En grej att tänka på är att om man ansöker om företagsnamn på främmande språk i samband med bolagsbildning är att se till att du listar motsvarande alternativ för alla svenska namn du ansökt om.
När jag startade mitt IT-konsultföretag ville jag kalla det Digital Alkemi AB men bolagsverket godkände inte det namnet. Jag hade då bara listat Digital Alchemy Ltd som företagsnamn på främmande språk så jag var tvungen att komplettera med ytterligare namn som motsvarade det andra svenska namnet vilket innebar ytterligare kostnader och att ärendet tog längre tid att slutföra.
Tänk även på att man måste skicka in uppgifter till både bolagsverket och skatteverket även om bolaget enbart ska agera passivt holdingbolag.
Tänk hur smidigt det skulle vara om de hade ett gemensamt bolagsregister istället för att man ska behöva hålla informationen uppdaterad hos respektive myndighet…
Delar av aktiebolagshanteringen är rester från 1800-talet och aktieboken är en sådan. Det finns inget centralt offentligt register över vem som äger vilken aktie i (onoterade) bolag. Aktieboken är det sätt som lagen hanterar detta - du är skyldig att ha en aktiebok som listar vilken person som äger vilka aktier. Det är aktieboken som gäller om det blir tvister mellan olika personer som påstår sig vara delägare, och det finns lagregler om hur du ska uppdatera den. Du är skyldig att visa upp aktieboken om nån frågar efter den.
För ett eget bolag som du är ensam ägare av är det en ren formalitet. Under drygt 20 år som företagare aldrig varit med om att någon har frågat om att se den.
Lagen är lite rörig för den måste fånga alla fall men du kan skippa allt som kallas “avstämningsbolag” - det rör noterade bolag, i princip.
Några citat ur lagen:
Skyldighet att föra aktiebok 1 § I ett aktiebolag skall det finnas en aktiebok. Aktieboken skall innehålla de uppgifter om aktier och aktieägare som föreskrivs i denna lag.
Ansvaret för aktieboken 7 § I bolag som inte är avstämningsbolag är styrelsen ansvarig för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig enligt denna lag.
Aktiebokens offentlighet 10 § I bolag som inte är avstämningsbolag skall aktieboken hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den.
Du har helt rätt i det du skriver men när holdingbolaget skulle stifta dotterbolag så kunde handläggaren på skatteverket inte se vem som äger och kontrollerar holdingbolaget(trotts anmälan till bolagsverket om verklig huvudman) vilket drog ut på processen. Allt löste sig efter att jag skickat in uppgifter via verksamt.se till skatteverket för holdingbolaget.
Här är rubrikerna från e-tjänsten på verksamt.
Inom parantes är valen jag gjorde för holdingbolaget förenklat.
Ärende: Nyanmälan
Företaget (delägaruppgifter, vem äger hur många aktier etc)
Verksamhet (här man fyller i SNI-koder, 64 202)
Arbetsgivare (kryssa nej)
F-skatt (kryssa nej)
Moms (kryssa nej)
Preliminär inkomstdeklaration (0kr i i princip alla rutor)
Övriga uppgifter (kontaktuppgifter)
Jag använder en gratis tjänst i mina bolag för aktieboken. Man kommer förvånansvärt långt med det. Annars fungerar Excel också, så länge man har koll på spårbarheten.
Klockren information. Jag googlade mig givetvis till lagstiftningen men det är skillnad på att förstå denna och att få höra praxis och historik av någon med erfarenhet.
Har tagit tag i detta idag, kontaktat bank, Handelsbanken. Har som privat bank Länsförsäkringar som inte vill ha företagskunder. För att öppna konto och ens vilja prata med mig vill de ha affärsplan, bolagsordning, stiftelseurkund mm. Betyder detta att jag först måste registrera ett aktiebolag hos Bolagsverket och sen kontakta banken?
Precis, jag har Handelsbanken för mitt AB (har dem privat också) och fick genomgå en sådan process. Jag behövde även ta mig till deras fysiska kontor för att signera avtalen.
Tack! Min tanke med företaget är att endast jobba lite extra utöver min fasta anställning. Kommer initialt att endast ta utdelning. Hur ska jag tänka med räkenskapsår? Jobbar inom vården så finns inget säsongsbetonat.
Om Handelsbanken: När jag för ett halvår sedan drog igång mitt senaste ville de att man kommit igång med processen och papperen innan de väl pratade vidare. Kundkännedomsprocessen tog sen bara en dag för mig innan jag var godkänd och fick kontonummer för aktiekapital (men då var jag privatkund sen tidigare + hade ett tidigare bolag hos dem redan).
Om räkenskapsår:
Enklast ur många aspekter är att köra kalenderår. Det är annars lätt att blanda bort sig när man t.ex. ska räkna på vilket år man tagit och fått utdelning på och när regeländringar införs.
Den andra aspekten är om man ska ta hjälp av en ekonom eller liknande med bokföringen, då är det oftast lättare att ha ett år som slutar på hösten när ekonomerna har mindre att göra.
Tredje aspekten är att man ibland vill ha så långt första år som möjligt, så man tar det datum som är närmast 18 månader efter start.
Alla funkar. Jag valde kalenderår senast, eftersom tidigare bolag jag hade också har det.
Jag hade först 1/8 till 31/7. Nu har jag kalenderår i alla mina bolag. Mycket enklare mentalt, upplever också att man kommer “in the black” snabbare med 1/1 till 31/12 vilket är skönt.
Detta är väl inte helt positivt då man måste vänta tills efter sitt förlängda räkenskapsår för att göra utdelning?
Jag valde ett kort år (5 månader, start augusti 2022) och kunde nu i vår dela ut pengar. Skulle jag valt förlängt hade jag fått vänta tills 2024, dock med 2 års utdelningsutrymme (schablon år 1 + huvudregel år 2).
Å andra sidan kommer jag behöva göra 2 bokslut istället för 1 med kort år. Finns en baksida med alla varianter
Du kan påbörja registreringen på verksamt.se och sedan pausa när du kommer till delen om bankintyg. Då får du möjligheten att ladda ner färdigskapade PDF:er för bolagsordning och stiftelseurkund direkt från verksamt.se. Det du måste komplettera med på egen hand är affärsplanen som du kan skriva som ett vanligt Word-dokument eller motsvarande.
Min bank ville också ha SNI-kod (som du senare anger i ansökan till Skatteverket) så denna kan du också behöva kolla upp i förväg.
Jag tänker mig att detta är en kostnad till en början, och varför ha den kostnaden om man inte har några intäkter?
Nästa steg är hur bokför ni alla dessa kostnader när företaget är startad och man ännu inte fakturerat dvs man måste ju skjuta in pengar privat för att företaget ska betala sina fordringar till en början.
Faktum är att jag fortfarande har gratisversionen av Bokio så har inte behövt betala än. Men du bör nog välja ett bokföringssystem (alternativt en redovisningsbyrå) ganska tidigt. Om man bokför löpande blir det inte lika tungt som att försöka komma ikapp senare.
Gällande kostnaderna så kan du ju använda halva aktiekapitalet för sådana utgifter. Sedan kan det vara smart att kanske inte ta på sig för stora utgifter förrän man har kunder eller klara avtal så att man inte börjar på minus och måste skjuta in mer kapital.
Om man vill kunna placera företagets pengar i fonder eller liknande, måste jag ta med detta i Verksamhetsbeskrivning samt sni nummer?
Kan man lägga till sni nummer längre fram och är detta i så fall förenligt med kostnad?
Kan man ändra suppleant längre fram om det skulle behövas?
Om man vill kunna jobba i tex Norge eller Danmark också, är det ngt speciellt man ska tänka på när man fyller i den förenklade registreringen på verksamhet.se eller senare i förloppet?
Tänker endast ta utdelning initialt men troligtvis lön om 2-3 år. Bör jag redan nu registrera mig som arbetsgivare eller kan jag göra detta längre fram?
Det datum jag fyller i på verksamhet.se gällande när företaget startas, har det ngt att göra med hur jag väljer räkenskapsår? Tänkte nog välja 18 mån från 1 juli men kan inte välja datum framåt i tiden.
Att placera bolagets egna pengar kräver inget i verksamhetsbeskrivning eller SNI-kod, det är enbart om man gör det i kommersiellt syfte.
Ja, man kan lägga till SNI-kod om man ger sig in i nya verksamhetsområden.
Ja, styrelsemedlemmar (som suppleant är) kan man förstås förändra över tid.
Jag skulle verkligen rekommendera att du tar ut lön för att ha en sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst. Så mitt råd är att prioritera löneuttag till lämplig nivå först av allt.
Absolut inget måste, jag gjorde det nog som en kul grej. Man kan alltid lägga till senare om man vill.
Det går bra. Ingen extra kostnad eftersom man registrerar det på Skatteverket. Tumregel är att alla ändringar på Skatteverket är gratis men att ändringar på Bolagsverket ofta kostar en liten slant.
Det går bra att ändra men tror att det kostar eftersom det är på Bolagsverket.
Om du ska handla med utlandet behöver detta registreras (via Skatteverket om jag inte minns fel).
Om du inte ska ta ut lön rekommenderar jag dig att avvakta med att registrera dig som arbetsgivare. Som jag skrev i första inlägget måste du varje månad lämna in en arbetsgivardeklaration vilket är onödigt jobb om du inte tar ut lön. Kostar inget att ansöka om det senare.
Räkenskapsåret räknas utifrån när registreringen är klar och alltså inget datum du kan välja själv. Med andra ord kommer du inte att kunna välja 18 månader om ditt företag blir godkänt innan den 1 juli, tyvärr.
![[K5]](https://lagen.nu/rsrc/img/K5.png){kind=small}
