Stora skillnader i dödlighet mellan olika yrkesgrupper – chefsyrken har lägst

Små intressant rapport från SCB kring yrke och dödlighet,

Fakta: Yrkesgrupperna med högst respektive lägst dödlighet

Av de 148 undersökta yrkesgrupperna i rapporten har tio säkerställt lägre dödlighet än genomsnittet för de förvärvsarbetande för kvinnor, män och totalt:

  • personal och HR-chefer
  • ekonomi- och finanschefer
  • arkitekter och lantmätare
  • universitets- och högskolelärare
  • gymnasielärare
  • civilingenjörsyrken
  • organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister
  • poliser
  • ingenjörer och tekniker
  • försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.

Sex yrkesgrupper har signifikant högre dödlighet än genomsnittet för kvinnor, män och totalt:

  • tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare
  • skogsarbetare
  • resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl.
  • vårdbiträden
  • skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.
  • undersköterskor
1 gillning

Intressant. Jag skummade lite i metodiken för rapporten, men fick ändå inte riktigt klart för mig, tar den hänsyn till att yrken med lägre utbildningsnivå har högre exponering än de med högre?
Dvs, har du ett yrke med hög utbildningsnivå så är tiden du har på dig att dö med det yrket kortare.

Kollar på personer inom varje yrkeskategorier under åren 2018-2022 och sen jämnför deras dödlighet med dödligheten för en standardgrupp.

Oftast är det dom människorna som har mest energi som blir chefer. Dom har energi, tränar, äter mer hälsosamt och har ordnade familjeliv.

Dom andra som kanske inte tränar, har underliggande hälsoproblem, familjeproblem, psykologiska problem stannar kvar på botten av hierarkin.

Orsak och verkan.

Är det för att du blir chef som du lever längre eller är det pga ovan nämda anledningar?

1 gillning

Alla som spelar basket är långa. Så om du spelar basket blir du lång. :grin:

Visst är det så att ofta är det drivna personer som blir chefer. Men inte alltid. Kan också vara att chefer och höginkomsttagare har mindre problem och större möjligheter i livet, främst också att köpa bättre vård.

1 gillning

Jag har svårt att tänka mig att tillgången på privat kritisk vård skulle vara en stor faktor i den här statistiken, i ett land som Sverige där vården är relativt jämlik. I USA är det säkert annorlunda.
Snarare finns det en lång rad vanor och andra faktorer som gynnar både hälsa och yrkesliv.
Jag tycker t ex det är rätt sällan man träffar på en överviktig, kedjerökande läkare eller högre chef eller annan yrkesgrupp med höga krav på placeringsförmåga, driv och självkontroll. De flesta medelålders akademiker jag känner är snarare överdrivet hälsofokuserade.

Finns massa studier på sånt här, en sak som är ganska säkerställt är att socioekonomisk tillhörighet påverkar livslängden markant. Man kan tom se livslängds förkortning beroende på huruvida man som barn har hål i mjölktänderna eller inte. Sen finns det även minskad förväntad livslängd för de som arbetar med jour/nattarbete alltså varierande arbetsdag och därmed avsaknad av rutiner.

4 gillningar