Upplever inte att utvecklare gillar hoodies för att det skulle vara “coolare”. Jag upplever att de handlar mer om att utvecklare och ingenjörer värderar äkthet, ärlighet och skicklighet mer än yta. Ungefär “Jag skiter i vad du har på dig så länge vi löser problemet”. Är man kompetent och skicklig så behöver man inte klä sig fint för att få respekt utan resultaten pratar för sig själv.
Detta är svårt, för på ett sätt så säger alla val man aktivt eller passivt gjort något om dig själv. Sen om det översätts till prestationen i ett visst jobb är en annan sak. Att vara målinriktad, driven, ambitiös utanför jobbet säger ju en hel del om hur personen antagligen kommer vara på jobbet. Man har i alla fall den kapaciteten.
Alla är sociala varelser och rör sig i grupper med hierkier. Alla dessa grupper har, skulle jag hävda, sina “uniformer” dvs sätt att se ut och vara på som är mer status. Och andra sätt som är mindre status. Somliga grupperingar har mer fokus på yta än andra, men inga grupper saknar aspekten.
Klädde mig som 20-åring i kavaj, skjorta och slips. Anställd. Fick bara ca 20 kSEK/mån (men bra erfarenhet!) Som 30-åring gick jag över till ledig klädsel och startade företag. I hoodie-fasen sålde jag det för många miljoner. Klädsel är sekundärt.
Låter tvärtom som att klädseln i ditt fall eventuellt var centralt. Du klädde dig först på ett visst sätt och hade då en lägre lön. Du bytte klädsel (hoodie) och fick då upp din lön markant.
Alla har förutfattade meningar om andra utifrån hur de väljer att presentera sig för omvärlden. Dessa är såklart helt olika för olika personer. För en del är en välskräddad kostym, välkammat hår och en välvald parfym ett tecken på ordningsam proffessionalism som inger förtroende. För andra är det tecken på skrytsam uppblåsthet som väcker avsky. Skillnaderna är inte lika stora vad gäller alla klädstilar, men de finns där. Även om få skulle erkänna eller ens är medvetna om att det så ger utseendet bias i bedömningen av allt annat.
Det handlar inte om att va finast klädd, utan rätt klädd för att inge förtroende hos de man har runt sig. Grundläggande är väl hel, ren och odörfri. Allt mindre än det kommer undermedvetet att ge omgivningen negativ bias.
Min tanke är att det är bäst sättet att skapa positiv bias är att klä sig nära folkbilden av en framgångsrik variant av sin egen roll eller dem man har att göra med.
Det är absolut secondärt jämfört med vad och hur man gör åt andra. Men sekundärt betyder inte betydelselöst.
Du vet ju inte om den ökade lönsamheten kom pga klädbytet. Eller om den kunde varit ännu högre med andra kläder.
Skulle inte säga att ingenjörer är mer ”äkta” än någon annan och definitivt inte att de bara ser kompetens och skiter i vad folk har på sig. Med tanke på hur föraktfullt de kan uttala sig om ytliga kostymnissar
En rolig iakttagelse på liknande tema är hur viktigt dyra märkeskläder av rätt utseende är för somliga friluftsmänniskor. De pyntar ut många 10k SEK extra. Få är på nivån där den eventuella funktionsvinst som ibland medföljer rättfärdigar kostnadsökningen.
Och det är en subkultur som man annars skulle tro handlar om annat än status och yta. Icke.
Jag lägger ingen värdering i det. Mest ett konstaterande att nog så gott som alla människor är rätt fåfänga, vi har bara olika sätt att uttrycka det på.
Tenderar att, såklart är alla människor olika. Mer att jag upplever ingenjörer och personer i liknande yrken som att de har mindre tålamod och intresse av politik, folk som pratar men inte kan något, folk som har en dold agenda de inte vill dela mig sig av, som inte är ärliga och prestigelösa. Vilket kan störa folk som ska kommunicera med dessa personer eftersom de upplevs som “svåra”, när de egentligen bara vill att alla spelar med öppna kort.
Men det är ju sällan du kan motivera det så enkelt som i naturen. En dyr Gore-tex kostym på sportlovet när det blötsnöar hela veckan, och du trots det håller dig torr och glad.
Den fyller ju iaf en funktion. Sen jämför du det med ett par dyra skor eller whatever
Skulle personligen satsa mer tid på att starta och driva företag än i klädesbutiken. Men visst finns det fördomar. Man får väga in hur mycket man vill engagera sig i de och vad man tror t eventuellt är värt.
Verkar för övrigt som att det är viktigare att vara man om man vill få riskkapital…
Klädsel utöver “Hel, ren och bekväm” brukar ju dock vara ett sätt att signalera något. En kostym i ledningsgruppen eller i kundnära roller uppfattas som “Den här personen respekterar mig, den här personens är kompetent, den här personen tar jobbet och vårt företag seriöst”.
I en annan grupp så uppfattas det som: “Jaha, den här personen spelar status via klädsel-spelet, antagligen för att han/hon inte var smart nog för att spela status via kompetens-spelet, och för lat för att spela status via arbeta hårt-spelet”.
jag tänker att mitt upplägg uppenbart inte var allvarligt menat.
