Då har jag räknat ihop mina sammanlagda utgifter under ett år (mat, räkningar, levnad) och landar på bra exakt 100.000 i Årskostnader för att kunna upprätthålla levnadstandarden jag har nu.
Jag tjänar 400.000 kr om året, i grova drag alltså ca. 33.000 i månaden innan skatt. 36% skatt i min kommun så 21.120 kr i månaden efter skatt.
Har försökt räknat på a-kassan på några olika sidor och de visar lite olika summor men jag hamnar på runt 130.000 kr efter skatt på 10 månader.
Så om jag nu skulle bli arbetslös i ett år (2 månaders uppsägningstid) då har jag alltså;
Årskostnader på 100.000 men med 2 månaders lön och a-kassa så har jag 172.240 kr att överleva på.
Jag har alltså ett “överskott” på 72.240 kr på året. I hink-poddavsnittet så säger ni att man skall ha ett års kostnader efter att man räknat bort a-kassa och dyligt i första hinken. Ska jag tänka som er så behöver jag ju då ingen buffert hink, och därmed behöver jag ingen andra hink heller då dem följer samma princip fast med 3-7 årskostnader?
Är jag helt ute och cyklar? Har jag räknat fel? Om jag räknat rätt och tänker rätt blir min fråga då, hur sparar jag i hinkprincipen utefter just min ekonomiska situation? Jag får inte ihop det.
Jag är i samma situation som dig gällande första hinken. Däremot så tror jag du tänker fel angående den andra. Det är bara första året som du kommer ha 2st månaders uppsägningstid, och det har du förbrukat när du ska tänka ytterligare 3-7 år. Din A-kassa lär trappas ner kraftigt efter ett år också. Du borde tänka vad du har för säkra inkomster t.ex. år 5, och de kommer ju inte vara speciellt mycket tänker jag.
Ja det har du alldeles rätt i, jag får plocka fram miniräknaren och räkna om! Då är ju andra hinken löst. Men första hinken då, hur ska vi göra med den? Jag tänker att man kanske kan hoppa jans tänk där, om man är i din och min situation. Man kanske bör sätta sig ner och fundera över sina kommande kostnader och räkna ihop (däck till bil, ev vitvarubyte etc) och kanske lägga till 10.000 kr? Egentligen är det väll ganska inviduellt och beror mycket på vad man är bekväm med? Jag gillar bara hinkstrategin och vill följa den så vill bara kolla så att jag inte missat något.
Gällande min första hink så lade jag den på precis mitt emellan 0kr och min årsförbrukning bara för att få en formel på det. 0kr reflekterar att jag egentligen inte behöver en buffert alls enligt ordinarie beräkning, årsförbrukningen skulle innebära att jag inte skulle ha några säkra inkomster alls. Mitt emellan dessa två alternativ var en lika bra gissning som något annat kände jag. Hinkstrategin är bara ett allmänt tänk, formlerna bakom passar inte alla. Det finns alltså inget rätt sätt att följa den exakt, som du säkert märkte nu när det inte passade dig med första hinken. Hitta något du känner dig bekväm med och gör att du sover gott om natten.
Buffert (Sparkonto med ränta): Placera ett belopp som kan komma att behövas under året (ny tvättmaskin, semesterresa, tandläkarbesök osv…) Kanske 1-2 nettomånadslöner placeras här - eller mer.
Mellanriskhinken (6040 Portfölj): Placera det kapital som kan komma att behövas inom 3-5 år. Eller om du vill sitta lugn(are) i båten - ha allt kapital i denna hink (dock ej rekommenderat pga förlust utav potentiell avkastning).
Passivahinken (9010 Portfölj): Det kapital du kan låta arbeta ifred oavsett vad som händer på börsen. Du behöver med andra ord inte ta ut dessa pengar inom de närmaste 10åren.
Tack, tror jag stirrade mig lite blind på jans räkneexempel i hink-avsnittet på Årskostnader etc. Känns ju vettigt i mitt fall att då istället räkna ihop ev utgifter och ta till lite så man känner sig bekväm.
Blir komplicerat att räkna, jag föredrar det simpelt därav målbelopp 150 tkr i den första hinken, 1000 tkr i den andra och resten i den tredje. Sen givetvis en del pengar på banken (inte sparkonto). Det är inte så illa att ha för mycket pengar i den första hinken. Lyxproblem! Det ger dig även flexibilitet om du vill byta jobb t.ex.