Ju mer jag tänker på det ju krångligare känner jag att det blir! Det är uppenbart att jag behöver ta hjälp av en jurist men det blir svårt att bestämma vad som ska skrivas!
Dör jag först behövs egentligen inget testamente. Att min vän kanske inte får veta att jag har dött är värre än att hon inte får ärva något så det känns det lite som att jag kan bortse ifrån.
Om min hustru dör först och jag då är kapabel att skriva ett testamente blir det ganska enkelt att göra.
Problemet är om vi skulle dö samtidigt och det känns lite sådär att planera för det! Jag vet inte om jag vill planera för det egentligen men jag vill inte heller att “fel” personer ska ärva mig!
Jag förstår att rätt jurist kan det juridiska men har kommit på att jag ändå måste fundera över vad jag egentligen vill gällande arvet.
Formellt är det jag som efterlevande make som bestämmer vem som ska ärva allt vårat gemensamma men jag borde väl ändå tänka på hennes vilja. Hon har syskonbarn och syskonbarnbarn som hon säkert vill ska ärva och det vill jag förstås rätta mig efter. Lättast är väl kanske att ge gåvor till de personerna efter att min hustru har avlidit och sedan kan jag skriva ett enklare testamente. (Förutsatt att hon dör först förstås!)
Du som efterlevande make kan inte bestämma över din frus så kallade efterarv (allt ert gemensamma som du skriver). Standardfallet när makar ärver varandra är att de ärver varandra med så kallad fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att du som efterlevande make och arvtagare kan förfoga fritt över arvet under din livstid. När du dör träder dock din frus familj/släkt in som efterarvingar och har rätt till en andel av det som finns i ditt dödsbo. I din frus fall innebär det att hon, i avsaknad av bröstarvingar och föräldrar, har syskon och i andra hand syskonbarn som träder in som efterarvingar. Gåvor från dig till hennes arvingar under din livstid ersätter inte deras efterarvsrätt.
Om ni vill något annat än standardupplägget som jag beskriver ovan måste ni skriva testamente. Det går att i testamente förorda så kallad full äganderätt istället för fri förfoganderätt, vilket innebär att efterarvsrätten för den först avlidnes släktingar försvinner. Det här är bara ett av många exempel på när det är svårt (jag vill hävda nästintill omöjligt) för en lekman att själv tota ihop ett korrekt testamente.
Tack för informationen. Det här har jag aldrig hört talas om men jag har heller aldrig funderat på att skriva ett testamente tidigare.
Det betyder alltså att min hustrus syskon och deras barn har rätt att ärva om min hustru inte skriver något annat i ett testamente. Det är inget problem eftersom de gärna kan få ärva. Däremot vill jag inte att mina syskon ska ärva och då ökar min anledning att skriva ett testamente.
Hur stor del av det som finns kvar när både jag och min hustru är döda har min hustrus efterarvingar rätt till om hon inte har skrivit ett testamente? Är det hälften av allt som finns som jag kan testamentera till vem jag vill? Blir mina efterarvingar då automatiskt utan arv?
Korrekt uppfattat! Andelen beräknas vid den först avlidnes död i form av den först avlidne makens giftorättsgods (vid eventuell bodelning) + arv till den efterlevande maken i förhållande till den efterlevande makens tillgångar. När make nr 2 sen dör utgör samma andel (som alltså kan gå upp och ner i faktiskt värde under den efterlevandes livstid) efterarvet.
Svaret på din fråga om hur stort efterarvet blir beror alltså på din och din frus tillgångar vid den hennes död samt storleken på dina tillgångar vid din egen död. Om du dör efter din fru har du inga efterarvingar, utan de ärver dig direkt. Här finns ett förenklat räkneexempel: Hur beräknas kvotdelen för efterarv?
Betyder det att om jag har 2 miljoner och min hustru har 1 miljon när hon dör så kommer hennes syskon/syskonbarn att ärva 1/3 av de tillgångar jag har när jag dör? (Om hon dör först.)
Det går absolut att skriva ett testamente själv – men svårigheten ökar snabbt när du vill reglera flera olika scenarier, särskilt sådana som:
• om din hustru avlider före dig
• om ni avlider samtidigt
• vem som ska ärva i sista hand
Då räcker det inte med en enkel standardmall. Formuleringarna måste vara juridiskt exakta för att undvika senare tvister, och testamentet måste uppfylla samtliga formkrav i ärvdabalken för att vara giltigt.
Det som oftast blir fel när man skriver själv är:
• otydliga villkor (t.ex. vad som menas med ”om vi dör samtidigt”)
• krockar mellan olika paragrafer
• avsaknad av reglering för efterarv
• oklara subsidiära arvingar
• att laglott eller makes arvsrätt oavsiktligt påverkas
Själva det du beskriver – att hustrun ärver först och att du anger en bestämd person som ska ärva om hon inte finns kvar – är helt möjligt att reglera i ett testamente. Det kräver bara att det skrivs med rätt juridiska uttryck så att domstolar och boutredare inte behöver tolka eller gissa vad som avsågs.
Det korta svaret är: ja, det går att skriva själv – men vid flera scenarier är det klokt att låta en jurist säkerställa att det blir rätt. Det kostar betydligt mindre att göra det korrekt från början än att hantera konsekvenserna av ett ogiltigt eller otydligt testamente senare.
Paul Burton, jurist och författare på Svenska Testamenten
Att få till det juridiska riktigt i det testamente jag skulle vilja skriva är nog inte jättesvårt då det egentligen inte är särskilt komplicerat.
Det som är det största problemet är att jag tycker att det skulle vara onödigt att min hustru skulle behöva se mina andra- och tredjehandsalternativ i testamentet om det är jag som dör först. Dör jag först vill jag att hon ska ärva och då blir de andra alternativen oviktiga.
Det lutar åt att jag inte kommer att skriva ett testamente. Om min hustru dör före mig kan jag skriva ett testamente då.