Sparkonto och indexfond eller allt i indexfond

Spara och investera
1

Hej!

Jag har en fundering kring buffert och skulle gärna höra hur ni resonerar.

I dagsläget har jag ett totalt kapital på cirka 2,9 miljoner kronor, fördelat enligt följande:

  • 1,5 miljoner i globala indexfonder

  • cirka 300 000 kr på sparkonto

  • 1 miljon utlånad med ränta med vissa villkor (de pengarna låg tidigare också i globala indexfonder). Den miljonen får jag tillbaka i december.

Min fråga är egentligen: Bör jag sätta in hela den återbetalade miljonen direkt i globala indexfonder och i praktiken använda portföljen som buffert vid behov?

en sak som kanske också är relevant är mitt mål med sparandet. Jag sparar inte för att konsumera mer, utan för att skapa frihet på sikt. Det främsta målet är att kunna gå i pension tidigare eller få möjligheten att hjälpa mina barn ekonomiskt när de själva är mitt i småbarnsåren. Helst skulle jag såklart vilja kunna göra både och. :blush:

Anledningen är att jag och min sambo har två små barn och hon kommer att vara hemma utan lön i ungefär 1,5 år. Under den perioden räknar jag med att vi kommer behöva ta ungefär 350 000 kr från vårt kapital för att täcka våra utgifter.

Vi kommer altså leva på bara min lön under denna period och kommer därför vara tvugna att ta från kapitalet.

Alternativen känns därför ungefär så här:

  1. Behålla en större buffert på sparkonto.

  2. Investera i princip allt i globala indexfonder och sälja av lite när pengar behövs.

Rent matematiskt känns alternativ två mest logiskt för mig, men jag är osäker på om jag missar någon viktig aspekt.

Jag upplever också att jag har ganska hög risktolerans. Efter många timmar med RikaTillsammans och liknande poddar känns börsnedgångar inte särskilt skrämmande. Jag var investerad både under coronakraschen och Brexit, och då upplevde jag faktiskt att det var förvånansvärt lätt att sitta still i båten och till och med öka sparandet.

Samtidigt ska jag vara ödmjuk inför att situationen ser annorlunda ut idag. Då hade jag betydligt mindre kapital investerat, inga barn och inget stort bolån. Det är kanske lättare att vara kaxig när insatserna är mindre. :sweat_smile:

Lite annan relevant information:

  • Jag är 37 år.

  • Jag arbetar inom livsmedelsbranschen och tjänar cirka 70 000 kr/månad före skatt.

  • Jag saknar högre utbildning och skulle därför säga att mitt humankapital är relativt lågt.

  • Min sambo tjänar cirka 52 000 kr/månad före skatt när hon är tillbaka i arbete.

  • Vi har bolån på cirka 6,4 miljoner kronor, vilket innebär att en stor del av inkomsterna går till räntor och amorteringar.

  • Inga billån men äger två budgetbilar.

Hur hade ni resonerat i min situation? Hade ni behållit en större kontantbuffert eller investerat allt och använt portföljen som buffert?

Amotera är inte ett alternativ.

2

Man ska alltid ha en buffert tycker jag, använda portföljen låter spontant som en ganska stor gamble.

Här låter det som att 350 kommer försvinna redan nu,

Har du varit med om att portföljen går ner något massivt och inte gjort något, sure :slight_smile: jag tycker det är svårt att veta sin risktolerans om man inte har varit i en sådan situation (typ it-bubblan eller 2008)

Väldigt nice lön :smiley:
Asså svårt.
Att stå utan lön 1.5 år… jag hade haft en stor buffert, kanske inte 1 miljon, men barn + hus + bilar bufferten hade varit ganska stor. Använda portföljen vid behov känns som man lekar med eld, vad sker om portföljen går ner med 60% och bilarna går kapuff.

1 gillning
3

Det tycker jag egentligen också. Men när portföljen har vuxit till omkring tre miljoner blir uttagen en betydligt mindre andel av det totala kapitalet och påverkar därför portföljen mindre. Dessutom handlar det bara om en begränsad period på ungefär 1,5–2 år. Om jag nu tänker rätt…

Nja utspritt på ca 20 månader.

Nej, som mest har jag varit nere runt 30 %, och det gick faktiskt bra. Men med betydligt större belopp, bolån och barn är jag nog inte lika tuff om börsen skulle falla 60 %, även om jag gärna intalar mig att jag skulle vara det. :sweat_smile:

Ja, lönen är nog oförtjänt hög sett till min formella kompetens. Jag har varit länge på samma företag och jobbat mig upp så långt det går utan högre utbildning. En stor del handlar också om tillfälligheter och tur. Skulle jag bli av med jobbet skulle jag sannolikt behöva börja på en betydligt lägre lön någon annanstans, och det ser jag också som en riskfaktor.

Jag insåg nu att jag hade formulerat mitt inlägg fel och ska rätta det. Vi kommer inte att stå helt utan inkomst, jag kommer att fortsätta jobba och ha full lön. Däremot kommer min sambo att vara utan lön i ungefär 1,5 år. Med den ekonomin kommer vi ändå att behöva ta ut omkring 350 000 kronor ur portföljen under den perioden. Nu blev bilden kanske lite annorlunda?

4

Pengar som ska användas inom 0-2 år ska inte investeras, ska vara på ett konto med bra ränta.

har varit i samma tankar, om portföljen är gigantiskt även om det skulle gå ner -70% så blir det fine. Sen har jag varit inne på att kanske ha det i räntefonder osv… men men.

Men jag hade väl gjort så här då kanske:
ha kvar 300k på sparkonto (räkna om ni faktiskt behöver 300k): Familj, hus, bil kostar som tusan.
men miljonen som är utlånad kan man ju sätta in direkt på globala indexfonder.

Skulle aldrig gå utan buffert, men skulle absolut köpa att ändra hur stor den är.

Jag har tänk så här för min buffert iaf:
3 månaders uppsägningstid, så jag är fine i 3 månader som minimum, sen finns a-kassa försäkring, så faktiskt tid jag har är typ 12 månader utan jobb.
är ej beroende av bilen för jobb, så om den går upp i rök… spelar ingen roll :slight_smile:
blir jag sjuk : försäkring.
Så, det “värsta” är typ självrisker….
Så kort historia kortare…. behöver knappt 1 månadslön i buffert.

För mig, är buffert en känsla sak :slight_smile: MYCKET enklare för mig att investera.

2 gillningar