganden” som många av oss gör om framtiden.

Där jag personligen tror att delvis lite annan matematik/förutsättningar gäller om 10år.

1 gillning
#10

Tack för alla tankar - jag läser och begrundar. Jag håller fullständigt med om försöka sia om framtiden och anpassa sitt sparande därefter är meningslöst, det är inte heller det som jag försöker göra.

jag tror egentligen att jag genom min fråga försöker täppa igen mina kunskapsluckor gällande politikers utrymme för förändringar som påverkar människor mkt och då till stor negativ grad för de som just drabbas.

Jag menar, vissa politiska beslut skulle förmodligen vara förbjudna enligt grundlag och därvidlag kräva ändring i denna (ponera att ett part vill förbjuda fria medier). Så mina funderingar ligger snarare kring om det finns ngt lagstadgat skydd för drakoniska förändringar avseende skatt.

Ponera att ett parti vill att alla som tjänar över 200k/mån ska betala 95% skatt (förmodligen osannolikt men låt oss för stunden inte bry oss om detta), finns det egentligen ngn lag som hindrar detta. Ett sådant beslut skulle knappast påverkar opionen då så få har en månadslön över denna summa?

#11

Min ståndpunkt är så här:

Om det inte är en naturlag då är det bara en överenskommelse. Om det bara är en överenskommelse kan den alltid ändras. För att ändra en överenskommelse behövs bara en värvningskonversation med rätt person.

För mig ligger den enorm frihet i det här. För det går att applicera i ALLA områden i livet. Inte bara på politiker. :wink:

(Sedan kan det med politiker vara som så att man får ta höjd för det själv eftersom tilliten till politiker är begränsad. Jag ser ju t.ex. den pension som jag kommer få som en ren bonus. Har inte tillit till att den kommer finnas på det sättet jag behöver om 30 år när jag behöver den).

3 gillningar
#12

Min poäng var att det i dagsläget finns mer som tyder på lägre skatter framöver, i linje med senaste 15-årens trend än tvärtom. MEN, om du gör anpassningar (som är suboptimal idag) för något som med mycket liten sannolikhet går att gissa så är det bara spekulation.

För mig är den stora jokern på lång sikt om vi slagit i tillväxttaket för vad planeten klarar, och vad det kommer göra med de ekonomiska modellerna som världen idag kör med. Men hur och framförallt när något sådant kan få riktigt genomslag är ju omöjligt att veta. I bästa fall går det så långsamt att det inte märks, men det är det som jag känner oro för på lång sikt. Vad politikerna gör är brus IMO.

#13

Om du jobbar bidragsfinansierat några timmar per vecka räknas du som sysselsatt…

#14

Ja, till 100%, tyvärr :slight_smile: Titta bara på hur de ökade pensionsåldern nyligen genom att relatera den till medelåldern istället för en absolut ålder. Det märkliga är att det bara slank förbi debatten.

Mina föräldrar hade en pensionsplan där staten ändrade förutsättningarna radikalt OCH retroaktivt på 80 talet. De klarade sig p.g.a. att de råkade var födda rätt sida ett årtal och inte några månader senare. Annars hade deras pensionsplan gått fullständigt i stöpet.

Min lärdom - sätt en riskpremie på allt som har med staten att göra dvs. alla typer av skatter och alla typer av förmåner som inte är reda pengar på konto (läs, inkomstpension).

Men å andra sidan är svenska staten rätt välskött med låg skuld. Problemet i Sverige är hushållens höga skulder och låga sparande. Det är som Italien fast tvärt om - där har staten höga skulder men hushållen har låga skulder. Tänk att totalt sett (stat + befolkning) så har Sverige samma skuldbörda som Italien. Rätt skrämmande.

Kanske det blir staten som får “bail out” svenska befolkningen istället?

1 gillning
#15

Utan att vara nationalekonom men är inte ISK bra för både staten och spararen?

ISK ger skatteinkomst på både vinst och förlust.

Kapitalskatt tar 30% av vinsten om det blir vinst.

Kommer 7 svåra år får ju staten inga skatteintäkter där alls? Om dom ändrar ISK-skatten. :face_with_raised_eyebrow: :thinking:

#16

Självklart kan poltiken vara avgörande för hur mycket man får i plånboken i slutändan. För er som har läst mina inlägg så känner ni till att jag är en motståndare till löneväxling mot pension. Även om man får 6% mer, så är pengarna låsta fram till 55 år. Dessutom så vet ingen hur skatten blir då.

Ibland är jag orolig för alla artiklar som dyker upp med rubrikerna “Så gör du för att slippa arbeta och blir fri vid 40”. Sånt sticker oerhört mycket i hos den vanliga befolkningen. Vi har ju vänstern som vill hela tiden höja skatten på kapital och sparande. På ett sätt så förstår jag detta. Dygnet har bara 24 timmar och om man drar in pengar på runt 165 timmar/månad så är det ju en begränsning. Sen har vi ju övertiden. I Sverige så skattar man på bruttolönen, oavsett om du har jobbat 1 timme eller om du är sjuksyrra med aktiverad krisavtal. Är det rättvist då?

Fastighetsskattens återkomst är en död fråga. Även om kanske Sverige behöver det. Man ser ju på de senaste 20 åren så har ju hyresgäster varit förlorare gentemot de som äger sin bostad. Iaf på storstadsregionerna. Men är det bara rika människor som äger sin bostad eller har man valt bort solsemestern som man gör varje år.

Sen finns det ett intresse hos staten att folk konsumerar sina pengar istället för att lägga de på hög. Då har vi förmögenshetsskatten och arvsskatten. Det är också döda förslag. Den som smyger in det kan ju räkna med att bli bortvalda vid nästa mandatperiod.

Någonstans så finns det en mycket öm punkt. Sverige har 1procentsmålet av BNP i form av bistånd. 2018 låg det på 49miljarder. Tänk om de 49miljarderna injicerades in i pensionssystemet. Då kanske vi slipper hamna så högt på EUs lista över andel fattigpensionärer.