Sannolikheter för olika åkommor som kräver långtidsvård

Ett rikare liv
1

Det finns säkert statistik för det här i Sverige, men jag hittade följande för USA via Morningstar. Tänker att det gav mig i alla fall en liten reality-check för hur fördelningen ser ut.

Behov av långtidsvård

70.0%: Percentage of people turning age 65 who will develop a severe long-term-care need in their lifetimes.

48.0%: Percentage of people turning age 65 who will need some type of paid long-term-care services in their lifetimes.

24.0%: Percentage of people turning age 65 who will require paid long-term care for more than two years.

15.0%: Percentage of people turning age 65 who will spend more than two years in a nursing home.

3.7 years: Average duration of long-term-care need for women who require long-term care.

2.2 years: Average duration of long-term-care need for men who require long-term care.

67.9%: Percentage of people in long-stay nursing facilities who are women.

83.1%: Percentage of nursing home residents who are age 65 or older.

Demens och andra åkommor

48.8%: Percentage of nursing home residents with a diagnosis of depression.

17.0%: Percentage of nursing home residents who have experienced a fall.

49.1%: Percentage of nursing home residents who have a diagnosis of Alzheimer’s disease or another form of dementia.

57.6%: Percentage of long-stay nursing home residents who have a diagnosis of Alzheimer’s disease or another form of dementia.

35.8%: Percentage of short-stay nursing home residents who have a diagnosis of Alzheimer’s disease or another form of dementia.

5.0%: Percentage of Americans ages 65 to 74 who have Alzheimer’s dementia.

13.1%: Percentage of Americans ages 75 to 84 who have Alzheimer’s dementia.

33.0%: Percentage of Americans over age 85 who have Alzheimer’s dementia.

11.6%: Estimated lifetime risk of dementia at age 65, men.

21.1%: Estimated lifetime risk of dementia at age 65, women.

19.0%: Percentage of Black people age 65 and older who have Alzheimer’s dementia.

14.0%: Percentage of Hispanic people age 65 and older who have Alzheimer’s dementia.

10.0%: Percentage of white people age 65 and older who have Alzheimer’s dementia.

145.0%: Percentage increase in the number of people who died from Alzheimer’s dementia, 2000-19

-7.0%: Percentage decrease in the number of people who died from heart disease, 2000-19.

5.8 years: Average life expectancy following an Alzheimer’s diagnosis.

3 gillningar
2

Ska vi döpa om forumet till DeprimeradeTillsammans?

Det var riktigt mörka siffror.

3 gillningar
3

Tycker du? Jag trodde ändå sannolikheterna skulle vara högre? :see_no_evil:

4

Det ska tilläggas att ”long-term-care need” även innefattar det vi kallar hemtjänst, alltså hjälp att utföra vardagliga sysslor. :slight_smile:

2 gillningar
5

Siffror från fast food car dependent obesity nation with a fling for daytime tv and profit driven elder care… ger jag mindre för.

Men bra verklighetsförankring och ännu ett skäl att överväga livsval.

4 gillningar
6

Så länge jag slipper hjälp med toabestyr är jag nöjd. Tycker om att leva, men där går min gräns.

1 gillning
7

Helt rätt, men tror du att siffrorna skiljer sig extremt mycket från Sverige? :thinking:

1 gillning
8

Jag tänker också så, men när jag läste Bronnie Wars “Fem saker vi ångrar innan vi dör” så fick jag lite en realitycheck i den frågan.

Hon skriver ju också det att på sätt och vis är det samma frågor runt en i början av livet som i slutet - “Har hen ätit?” / “Hur är det med blöjan?”… :roll_eyes:

Jag är nog alldeles för långt ifrån frågan / verkligheten för att ha en sund / rationell åsikt. Men jag gissar att man vänjer sig även vid det. Svårt.

9

Den som blickar tillbaka på sitt liv vid 65 och är nöjd räds inte att snabbt falla utför stupet men att bli en liggande grönsak eller en förvirrad zombie som går runt i morgonrocken hela dan, det skrämmer.

1 gillning
10

Två föräldrar som båda dog av cancer innan de fyllde 60. En farmor som fick Alzheimers innan hon fyllde 70. En kusin som dog i cancer innan 20. Vad är statistiken för det liksom? När något väl drabbar en så spelar det ingen som helst roll hur sannolikt det är. Fyra barn som aldrig fick träffa sin farmor/farfar. Vi har en canceröverlevare i den närmaste släkten och fyra som har dött.

Tiden på “ålderdomshem” blir ofta relativt kort i Sverige, för när man väl kvalar in så är man så pass illa däran. Cornu har skrivit om det med statistik från folkbokföringen samkört mot adresser för olika boenden.

Sedan görs det framsteg även när det gäller vissa sjukdomar som är förknippade med högre ålder. Vården kan dock inte råda bot på ofrivillig ensamhet som är en av de värsta riskfaktorerna.

Därför räknar jag inte med “framtida avkastning” utan försöker leva mitt bästa liv nu och göra sånt som jag mår bra av.

5 gillningar
11

Att jobba inom äldrevården är ett väldigt bra sätt att få ett mer avspänt förhållande till de här frågorna. Viktigt att komma ihåg när det gäller vårdhem och liknande är att medelåldern där ligger en bra bit över 90. Majoriteten av de som bor där är i olika grad förvirrade. Det finns de som är helt klara i huvudet men de är rätt få. Ytterligare en del blir lätt ”zombifierade” som en bieffekt av olika mediciner.

Mina föräldrar är runt 80 idag. De har ingen hemtjänst eller något sådant. Däremot har de en rad olika medicinska tillstånd som de går på behandlingar och/eller äter piller för att hantera. Överlag verkar det funka hyggligt stabilt.

En aspekt som är bra att ha med sig är att ”ideologin” idag är att främst erbjuda vård i hemmet, inte vårdhem. Det är billigare att välja det upplägget. Det är alltså en aspekt man bör ”tänka in” när det gäller bostad.

3 gillningar
12

De blir nog mer lika för var dag som går tyvärr. :roll_eyes:

Medhåll på @Anonym här ovanför också. Av fyra far- och morföräldrar tynade en bort i demens. Övriga hade skallen med sig till sista dagen. Båda mina föräldrar är i farten, bor själva och har funderande liv utan hemhjälp. Båda närmar sig 80. Så nej, livet måste inte vara slut vid 65.

1 gillning
13

Ja, ädelreformen 1992 gav kommunerna ansvaret för äldreomsorgen och ett resultat är att de äldre sjuka blir kvar hemma med varierande grad av hemtjänst istället för “ålderdomshem”.

1 gillning
14

Statistik är bra när man ska planera och dimensionera vården, skolan, rättsväsende och liknande efter uppskattat nuvarande och kommande behov men som individ blir det ju som det blir :man_shrugging:

2 gillningar
15

Helt rätt. För mig handlar det lite om allmänbildningen, att kunna ha en känslar för rätt härad på frågan - t.ex. hur många drabbas av demens vid 65 år. Sedan är det ju som du säger, man får spela den handen man får på bästa sätt. :+1:

1 gillning
16

Jag uppfattar att väldigt många åkommor är (mer eller mindre) ärftliga. Om andra släktingar drabbats av demens så är risken väldigt mycket förhöjd att du också kommer att göra det. Har dina släktingar generellt levt till 90 år eller äldre så är din chans att göra det väldigt mycket förhöjd. Att titta på generell statistik ger ingen riktig bild, om det nu är den egna hälsan som är i fokus. Däremot kan det ju vara intressant om man ska köpa aktier i bolag som ger vård eller utvecklar läkemedel för den egna eller andra åkomman.

1 gillning
17

Så är vi nog många som känner. Självmord bland äldre är ju något som sällan får utrymme i debatten men jag tror att mörkertalet kan vara väldigt stort. Både utifrån det du skriver om men också ensamhet och följande depression.

1 gillning
18

Jag har faktiskt aldrig tänkt på det. Är det vanligt bland äldre?

19

Hade inte tänkt på det heller men statistiken för män, speciellt 85+, var slående:

image
image1208×586 65.9 KB

2 gillningar
20

Jag tänkte inte alls självmord utan tvärsom, att istället leva livet i fullt fart och göra det man vill utan rädsla för att det plötsligt kan ta stopp.

1 gillning