Jag bor i en villa belägen i elprisområde 3 och har solceller installerade sedan hösten 2021, (26 paneler, 10,3 kW). Är mycket nöjd med både den ursprungliga installationen och driften av anläggningen, den har fungerat utan några problem hittills. Ekonomin är dock inte lika lysande som i offerten där det uppskattades en återbetalningstid på 9 år. Säljpriserna för elen har den här sommaren har varit riktigt låga, ofta bara några ören och 2026 försvinner dessutom skattereduktionen på 60 öre.
Flera gånger under det senaste halvåret har säljare från olika leverantörer inkl. den som levererade solcellerna ringt upp angående att komplettera anläggningen med ett solcellsbatteri. Det skulle enl. uppgift vara mycket lönsamt, återbetalningstider på 5-7 år och t.o.m. så lågt som 4 år har utlovats. Besparingskalkyler som redovisas är mycket summariska och det går ej att härleda hur man fått fram beloppen för de olika besparingsdelarna och säljarna kan ej heller svara på detta när man frågar. Man hänvisar till svepande siffror som ”fakta” som jag upplever verkar vara tagna ur luften.
Fyra delar nämns som möjliga besparingsområden, 1. ökad egenanvändningsgrad av solel, 2. elprisarbitrage (ladda upp när det billigt, använda när det är dyrare), 3. ersättning för stödtjänster och 4. att reducera effekttoppar i den el man köper.
Jag tycker det låter osannolikt att ett batteri, som ju inte kan producera en enda kWh, skulle ha en mycket högre lönsamhet än solcellerna. Batterier kan ej heller påverka den totala elförbrukningen. Visst, det går att i viss utsträckning öka egenanvändningen av solel men den totala årsförbrukningen påverkas ju inte.
Då leverantörerna inte kan (eller vill?) redovisa hur de bakomliggande kalkylerna ser ut har jag gjort en egen beräkning, tänkte redovisa den här om det finns någon annan som har liknande funderingar.
Mina förutsättningar: Villa 180 kvm, Flvp Nibe F730. Total årsförbrukning 12000 kWh. Rörligt månadspris. Årsproduktionen av solel ligger på 8500 kWh, varav egen användning 2500 (30%), dvs köper 9500 och säljer 6000 kWh.
1. Ökad egenförbrukning: under perioden maj-aug ligger inköpet av el på totalt ca 1000 kWh (2025 var det 950kWh). Sedan tillkommer viss del av inköpen i april och september som skulle kunna konverteras till egenförbrukning. Uppskattar den totala potentialen till som högst 1200 kWh som alltså skulle kunna sparas in på inköp och ersättas med solel som annars skulle ta sålts för bara några ören (när 60-öringen försvinner nästa år). Egenförbrukningen skulle alltså kunna ökas från 2500 till 3700 kWh, dvs till ca 43%, högre än så går inte att uppnå med nuvarande förbrukningsmönster. Inköpskostnaden (el+nät+skatt+moms) var under perioden i genomsnitt 1,60 kr per kWh. Vidare om man antar att man säljer el för ett genomsnittspris av 25 öre per kWh (ersättning från elbolag plus ev. nätnytta) så blir besparingen (1,6-0,25)*1200 = 1620 kr per år
Jag kan notera i mitt fall att under sommarperioden så är ett batteri på 10 kWh många dagar alldeles för stort. Ett sommardygn när man är bortrest på semester köps det endast in 3-4 kWh och det är alltså bara så mycket som skulle kunna omvandlas till egenförbrukning dessa dagar. Även dygn när man är hemma perioden maj-aug ligger ofta inköpet väl under 10 kW.
2. Elprisarbitrage: Här skulle det vara frågan om att batteriet laddar upp sig under perioder när priset är lågt (t.ex. på natten) och att man kan använda den elen istället för att köpa el när priset är högt. Denna funktion är svår att kombinera med punkt 1 och kan således endast beräknas för perioden okt-mars plus delvis sep/april. Jag laddade ner från nätleverantören min förbrukning på timnivå till Excel, matchade det med spotpriser på timnivå, adderade påslag enl. timprisavtal för att på så sätt simulera vad jag hade betalt med ett timprisavtal för att beräkna ev. besparing. I simuleringen antog jag att jag laddade upp batteriet med de 10 billigaste kWh:na och förbrukade dessa under de timmar som konsumerade de 10 dyraste kWh:na som jag därmed hade sluppit köpa. Detta gjorde jag för varje enskilt dygn under 200 dygn okt-apr.
Resultatet för 2024-2025 blev att det går att spara i genomsnitt 5 kr per dag. 200 dagar per år * 5 = 1000 kr. Detta under förutsättning att AI-styrningen av batteriet fungerar och skulle ha tagit rätt beslut. Kan dock noteras att jag i nuläget ej utnyttjar Nibes ”smart price adoptation” som jag kostnadsfritt skulle kunna aktivera för min flvp (är bara intressant om man har timavtal). Med den aktiverad så blir besparingspotentialen med batteriet lägre, säg en halvering, dvs 500 kr per år.
3. Stödtjänster. Här finns mycket att läsa i olika trådar på nätet. Sammanfattningsvis verkar det mycket svängigt och olika åsikter. Vissa påstår att man kan kombinera ersättning för stödtjänster med att samtidigt använda batteriet för egna syften (se övriga tre punkter). Själv tycker jag det verkar osannolikt att detta skulle fungera över tid och även ge några större intäkter. För att ligga på den säkra sidan i min kalkyl så värderar jag denna punkt till noll.
4. Reducera effekttoppar i den köpta elen. Är under införande, min nätägare har ännu inte infört det men det är på gång, kommer troligen under 2026. Här beror det givetvis på hur man använder elen, vilka potentiella ”storförbrukare” man har i hushållet (laddning av elbil, elbastu etc.) och hur dessa används. Tittar man på de prismodeller som tillämpas idag kan man se att det är extremt känsligt för att göra en enda miss under månaden. En vanlig modell är att man betalar för den maxeffekt man tar ut under en enskild timme under månaden, eller snittet för de tre timmar med högsta förbrukningen. Räcker alltså att t.ex. ladda bilen en aning för länge under ”fel” tid (så batteriet inte kan stötta) så är man ”torsk” den månaden, dvs all stöttning som batteriet ägnat sig åt för att reducera effekttoppar under månadens övriga timmar är helt bortkastat. Kan möjligen finnas en viss potential för ett batteri inom detta område men känns högst osäkert och bedömer den potentialen till kanske 200 kr per år.
Summeringen av den årliga besparingspotentialen blir: 1620+500+0+200 = 2320 kr
Om man sätter det i relation till en batterikostnad på 60000 kr (exempel på en av de prisuppgifter jag fått för ett batteri på 10kWh, efter grönt avdrag) så blir återbetalningstiden 26 år vilket är avsevärt längre än den tekniska livslängden.
För att motivera en investering skulle man behöva se att batterikostnaden för ett 10kWh batteri låg på ca 12000 kr vilket skulle ge en återbetalningstid på 5 år. Utöver det behövs en riskvärdering kring ökad brandrisk, hur garantier och AI-support kan säkerställas över lång sikt, vad händer om leverantören kommer på obestånd, ändrade regelverk etc.
Sammantaget var det för mig ett mycket ett enkelt beslut att avstå från investering i ett solcellsbatteri.
(Man förresten kan fundera över varför ett hembatteri med LFP-teknik på 10 kWh kostar i storleksordningen 80-120 000 kr som är det pris det leverantören tar ut före grönt avdrag. Samtidigt kan man köpa en helt ny elbil med ett batteri på ca 50 kWh för 400 000 kr. Ett elbilsbatteri är dessutom Litium-jon som är dyrare att producera än LFP. Någon försöker tjäna riktigt stora pengar på dessa hembatterier men det är definitivt ingen lönsamhet för slutkunderna i dagens läge…)
Så, vad gör man istället för att skaffa ett batteri om man sitter med en befintlig solcellsanläggning och ser intäkterna för såld solel blir små i synnerhet nästa år när 60-öringen försvinner och har fått insikt om att solcellsbatteri inte är någon lösning?
Hur kan man drastiskt öka egen användningen av producerad solel och undvika att skänka bort den till elbolaget?
Det här är min lösning:
- Har köpt en beg. elbil som andrabil, finns många bra modeller som nu kommit ner ordentligt i pris.
- Jag har redan en laddbox som installerades samtidigt med den ursprungliga solcellsanläggningen men kompletterar med en lastbalanserare, en pryl som kostar runt 1500 kr och som gör att enbart ev. överskott av solel går till billaddning. Det blir den normala inställningen för att ladda under perioden april-september även om man ibland behöver göra undantag och komplettera med viss mängd köpel (vilket går att styra via lastbalanseraren)
- Det finns fyra grannar i kvarteret som har elbil men inga solceller. Tre är pensionärer och ofta hemma på dagarna. Erbjuder dem att de får ladda gratis om den egna elbilen inte är hemma eller ej behöver laddas (signaleras genom att jag hänger en grön lapp på laddboxen). Grannarna får koordinera som de vill under soliga dagar och ”först till kvarn” men jag har första tjing.
Jag tar alltså inte betalt för att bjuda grannarna på laddning men får i gengäld en ännu bättre grannsämja, bra om man är bortrest att det står en bil på uppfarten. Viss motprestation kommer säkert erbjudas i form av blomvattning, gräsklippning, kanske en flaska vin ibland m.m. win-win !