Läs om vad du skrev och fundera på innebörden… 
3 gillningar
Det är kört, föräldrarna kommer inte åt kontot fast det är vi som sparat, kollade med banken
1 gillning
Ni har givit pengar till en annan individ. Tycker det är ganska självklart att ni efterhand inte kan komma och ta tillbaka dem 
1 gillning
Ja antingen så ger man dem full tillgång till sparkapitalet eller så får man spara till dem på eget konto med deras namn. Du har deras pengar under kontroll om man misstänker att de kommer bränna dem på skit.
Det innebär inte att man skulle sno deras pengar.
Vet folk som tagit ut barnens pengar för att investera i en lägenhet. Priserna har rasat och får inte hyra ut längre.
Då kan det gå när hungern på pengar inte har några gränser
Jag flyttade utomlands vid 19 års ålder och då var det inga problem att ge mina föräldrar en fullmakt för att de skulle kunna flytta pengar mellan mina konton samt se saldon. Men det kräver att hen går med på det.
Ett annat sätt kan vara att ni tillsammans loggar in och sätter hela/delar av pengarna på ett låst konto i säg 2 år. Kanske inte bästa avkastningen, men det är bättre avkastning än vodka/red Bull
För mig själv och många av mina kompisar så var det enorm skillnad i mognad mellan 18 och 20.
Förstår att du vill de det så, men det faller på “eget” konto oavsett hur välvilliga dina intentioner är, precis som @peter_hogstrom fick svar från banken. Lösningen är som sagt att spara pengar själv och sen ge gåva. 
Det är en svår omställning att det barn man tagit hand om och haft ansvar för i hela deras liv mitt i allt är en myndig person som själv bestämmer över sitt liv (och sina pengar). Jag är själv mitt i det, ena är 20 och den andre fyllde just 18 och på ett sätt liknade det (för mig) omställningen i livet när de föddes, att nu faktiskt inse att jag inte längre sitter i förarsätet utan får nöja mig med rollen som rådgivare och supporter.
Prata med en 18-åring? Absolut inte.
Hjärnan peakar vid 25.
När jag lärde mig att kidsen får tillgång till sina pengar på myndighetsdagen gick jag o pappan omedelbart till banken, avslutade deras sparkonton, och öppnade fondkonton i våra namn och flyttade över alla pengarna dit. Håller själv isär vilket konto som tillhör vilken unge.
Hade äldsta fått som hon ville hade de pengarna redan varit slut nu (hon fyller 19 om 2 veckor).
Budskapet till barnen är att ni får tillgång till det kapital vi sparat åt er sedan ni föddes, den dag vi föräldrar bedömer att ni kommer använda dem klokt. Det enda jag kan tänka själv då är att de ska gå till kontantinsats, så inte nödvändigtvis den dag de flyttar hemifrån heller. I lagens mening är det fortfarande våra pengar.
Pengar för att leka och leva laaaaajf får de jobba ihop till själva.
Kanske är hårt, men jag är inte skyldig att spara pengar till dem alls. Själv fick jag inget från boet när jag var nyvuxen.
3 gillningar
Vaddå, vad skulle hon hittat på? 
Hur tror du man kan få barn att vara självständiga vid 18? Istället för att börja bli självständiga då.
Jag ska snart få barn och brottas en del med detta. Jag tänker att man bör få dem till eget boende några år innan de blir myndiga, och gärna jobb. Kanske gå gymnasiet på internatskola långt hemifrån, eller skippa gymnasiet och jobba ströjobb några år. Är ungen lite skärpt så lär ju gymnasiet gå att beta av på halva tiden via komvux.
Tänker också att man bör involvera dem i investeringar, företagande och redovisning tidigt (12-14?) för att de ska få en grund att ta egna beslut på när de väl är 18. Dessutom får ju skolundervisning mening först när barnet erbjuds verklig kontext där kunskaper krävs. (Tidigare = bättre alltså)
Vår bank gick med på att flytta vårt sparande i dotterns namn till kf med dottern som förmånstagare i vårt namn (nåväl, mitt med fullmakt för frun).
Min erfarenhet är att man (i viss mån) sår det man skördar. Det förutsätter dock att man pratar ihop sig som föräldrar. Du har helt rätt i att man kan inte hålla hårt i tyglarna och tro att de ska lära sig, de måste få köra på själva. Och det behöver ske gradvis.
Hur och när lär man tex sina barn att våga och kunna ta sig runt på eget bevåg med lokaltrafiken? Hur lär man dem att resa runt på egen hand i Sverige? Utomlands? En del föräldrar bromsar i det oändliga. För mig är det självklart att en gymnasieungdom ska vara kapabel nog att kunna tågluffa med kompisar i Europa om hen vill det. Då måste man ha öppnat upp världen för dem i tid. Har de aldrig planerat en enda resa själva blir det ett väldigt stort steg.
Detta gäller förstås också ekonomin. Jag är för att de ska ha bankkort och Swish tidigt. Låt dem få köra på så att det kan ske gradvis. Tycker att många är onödigt oroliga.
2 gillningar
Tja, det hade blivit designerväskor, smink från Caia, dyra märkeskläder, mat ute varenda dag…o vips på mindre än ett år hade besparingarna nollats. Hår, naglar, fransar och bryn. Kanske läppfillers och botox?
Fullständigt övertygad. YOLO liksom.
Hon är ingen korkad unge, men hon är fortfarande en unge, som påverkas väldigt mycket av sociala medier.
1 gillning
Jag började prata ekonomi med barnen när de var någorlunda mogna, i 8-9-årsåldern sådär. Skaffade egna bankkonton, swish, kort etc.
Lät dem spara lite i fonder mot att jag sköt till lite extra på månadspengen.
Lät dem hushålla med sina små slantar och även göra småjobb utöver de vanliga hushållssysslorna mot betalning. Om man fått hjälpa grannen i trädgården under hårt slit hela dagen för typ trehundra spänn är det inte lika intressant att bränna pengarna på en minut.
3 gillningar
Vi ska inte ha dom, hon ska ha dom när hon köper sitt första boende, inte smink och hudkrämer för 1000 tals kr varje månad som nu🥺
Eftersom ni har gett henne pengarna så är det ju hennes och gör vad hon vill med dem när hon är myndig. Man kan inte ge något och sen ta tillbaka det för att man kommer på att det man gett riskerar att användas på “fel” sätt.
Ååå det va den roligaste skoluppgift jag någonsin haft! Mins en idag hur den lägenheten blev och hur svårt det va att få pengarna att räcka.
2 gillningar