Storlek på de 4 hinkarna

Hej!

Sitter och försöker förstå vad som menas när storleken på de olika hinkarna beskrivs. “Ungefär ett års utgifter minus alla de förväntade inkomster du är garanterad” - förstår inte vad som menas här? Om man lever på sina inkomster (man är garanterad - antar lön, bidrag osv menas??), men inte får ta med dem i beräkningen, vad är det då får utgifter det talas om? Och därtill sparar och spenderar ju folk olika mycket, en del kanske bara lägger pengar på det mest väsentliga. Kan va som jag är dum, men tror det kan behövas ett ordentlig förtydligande.
Och menar du att man ska lägga in den summan från början eller att den ska landa i den summan efter de antal år den har som sparhorisont, och så delar man det på antal månader om man ska spara per månad?
Och om man har en klumpsumma att investera, men inte kommer kunna månadspara så mycket närmsta åren pga student, hur ska man tänka då? Hur stor procent i respektive hink? Tycker inte mig kunna se något om procentandel per hink nämligen.
Tusen tack! / En nybliven läsare sedan några veckor.

Hej Amanda!

Vad som menas med ”Ungefär ett års utgifter minus alla de förväntade inkomster du är garanterad” är att om du blir t.ex arbetslös så får du lön i mellan ca 1-3 månader (om du inte har något avtal med en väldigt lång uppsägningstid).
Sedan efter dessa månader får du A-kassa (om du är med där), sedan får du också räkna med inkomstförsäkringar mm som kan täcka upp förlorad inkomst.

Med denna informationen kan du räkna ut hur mycket du kommer att få in på ett år, sedan får du räkna på dina egna utgifter per månad och sedan gångra det med 12 (antal månader), då får du ta Intäkterna minus utgifterna du får ut och vips har du en ungefärlig summa för t.ex bufferthinken.

Mellanrisken bör vara ca 3-7 års utgifter (beroende på hur safe du vill vara), samma uträkning fast år 2-7 kan du inte räkna med A-kassan längre då den sträcker sig ca 1 år.

Allt detta finns i artikeln “Fyra Hinkar Strategin”, men hittar du inte vad du söker så återkom gärna så kan jag försöka svara vidare!

Värt att notera är att det för vissa inte blir en minuskalkyl det första året och att man då kanske snarare bör sätta storleken utifrån oväntade utgifter som kan uppkomma (t.ex. att kylen går sönder, värmepannan pajar eller att en anhörig blir sjuk och du måste åka hem från semestern).

Mellanriskhinken tycker jag dock är svårare att bedöma storleken på då mycket av a-kassan/sjukförsäkring är rätt osäkert. Hur har ni gjort för att bedöma detta?

Min bufferthink är drygt en månads kritiska utgifter och min mellanriskhink tog jag för enkelhetens skull som 6 gånger denna, då det kändes rätt bra.

Martin, Det låter lite snålt tilltaget i mina öron men alla har olika förutsättning.

Jag tänker att i ett typiskt svensk hushåll (2 vuxa & 1-2 barn) så bör nog bufferthinken åtminstone vara ett sex-siffrigt belopp och mellanrisk ett sju-siffrigt belopp.

Det låter kanske mycket med miljoner i mellanrisk men tanken är ju att det ska räcka några år…

Tack för svaret Kalle2. Du har nog rätt i att denna bör vara större för en familj med barn i hus (barn kostar ju mycket och ökar intäkterna ytterst lite). Detta är dock ”endast” min del av bufferten i ett sambohushåll utan barn och i bostadsrätt.

Sen tycker jag nog att ”miljoner” är lite väl att ta i för mellanriskhinken, om man nu inte inkluderar bostad mm i den potten. Får fundera över vad det finns för alternativkostnad för en större mellanriskhink och vad ens kostnader kan tänkas bli i ett ”krisläge”.