Som jag förstått det har ränteavdraget och brytgränsen vid 100 tkr inget med underskott av kapital att göra. Ränteavdrag får man göra på låneräntor och under förutsättning att man skulle betalat motsvarande summa eller mer i skatt, oaktat om skatten betalas på förvärvsinkomst eller överskott av kapital t ex.
Som jag förstår det så kvittar man först kapitalvinster mot betalda räntor, på det som är kvar fär man göra en skattereduktion på inkomstskatt för underskottet; 30% på det som understiger 100kkr, 21% på det över.
Med andra ord, som jag förstår det får man alltid göra ett avdrag på 30% på kapitalvinster.
2 gillningar
Jo, det är väl här vi landar till slut. Och skulle vi räkna in bostaden och fritidshuset i vår totala allokering skulle inte aktiedelen vara så hög även om vi placerar de likvida medlen i 100% aktier. Jag har dock aldrig räknat in de fasta tillgångarna när jag sett över allokeringen.
Du har rätt, jag hade fel ovan. Tack!. Förklaras tydligt på https://www.bostadslån.com/vanliga-fragor/ranteavdrag
2 gillningar
Nja, varför ska staten subventionera alla som har skyhöga lån mer än de gör idag? Det kommer troligtvis leda till ännu högre priser på bostäder. Röster har höjts för att fasa ut ränteavdraget. Men det är inget parti som vågat ta tag i frågan.
Vill betona detta!
Att ha 1 mkr på ett sparkonto som ger 4% och 6 mkr i lån med en ränta på 4% kommer ge full avdragsrätt om man är två. Man behöver alltså inte amortera utan om man lyckas låna ut till samma ränta som man lånar kan man lika gärna ha likviditeten tillgänglig.
Detta innebär också att aktie/fondkonto där man får utdelning som skattas istället för ISK blir lite mer attraktivt för dem med räntekostnader över 100 000/person.
Ja jag vet. Men det kan också vara en person med litet lån men med skyhög ränta.