Jag tittar på en fastighet på landsbygden. Denna är en lantbruksfastighet med byggår 1909 och yta på 420 kvadratmeter och kan därför klassificeras som näringsfastighet enligt den så kallade slottsregeln. Då fastighetens underhåll är eftersatt är det en intressant möjlighet att betala för renovering med inkomster från egen näringsverksamhet. Jag bedriver idag konsultverksamhet via eget aktiebolag men skulle förmodligen kunna utföra samma arbete inom enskild firma. Jag funderar därför på om detta är lönsamt:
Efter att ha läst en del på nätet har jag förstått att boende på en dylik fastighet utlöser förmånsbeskattning vars storlek kan bli föremål för tvister med skatteverket, exempelvis fallet nedan:
Antag att ett förmånsvärde på 200.000:- gäller även “min” bostad. Det skulle vid en marginalskatt på 50% innebära en kostnad på 100.000:- per år för möjligheten att driva fastigheten med konsultintäkter. Alternativet är alltså att fakturera via aktiebolag, ta ut pengarna som en kombination av lön och utdelning och därefter betala renoveringarna. Givet skattesats på 50% ska kostnaden för att driva fastigheten uppgå till över 200.000:- för att upplägget ska löna sig. Sannolikt har vi de renoveringskostnaderna de första åren, men kanske inte i längden. Får man byta klassifikation från år till år? Kan både renovering och ren drift (ex el) betalas via näringsinkomster i detta fall? Någon som har erfarenhet i frågan?
Villan är förmodligen äldre. År 1909 använder man när man inte vet byggnadsåret.
Du får ett förmånsvärde men glöm inte bort att i andra ändan får du göra avdrag för alla kostnader typ VA, försäkring mm. Om inte annat torde väl uppvärmningen på ett hus på över 400 kvm vara gigantisk.
Kolla med Skatteverket vad som gäller för byte av typkod på villan.
Tänker du betala fastigheten med ”eget kapital” eller kommer köpet att finansieras av firman? I det förstnämnda fallet får du troligtvis ett bra räntefördelningsunderlag.
För att enskilda firmor inte ska missgynnas (jämfört med AB) ges du möjlighet att ta ut en del av överskottet som inkomst av kapital (30% skatt). Hur mycket du kan ta ut baseras på ”kapitalunderlaget”. Om man, som i mitt eget fall köpt skog för privata pengar (eller i ditt fall ett ”slott”) men driver det som enskild firma kan kapitalunderlaget snabbt bli ganska högt. 2021 låg räntesatsen på 6%, vilket (förenklat) gör att 1 000 000 kr satsat hör att 60 000 kr kan flyttas från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital.
Det var intressant, det hade jag aldrig hört talas om. Det låter ju väldigt fördelaktigt om det skulle fungera på det viset även i detta fall. Tror jag behöver någon form av professionell kontakt för att diskutera saken dock!
Intressant. Men det gäller rimligen efter avräkning av lån, eller? Känns instinktivt inte som att lånade pengar utgör kapitalunderlag tycker jag, men vet ju inte säkert.
Men detta borde rimligen kunna kombineras med utdelning enligt schablonregeln i ett AB i det fall kapitalet i den enskilda kärnverksamheten är “för litet”?
Nu hänger jag inte med. Räntefördelning och räntefördelningsunderlag gäller bara den enskilda näringsverksamheten. Har du ett aktiebolag eller inte spelar ingen roll.
Menade bara att den som är om sig och kring sig kan fördela intäkter mellan AB och näringsverksamhet för att hålla skattesatsen kring 30%. I AB begränsas ju detta av antingen ett schablonbelopp eller företagets löneunderlag.
Absolut. Har man mycket eget kapital är räntefördelning ett stort incitament att bedriva näringsverksamhet som enskild firma.
Jag har varit med om fall där en person belånat sin villa i stället för sitt hyreshus, allt med tanke på räntefördelningen. Villalånet hamnar i den privata balansräkningen.
