Investera i batteri till solcellerna eller inte?

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
1

Här kommer en liten infodump med mina tankar kring batteri hemma. Välkomnar gärna om nån har feedback på eventuella tankefel jag gjort, eller om det är till nytta för andra som går i samma funderingar men inte redan som jag lagt alldeles för många timmar under ett antal veckors tid på att rota i ämnet, och prata med både kunniga och okunniga säljare :nerd_face:

Bakgrund
Jag har en “för stor” solcellsanläggning, dimensionerad på den tiden (2018) då man fortfarande fick bra betalt för såld el soliga dagar och 60-öringen på det. Stor 70-talskåk (ca 400 m2 inkl garaget som hålls uppvärmt), spabad och elbilar så vi gör av med över 30 MWh/år. Solcellerna (31,2 kWp på nästan platt tak) producerar runt 23 MWh/år. Intäkterna från produktionen har varit en kombination av ersättning för såld el, uteblivna kostnader för köpt el samt 60-öringen i avdrag för såld el. Elcertifikat och ursprungsgarantier var också med i ursprungliga kalkylen, men de blev snabbt värdelösa. Har väl fått drygt halva investeringen återbetalad sen start (eller lite mindre än hälften om man tar hänsyn till att alternativet hade varit att betala av på bolånet), inte minst den fina sommaren 2022.

Har dock inte varit problemfritt, hela 2024 gick bort pga fel på anläggningen (isolationsfel på taket, dålig installation), men fick det i alla fall fixat på garantin och ersättning för avbrottet så det var i slutänden inte nån större smäll - bara en massa onödigt jobb. Nytt fel 2025 som kostade oss viktiga sommarmånader, men nu är allt igång igen sen i augusti (väntar dock fortfarande på ersättning för det driftstoppet)

solceller uppföljning
solceller uppföljning1252×846 56.3 KB

Har vid ett par tidigare tillfällen räknat på batteri, men då har kalkylen ganska uppenbarligen inte gått ihop.

Nu när 60-öringen försvinner (den gröna delen av grafen ovan) och effekttarifferna lurar på horisonten (även om vårt lokala elnätsbolag inte publicerat detta ännu), i kombination med att priserna på batterier dykt rejält så blev det intressant att titta på det igen. Förväntad livslängd på batterierna har också ökat markant, från några tusen cykler till nu 6000-8000 cykler och 10 års garanti.

Har inte beställt ännu, men är snubblande nära nu med offerter på runt 1700-1800 kr/kWh installerat och klart (efter att ha varit lagom svårflörtad och fått lite uppdaterade offerter).
På grund av att pengarna man investerar i detta ju har alternativa användingsområden så gillar jag egentligen inte begreppet “återbetalningstid” (orange linje i grafen ovan) utan tycker snarare att man ska räkna på nettonuvärde (vilket väl blir mer i linje med den streckade lila linjen ovan).

Jag har utgått från att besparingarna/intäkterna från batteriet kommer från följande källor:

Ökad egenanvändning av egenproducerad el
Att fånga mer av överproduktionen och använda den själv samma dygn, och därmed slippa överföringsavgift. Idag kostar det 95 öre/kWh att få elen levererad (överföringsavgift + elskatt + moms på båda), så det är minsta vinsten på en flyttad kWh. Med “ankkurvan” vi har nu med låga eller t o m negativa elpriser soliga dagar i norra Europa kan man nog också våga anta att det blir ytterligare nåt tiotal ören bättre av att elen används morgon/kväll/natt istället för att som idag sälja på dagen och sen köpa tillbaka på kvällen.

Här får man räkna utifrån sina egna förutsättningar, men går jag på mina egna dygnsvärden ett par år (senaste åren det inte var driftstörningar på solelen…) så ser det ut såhär för köpt/såld el. Det gröna är potentialen per dygn, dvs hur många kWh som både exporteras och importeras samma dygn. Potentialen är faktiskt högre höst och vår, mitt i sommaren kan man lättare helt gå över till egenförbrukning med en anläggning av vår storlek.

image
image1477×1032 345 KB

Detta är en viktig analys för dimensioneringen av batteriet. Inledningsvis ger fler kWh bra utdelning, men det är en avtagande nytta.

Här är min uträkning av potential för olika storlekar på batteri, utifrån dygnsvärdena ovan. Har utgått från att batteriet laddas till 80 % och laddas ur till 20 % för att minimera slitaget på batteriet.

kWh per år per kWh batteri
kWh per år per kWh batteri1200×1202 62.1 KB

Sänka effekttariffen genom att kapa effekttoppar
Inte helt lätt att räkna på när man inte fått sin lokala prismodell, men har i min kalkyl utgått ifrån att jag ska få betala runt 90 kr/kW (eventuellt + moms?) för toppar mellan kl 06-20.
Tittar man på ett års timmar så ser det ut som nedan, dvs kapar jag de 10 % högsta topparna (röda prickar i grafen nedan) varje månad borde det gå att få ner detta med åtminstone 2-3 kW per månad och spara 180-270 kr/mån.

image
image1831×971 210 KB

Här hjälper högre effekt på växelriktaren, men även att ha tillräckligt mycket kapacitet för att ta flera toppar samma dygn - särskilt om batteriet parallellt även används till annat än att bara kapa effekttoppar.

Flyttad konsumtion under vinterhalvåret - Elprisarbitrage
Ladda batteriet under lägre pris, egenanvändning (eller till och med sälja) elen vid högre pris.
Har antagit att i snitt 60 % av batteriets kapacitet (20-80 % SoC) nyttjas per dag, och ger i snitt 1 kr/kWh skillnad i pris mellan när elen köps och när den används. Mycket möjligt att det är konservativt räknat med tanke på de extrema svängningarna i elpriset vi ser här i SE3 nu.

Stödtjänster
Har varit extremt lukrativt i perioder (tusenlappar per månad för folk som var med på tåget häromåret), för att likt elcertifikaten snabbt avta i nytta.
Här har jag inte vågat anta nåt värde på det, men ser det som en uppsida om man t ex via Tibber eller nån annan extern leverantör av styrning skulle kunna vara delaktig på nya stödtjänstmarknader i framtiden, även om de kanske även då blir kortvariga innan marknaden hamnat i balans.

Reservkraft/ödrift
Med en viss prepper-tendens hos mig själv och inte minst hos frun så kommer vi nog kosta på oss ett eget jordtag och nödvändig omstrukturering av elcentralen för att kunna driva prioriterade laster från batteriet (kyl, frys, cirkulationspumpar i värmesystemet osv) eller eventuellt hela huset under kortare tid.

Detta kommer inte ge någon direkt utdelning i dagsläget (mer än kanske om det kan rädda lite kylvaror vid ett långvarigt strömavbrott), utan är att betrakta mer som en försäkringspremie ifall vårt elnät skulle utsättas för större påfrestningar såsom solstorm, sabotage eller rena krigshandlingar. Då är det en billig peng att ha undvikit att huset kyls ut och ledningar fryser sönder etc…

Summering & exempel
För att visa hur jag räknat är här ett par exempel på verkliga offerter jag fått på senare tid, man skulle kunna säga att Sigenergy är branschens “Apple” (grymt helhetskoncept och ledande mjukvara, fanatiska fans - förmodligen störst facebookgrupp) vs branschens “Android” (mer prisvärt men gör jobbet, men mindre raffinerad installation/paketering). Det är möjligt att de inte är helt jämförbara, tror att den första hade med lite mer pyssel med elcentralen som låg utanför grönt avdrag i den ena offerten och man kanske ska anta att Sigenergys mjukvara nyttjar den tillgängliga kapaciteten bättre, men som illustration av principen och grundantagandena för hur jag räknat funkar det nog ändå.

För NPV-kalkylen tyckte jag det var rimligt att titta på 10 års livslängd (batteriet och växelriktarnas garanti) och jämföra med

  • Bolåneränta på ca 3 %
  • Antagen avkastning i snitt under 10 år på 6 % i en fond
“Apple”-alternativet “Android”-alternativet
Märke Sigenergy Solis + Dyness Stack100
Lagringskapacitet 18 kWh 51,2 kWh
Effekt 12 kW 15 kW
Pris inkl moms 153 561 kr 177 588 kr
Grönt avdrag −74 477 kr −88 263 kr
Investering 88 584 kr 89 325 kr
Pris per kWh kapacitet 4 921 kr/kWh 1 745 kr/kWh
Ökad egenanvändning 2 240 kWh/år 4 058 kWh/år
Antaget värde egenanvänd el 1,35 kr/kWh 1,35 kr/kWh
Totalt värde egenanvänd el 3 025 kr/år 5 478 kr/år
Effektkostnad 91 kr/mån per kW_topp 91 kr/mån per kW_topp
Kapad effekttopp 2 kW_topp/mån 3 kW_topp/mån
Totalt värde kapad effekttoppar 2 184 kr/år 3 276 kr/år
Flyttad konsumtion vinterhalvåret 1734 kWh/år 5 069 kWh/år
Sänkt spotpris per flyttad kWh 1 kr/kWh 1 kr/kWh
Totalt värde flyttad konsumtion 1 734 kr/år 5 069 kr/år
Stödtjänster 0 kr/år * 0 kr/år *
Total besparing/intäkt 6 943 kr/år 13 823 kr/år
NPV (10 års drift, 3 % kalkylränta) −28 503 kr 27 751 kr
NPV (10 års drift, 6 % kalkylränta) −35 360 kr 11 708 kr

*potential för uppsida finns.

Kan ni gissa vilket alternativ jag lutar åt…?

Sen tillkommer funderingar såklart på om man ska investera lite till för att få ö-drift, hur man ska se på nya brandcellskrav, seriekopplade brandvarnare osv men det kanske är en annan diskussion.

8 gillningar
2

Gediget arbete. Jag funderar också på batteri men har inte tänkt mkt längre än “de jävlarna ska inte tro de kan tvångsköpa min el och sälja tillbaka den till mig för 10x priset en timme senare”. Lutar åt att köpa batteri iom detta oavsett kalkylerna.

2 gillningar
3

Har 24kWh i garaget och lånar ut det till Checkwatt. 17kW effekt som dom har tillgång till. Intäkter var betydligt högre för några år sedan, nedan är i år.

image
image1424×1088 87 KB

2 gillningar
4

Tack! Har varit svårt att hitta verkliga siffror på vad det ger i dagsläget.
Ryktet om stödtjänsternas totala död ser dock ut att vara lite överdrivet ändå.

Funderar själv på Tibbers Grid rewards, nu när även Solis stöds av deras Tibber Bridge (som jag ändå har till Pulse CT), i och med att vi har dem som elbolag och även en elbilsladdare som stödjer det men det har varit väldigt svårt att hitta nån vettig jämförelse på hur de ligger till jämfört med t ex Checkwatt och Enequi…

5

Så du tjänar/sparar 13823x10-89325-3/100x2/3x89325x10=31040 kr på 10 år, samtidigt som garantin går ut? Samtidigt hade förväntad avkastning på börsen varit ca 38 k (antar ca 6% nominell tillväxt, samma finansieringskostnad och 1% isk-skatt)

1 gillning
6

Lite för mycket analys för min del. Jag är mer av “Fire and Forget” och har valt att köpa till 10 kWh till mina solceller från 2017 (7,43 kWp). Kostnad 100K. Förbrukning per år 26 200 kWh.

Varför:

  • Otroligt dåligt betalt vid försäljning av el
  • 60-öringen försvinner
  • Ladda batteri med solel
  • Använda till elbilarna kl. 22-06
  • Ta bort topparna kl. 06-22 (Ellevio, 50% rabatt 22-06)
  • Fixar ö-drift i steg två

Rationalen bakom är typ: investerar gärna kontanter jag har, men vill ha låg burn rate per månad.

1 gillning
7

Jag tänker att man inte ger tiden efter garantin gått ut nåt ekonomiskt värde, men det betyder ju inte att de nödvändigtvis slutar fungera då. Intäkterna kan ju dessutom mycket väl öka under tiden, t ex om elpriset fortsätter dra iväg (nån ny kärnkraft lär vi ju inte ha på plats innan 2035 t ex).

Permabjörn som jag är så känns också “all in i global indexfond” som en lite vansklig jämförelse, skulle ju kunna hända nåt (t ex en AI-aktiebubbla?) som gör att en investering i sänkta driftskostnader är en mycket bra alternativ placering. (Dock var definitivt inte 280 k i solceller 2019 en bra placering jämfört med om pengarna legat på börsen)

Men det finns ju också aspekter som inte enkelt kan ges en siffra, såsom att inte behöva hålla på att fundera lika mycket på när man använder elen. Så denna “krånglighetsreduktion” bör ju också tilldelas ett visst värde, på samma sätt som man kan investera i annat som gör vardagen lättare (hej dammsugarrobot?).

8

Det var så jag började min resa, och jag tror att du fångat de viktiga bitarna redan i din punktlista. Men som vanligt så kan jag inte låta bli att trilla ned i ett kaninhål av att vilja lära mig mer och vända och vrida på saker :smiley:

3 gillningar
9

Diversifiera är bra, all-in på börsen kanske inte är tillräckligt. Jag håller med om tanken om att investera i energibesparningar eftersom dessa får du oavsett energipris. Och visa besparningar kan till och med ge mervärde, tex luf-luft-pump som fungerar som ac på sommarn eller installera ventilation med värmeväxlare till ett hus som har självdrag och på så sätt få bättre luftkvalite osv. Däremot så ser jag inte ekonomin i batteriet. Om flera skaffar batteri så minskar topparna kanske och lönsamheten sjunker.

1 gillning
10

Jag tänker så här:

Ansätt att du köper och säljer X kWh/dygn där du har en positiv diff.
10kWh batteri då kanske 8kWh.
Diff 1 kr. Det ger 8x365 = 2700 SEK/år.
Antingen att du laddar billigt (köper billigt eller solcellsel) och säljer/egenutnyttjar elen.

Effektarifferna påverkar inte nätbolagens intäktsramar, de kommer bara fördela dem annorlunda.

Tag ni nuvarande nätkostnad. Du är bättre än snittet som inte har batterier.
Du har dessutom redan en hög elförbrukning som gör att din rörliga nätkostnad är hög. Den fasta som är säkringsberoende ändrar sig också.

Så jag tror du kommer undan med en halvering av dina totala nätkostnader.
Jag gissar du ligger runt 30000x0,5+5
7500 eller drygt 20 000.

Så grovt tror jag man kan räkna.

Jag hade inte kalkylerat med en krona för stödtjänster. Storskaliga anläggningar har betydligt lägre installationskostnader per kWh/kW stödeffekt. Det gör att aggregatorerna får anstränga sig för att konkurrera, och priserna faller hela tiden. Sol och vindkulten talar ju om hur batteribaserade stödtjänster kan ersätta svängmassan. Det är GWh och GW.

Men med tanke på din elförbrukning hade jag tittat på energisparlösningar först. Förvisso förbrukar säkert elbilarna en del men det ligger ju i den kalkylen.

För reservkraft via din normala elinstallation kan du budgetera 10000 SEK för en korrekt installation av frånskiljare , jordspett , uppmärkning och anmälan

1 gillning
11

Håller helt med om att energibesparing är det första man ska satsa på. Vi satte nog egentligen upp solcellerna för snabbt, efter det har vi bytt en massa fönster, tilläggsisolerat vinden + delar av fasaden och skaffat FTX. Största energibesparingen är nog dock att vi gjorde om inomhuspoolen till lekrum :smiling_face_with_sunglasses: (den hade gått sönder, så det var typ samma pengar att renovera den som att bygga över den halv-permanent, och det ångrar vi inte).

Har gått från ca 35 MWh/år när vi flyttade in till runt 28-30 MWh/år nu. Men sen tillkommer nog 2-3 MWh elbilsladdning (har haft elbil sen i vintras, laddaren har hittills levererat 1800 kWh).
Köper kanske ca 17 MWh av det, så runt 16000 kr i rörliga elnätskostnader och skatt per år då.

Det är helt klart så att de stora aktörerna kan dominera stödtjänstmarknaderna, det små aktörer kan göra är nog främst att göra en god förtjänst under en kortare tid när det finns en obalans på marknaden.

1 gillning
12

https://www.researchgate.net/publication/372050928_Hedging_Investments_of_Grid-Connected_PV-BESS_in_Buildings_Using_Cryptocurrency_Mining_A_Case_Study_in_Finland/fulltext/64a3115b8de7ed28ba7208e2/Hedging-Investments-of-Grid-Connected-PV-BESS-in-Buildings-Using-Cryptocurrency-Mining-A-Case-Study-in-Finland.pdf?__cf_chl_tk=_DQM0V_FKJWfkx8xzAC8.8j8Du8.kbrcF.IDxCuyuMo-1752435550-1.0.1.1-D_T9e0waAtSbavRMO3q8DJ4bXG4_vi2l0PDNrop.3HA

This paper presents a novel and

practical control and hedging mechanism to encourage investments in rooftop solar PV-BESS systems by

investing in cryptocurrency mining devices (CMDs) as dispatchable and flexible loads, which facilitate the

use of excess renewable energy for producing cryptocurrency, such as bitcoin (BTC). This mechanism can

optimally switch the output of excessive renewable energy between exporting to the main grid and mining

cryptocurrency. The proposed mechanism is studied using a dataset obtained from a residential apartment

building in Helsinki, Finland, and its effectiveness is demonstrated through several practical scenarios. The

results of a case study employed in this work demonstrate that the proposed hedging mechanism can

provide sufficient encouragement for investors to invest in a PV system, with a return on investment equal to

57.7%. This mechanism also reduces the annual cost of residential apartments by 68.1%

Du borde kunna se om det kan vara fördelaktigt för dig att introducera batteri + bitcoinminingriggar. Finns ofta tillräckligt vettiga riggar på andrahandsmarknaden som enkelt och gärna använder överproduktionen.

Du kan då också värma upp ditt hem/garage/hobbybod/växthus/varmvatten/golvvärme osv med spillvärmen.

Tåls att tänka på. Har inte räknat på det själv, men när jag väl får tag på mitt hus kommer jag köra på det lite oavsett vad :sweat_smile:.

13

Lekte med tanken på det typ 2013 när jag hade skaffat ett värsting-grafikkort och bodde i ett hus med direktverkande el, men orkade aldrig sätta mig in i hur man fick igång bitcoin-mining då det verkade vara värt ungefär vad elen kostade då. Kunde inte ana vad varje kWh då hade varit värd idag :wink:

1 gillning
14

Jag har själv försökt räkna på detta flera gånger med några års mellanrum, men landar alltid i att batterierna är för dyra och har för dålig kapacitet.

Jag kan förstå att man skaffar ett batteri utifrån aspekten av att man vill öka sitt oberoende eller rent av gå helt off-grid, men jag vill att affären ska gå ihop utan att jag ska behöva göra några större justeringar i vardagen och där har aldrig batterierna varit ens nära att leverera det värde jag söker.

Men utvecklingen går framåt hela tiden och det kommer nog komma en tid när kapacitet/kr och det ständigt dyrare elpriset kommer att korsa varandra på diagrammet, men det är inte idag för mig.

15

Exakt så det har varit för mig också, har räknat på det men inte fått ihop kalkylen.
Men med 60-öringens borttagande och effekttariffer på horisonten, i kombination med bättre prisbild på marknaden så verkar det ändå börja likna som att vi närmar oss att vara där det är en vettig investering om man väljer rätt grejer - iaf för oss som redan har en för stor solcellsanläggning och hög förbrukning.

1 gillning
16

Skulle gärna köpa batterier, men priset är för högt för att få de lönsamt..

Om battreierna hamnar på typ 1.000 kr per kw så skulle jag slå till.. Dom är inte där ännu..

1 gillning
17

Imponerande analys.

Jag förberedde taket för solceller (och batteri) i våras, men ändrade mig i slutet av sommaren och tänker skippa det helt. Låter tibber styra de största energiförbrukarna istället (värmepumpen, elbilen, …) och låter pengarna sitta kvar i fonden. Förbrukar 15 MWh per år på 250 kvadrat.

Det är för låg förväntad besparing på för lång tid, plus mer elektronik hemma som kan krångla. Vet ju inte ens om jag bor kvar när anläggningen betalat sig, och investeringen kommer inte motsvara värdehöjningen på huset (som redan är “mättat” värdemässigt i området).

1 gillning
18

Kanske OT här men vi har inte något batteri till solcellerna idag och jag tänkte börja luska lite runt V2X. Vi står i begrepp att byta den ena fossilbilen och leasa en ID4 som enl. vad jag kunnat läsa mig till skall vara förberedd för det. Vi kör inte så många mil/år och nu när 60-öringen försvinner känns det som en principsak att inte behöva betala för överproduktion vid negativa elpriser…

Detta verkar fortfarande vara lite jungfrulig mark men det känns instinktivt som en bra idé att använda bilens stora batterikapacitet i stället för att köpa ett dyrt mindre batteri till solanläggningen när vi ändå inte kör speciellt många mil/år. Och laddstolpar för det här skall väl också finnas att få tag på idag?

Någon mer som funderat i den här riktningen?

19

Ska erkänna att jag inte orkade med all information nu efter jobbet, kan bara dela min “känsla”.

Jag har redan batteri 26kWh, som sitter på AC-sidan, med en “osmart” 10kWp solanläggning. Det fungerar “skapligt”, batteriet har gjort nytta rent praktiskt, med det sagt så säger jag inte att det finns en fantastisk kalkyl bakom, men för min del är det lite “hobby” men jag valde ändå fel (anser jag)

Med slopad 60-öring, avgift på effekttopparna (kan även drabba utmatad el) så borde jag har skaffat ett batteri med hybridväxelriktare och ersatt den gamla växelriktaren så att batteriet kan laddas upp, utan att mata ut el och sen kan produktionen avbrytas så att el inte går ut på nätet då heller.

Nu klarar min dumma växelriktare inte av att avbryta något, det skulle väl kanske gå, men att få intelligens i det samtidigt som att det behövs ett “överskott” till batteriet för att de ska fatta att det går att ladda så de behöver också prata med varandra så blir det ganska komplicerat. Den dumma växelriktaren har ju varit väldigt driftsäker, där finns det ingen artificiell inkompetens som ställer till det, så det var trevligt historiskt, men för framtiden behövs något smartare som hanterar dessa situationer, så jag är lite i tanken på att sätta ytterligare ett batterisystem bara för att få hybrid-funktionaliteten och jag tror ändå att jag har nytta av att få en 20-30kWh batteri till.. Men jag har inte drabbats av effektsavgifterna än så jag avvaktar nog och ser hur det slår när det kommer.

20

Det börjar komma laddare som stödjer det, och vill man att det ska lira ihop med ett litet husbatteri också så ska man helt klart titta på Sigenergy. De har en modul man sätter på batteri-stapeln som ger dubbelriktad DC-laddning. Så har man en konventionell solcellsanläggning och kan flytta över strängarna, samt plats för det batteriet nära där man kan ladda bilen så är det en mycket intressant lösning där man kan ladda bilen direkt från solcellerna och förmodligen få bilen att lira väldigt bra ihop med ett i övrigt intelligent batteri. Jag tittade en del på det nu också, men landade som sagt i en mer konventionell växelriktare, så får man kika på eventuell V2X i framtiden med en separat AC-kopplad box.

Värt att tänka på är att VW bara tillåter en “budget” på 10000 kWh V2X, men leasar man en ny bil så bör det ju inte vara nåt problem. Jag skulle dock lätt nyttja den “budgeten” de tre första åren, så man ska nog anta att bilar som har 3+ år på nacken kan ha begränsat med möjligheter kvar att köra V2X om ett tag när det är etablerat. Däremot kan det nog under några år framåt finnas väldigt bra med begagnade bilar som kommer stödja V2X, men där den tidigare ägaren inte nyttjat det :slight_smile: