Lite sent svar här kanske men kanske någon tanke du fastnar för. Vi har gett bort en del pengar och hjälpt familjemedlemmar med lån. T.ex. har vi hjälpt familjemedlemmar att lösa gamla skulder genom ett räntefritt lån ifrån oss, som de betalar på varje månad. När de betalat tillbaka ca hälften tänkte vi faktiskt stryka resten av skulden eftersom de visat att de nu kan ta bra ansvar för sin ekonomi. Vi har också lånat ut pengar som en överföring varje månad till en familjemedlem som studerar och har svårt att få ihop ekonomin med barn, med tanken att de ska betala tillbaka när de studerat färdigt och får ett jobb med hög lön. Det har inte heller varit något problem där.
Men det är nära familjemedlemmar. Vänner är klurigare. Vi har lånat ut pengar till vänner och nu har det skurit sig av olika anledningar, och vi vet inte om vi kommer få tillbaka de pengarna. Har inte frågat efter dem heller. Att få tillbaka pengarna är heller inte det viktigaste, utan det som är jobbigt är att relationen är förstörd delvis p.g.a. pengar. Så vi kommer helt klart att akta oss för att låna ut pengar till vänner i framtiden.
I övrigt försöker vi ge praktiska presenter som kan hjälpa om vi vet att någon har det lite knapert, t.ex. istället för att köpa en blomma när någon fick barn köpte vi några paket blöjor och våtservetter, toapapper, kaffe och sånt som går åt och håller sig länge liksom, och en kasse mat. Har även gett presentkort på Ica eller en galleria lite då och då, det är ju kanske inte det roligaste men tänker att alla behöver mat så då kan de lägga den summan på annat istället.
Vi har pratat mycket om hur mycket man “kan” hjälpa utan att det blir fel. Som andra här skrivit kanske det inte direkt är att göra någon en tjänst om de inte ändrat sitt beteende. Det kan i värsta fall leda till allvarligare konsekvenser om personen tänker att någon annan alltid löser deras problem och därför fortsätter fatta dåliga beslut, och bitterhet och bråk om man sen inte löser problemen åt dem. Jag tror också att de flesta människor känner ett stort värde i att lyckas med något själv, kanske med lite stöttning, än att bara få allt serverat. Och det kan ju så klart också påverka relationen. Som någon annan nämnde kan det ju bli att den man hjälper hamnar i en tacksamhetsskuld, vilket kan göra relationen väldigt ojämställd. När vi gett bort pengar eller lånat ut har vi varit väldigt tydliga med att vi inte förväntar oss att få något tillbaka, och att vi inte vill att de ska hjälpa oss med annat (renovera, barnvakt etc.) för att de känner att de står i skuld till oss utan i så fall bara för att de vill det själva.