Storebrand Global Multifactor och/eller Storebrand Global All Countries

Det är ju precis detta som gör historik på en enskild fond fullständigt ointressant. Det är orimligt att vänta de 200 år som krävs för att få någon statistisk signifikans som är användbar för att välja inför framtiden.

Bara för att 10 år är lång tid relativt en investeringshorisont för en människa så blir inte jämförelsen representativ för kommande 1, 2, 5 eller 10 år.

Kort sagt, spridningen p.g.a. slump är så stor att historik är oanvändbart mått för val av enskild fond.

3 gillningar

Fast…är det verkligen så om man jämför två fonder med SAMMA inriktning?
Menar ni att 10 års data är helt oanvändbart i alla aspekter vad det gäller jämförelse av dessa två fonder? (Det är alltså alltid helt omöjligt att avgöra om en fond lyckats hyfsat med sin strategi eller inte. Allt är slump!?)

1 gillning

Har de 2 fonder SAMMA inriktning ?

Jajamen, det blir tom värre ju mer lika inriktningen är.

Variansen mellan dem blir mer och mer beroende av slump i relation till faktiska skillnader ju mer lika inriktningen är. Ganska logiskt om du tänker att skillnaden i utfall är beroende av summan av två saker, slump och skillnad i metodik. Ju mer lika metodik desto större andel av skillnaden är just slump (alltså slump innefattar när en metodikskillnad bara råkade vara till fördel).

Jajamen, totalt meningslöst. Däremot finns andra verktyg som är relevanta (korrelerar) med hur framtida avkastningsrelation kommer bli mellan dessa fonder.

Nej. Men historiken är helt meningslöst som verktyg för att försöka avgöra detta.
Såhär lika fonder, eller bara enskilda fonder vad gäller historik är poänglöst. Singla slant är lika relevant som historiken. Däremot andra verkyg kan användas.

4 gillningar

Är det fel att säga att Dimensionals WEF och Storebrand Multifactor har samma inriktning?

Ditt resonemang förutsätter väl att bägge fonderna lyckas nästa lika väl med sin metodik? Vad händer om bägge fonder investerar i samma typ av företag på samma marknader men den ena fonden är betydligt bättre än den andra vad det gäller att genomföra sin metodik? Slumpen är konstant jättestor (oavsett vilka fonder man jämför) och äter upp all form av prestation?

För min förståelse, kan du ge några exempel på verktyg som kan användas för att utvärdera prestationen men som inte har med historik att göra?

Tror du missförstår en aning. Historisk data är av intresse, hade Storebrand varit mer transparenta och delat med sig av rådata så man kan göra en faktorregressionsanalys så hade det varit mycket värdefullt. Då hade man kunnat få fram hur bra loadings fonden har mot erkända riskfaktorer som tex dom i Fama French femfaktormodell. Men att sitta hemma på sin kammare och jämföra grafer med några års historik och försöka dra slutsatser om framtida prestation är bara slöseri med tid.

PriorNilsson Smart Global. Är det också en faktorfond?

Nja du blandar ihop saker här. Vad är det egentligen du vill veta. Du vill ju veta vilken fond som har bäst förutsättnkningar att leverera en viss avkastning och risk. Vanligtvis även veta vilken som har högst avkastning i förhållande till risken.

Det historiska utfallet består till stor del av slump (som är hur väl strategin råkar tajma marknaden) . T.e.x. om en fond använder P/E tal för att separare värdebolag och den andra P/S. Bara för att det ena talet fungerade jättebra för atr sortera ut bolag under 10 år finns ingen korrelation för att så kommer vara de kommande 10 åren. Det var bara slump att det ena värdet råkade vara bättre under den 10 års perioden du kollar. Det är inte skicklighet, det är tur.

Så slumpen kan inte betraktas vara “konstant jättestor”. Slumpens inverkan i relation till inverkan p.g.a. skickligheten är problemet. Utfallet är mestadels slumpstyrt. Så om du efter säg 5 år har två olika utfall, så är det troligt att skillnaden mellan de olika fonderna är till större beroende av tur än skicklighet. I kraftigt uppåttrendande marknad tjänar den som tagit mest risk mest. I en neråttrendande det motsatta. Problemet är att trenden är omöjlig att se före den har passerat. Alltså innan utfallet är där.

Så prestation p.g.a. skicklighet vs prestation p.g.a. tur går knappt att separera. Det är troligt att stor skillnad i prestation trots små skillnader snarare beror på tur. Just eftersom skicklighetsskillnad leder inte till stora skillnader i utfall. Då är det förmodligen bara att dena ena fonden råkat ta mycket mer risk som råkade falla väl ut.

Prestation går ju inte att utvärdera. Det är ju historiken… du vill ju veta vad som ger bäst förväntad avkastning f.r.o.m. nu in i framtiden. Där är avgiften viktig. Faktorexponeringsmetodik och vilka kostnader det genererar är andra väldigt viktiga saker att titta på.

3 gillningar

Nope inte vad jag förstår iaf:

Fonden är en global aktiefond som investerar på de utvecklade aktiemarknaderna. Fonden tillämpar god spridning över regioner, länder och sektorer. Målet är att ge god avkastning på lång sikt med hänsyn tagen till fondens risknivå. Fonden använder en modellbaserad förvaltning. Den kvantitativa modellen syftar till att identifiera och välja ut de bolag globalt med längst historik av stigande utdelning per aktie. Fonden investerar normalt i 80-120 stora och medelstora bolag som har en historik på minst 15 år av stigande utdelning per aktie.

Utdelningar är ingen erkänd riskfaktor

Ja det gör jag säkert, tycker det här är väldigt svårt samtidigt som jag tror att många tror sig förstå mer än de egentligen gör och den fällan vill jag inte hamna i. Så hellre medvetet oförstående :slight_smile:

Fast det är inte det jag försöker göra. Jag försöker förstå hur väl en fond historiskt lyckats med “ungefär” det den påstått sig vilja göra.

1 gillning

Faktorinvesteringar är mycket svårare att förstå än marknadsviktade fonder, även svårare att hamna ”rätt” när man väljer fonder och även svårare att hålla sig till strategin (man kan råka ut för många år av underprestation mot breda index). Kan tipsa om denna boken om du är intresserad: Your Complete Guide to Factor-Based Investing: The Way Smart Money Invests Today - Andrew L. Berkin, Larry E. Swedroe - häftad (9780692783658) | Adlibris Bokhandel

1 gillning

Om jag jämför två fonder som bägge använder P/E för att separera värdebolag och en av fonderna konstant över 10 år lyckas bättre än den andra…är det fortfarande bara tur? Och säger utfallet inget alls om prestationen?

Det låter som det generellt är bäst att ta mest risk eftersom börsen över tid går mer upp än ner?

Hoppas du inte tycker jag beter mig drygt, jag vill lära mig mer och ställer därför mycket frågor.

Nu när jag ändå har dig på kroken…vad hade du valt (och varför) utifrån trådens ursprungliga frågeställning? …och vilket av alternativen anser du ger störst diversifiering?

1 gillning

Om de använder samma regler (m.h.a.) P/E och inget annat skiljer. Då är fortfarande inte den som avkastat högst som är den som lyckats följa sina regler bäst…

Då behöver du jämföra med det index som skulle konstrueras av att följa de specifka regler som fonderna ska följa. Om den som avkastat sämre följer just köp och sälj enligt (väldigt specifika metodiken med P/E) bättre än den som avkastat högre. Då är ju den som avkastat högre sämre på att följa de specifka urval som båda ska göra identiskt. M.a.o. vet vi med säkerhet i detta specialfall att den högre avkastande fonden är sämre på att följa strategin. Vilket således ger att den är sämre än den andra om vi vilje följa just ett given strategi.

Men nu är det ju väldigt sällan två fonder som ska följa exakt samma strategi. Så då är vi tillbaka i träsket med att jämföra strategier. T.ex. riskfaktorer kräver kompletta dataset (en fond blir alltid bara ett slumpat subset) för att indentifiera. Forskning finns på vilka riskfaktorer som finns (marknadsrisk är den största), så resten blir mer finlir. För att utvärdera fondernas exponering mot riskfaktorer så får du analysera metodiken och jämföra med de riskfaktorer (hur de är matematiskt definierade) för att finna vilken fond som bäst avspeglar de matematiska definitionerna. Avkastningen för fonden är fortfarande helt irrelevant.

Nja inte riktigt. Först så finns det flera typer av risk. Förenklat kan vi säga bra och dålig risk. Bra risk ökar din förväntade avkastning. Dålig risk ökar inte din förväntade avkastning. Du vill ta så mycket bra risk du kan och samtidigt minimera dålig risk för att på väldigt lång horisont nå bästa avkastning. Men du måste också tänka på hur mycket risk du kan ta med hänsyn till din förväntade tidshorisont. Med för kort tidshorisont tills du faktiskt behöver pengarna, då kan du inte ta mycket risk, varken bra eller dålig.

Hade bara tittat på detta och nått samma slutsats:

1 gillning

Tack!
Om jag tolkar dig rätt så väljer du bort den, kanske inte för att den har några tydliga nackdelar (förutom avgiften) utan mer för att den inte kan visa på tydliga fördelar (metodiken är inte känd). Ditt val är 100% All Contries.

Hur ser du på diversifieringen?

Marknadsvikt är i praktiken det mest diversifierade man kan ha så förstår nog inte frågan riktigt?

1 gillning

Marknadsvikt och faktorexponering är ju två olika sätt att ta risk för att få avkastning. Vore det då inte ett sätt att sprida riskerna att inte sätta 100% i risken marknadsvikt utan att även tilta lite mot risken faktorexponering?

Dvs att tex även äga en globalfond där de tio största innehaven bara väger 12 procent tillsammans och som inte äger de största globala tillväxtbolagen så som tex Apple och Amazon. Dvs tilta lite mer mot mindre bolag med mer värdefokus i centrum.

Misstänker att jag vet svaret men jag har extremt svårt att förlika mig med det :slight_smile:

2 gillningar

Beror på vilken prissättningsmodell man använder. Applicerar man CAPM (som har sina brister) så är maknadsportföljen optimal och går inte att göra mer effektiv map förväntad riskjusterad avkastning. Men applicerar man istället den vidareutvecklade ICAPM så finns det fog för att man kan uppnå effektivare portföljer genom att diversifiera sig mot multipla erkända riskfaktorer med historisk låg korrelation mot marknadsrisken.

Så i slutändan bli det lite religion över det hela, bäst enligt mig att köpa det man tror på och kan fortsätta investera i vått och torrt.

Hade Storebrand varit mer transparenta med sin metodik och släppt rådata så man kan analysera fonden, hade jag antagligen hellre valt den framför all-countrys (beroende på faktor loadingen).

4 gillningar

Multifaktorfonden ser ut som en mid-cap aktivt förvaltad fond enligt Morningstar

Flera av dess största innehav har den haft sen 2013-2017 och bara 0,2 % omsättning på värdepapprena. Jag förstår inte hur de ska fånga upp momentum-faktorn med så låg omsättning. Står också att den kör 25% i momentum, värde, storlek (men den är ju midcap ju?) och låg volatilitet men inte hur. Flera passiva faktorfonder (ETFer) beskriver exakt hur de gör, t.ex. JPGL , ZPRX och ZPRV och har lägre förvaltningsavgift. Fonden har också med hållbarhet som faktor, en faktor som har lägre förväntan avkastning än t.ex. market beta.
Jag gillar inte fonden.

Är det verkligen det? Eller är det i någon mening samma sak?

Varför inte sätta majoriteten av pengarna i aktiva fonder med hög avgift och olika strategier för att diversifiera mellan olika strategier då? Är inte det mer diversifierat enligt samma resonemang?

1 gillning

Här tvistar de lärde. Främst i Rational Reminders community! :wink:

Jag föredrar en liten bit av faktorexponering, främst pga den förväntade avkastningen. Men huruvida det är mer diversifierat låter jag vara osagt.

Såhär sa Gerard O’Reily på Dimensional om saken i en av RRs podcasts.

Different people approach it in different ways. Some folks and you probably are familiar with this, like a Herfindahl index, which basically, looks at squared weights and sums that all up. If you only had one stock in the market, well then that would equal one. If everything was equal-weighted, depending on the number of stocks, you get a much smaller number. Some people look in Herfindahl indexes, the higher the number, the less diversified. The lower the number, the more diversified.

In some respects, that gives you insights, but it’s incomplete, because an equal-weighted portfolio, in my view, is certainly not more diversified than the market-cap-weighted portfolio. Because in an equal-weighted portfolio, you’re overweighting micro-cap stocks tremendously, and so you’re taking huge bets on tiny companies, which doesn’t improve your diversification. The whole notion then of expected return versus expected volatility, that’s another way people look at it, with there you’re relying on the data and it can be data specific. My starting point for diversification is the market. Take a globally market-cap-weighted portfolio.

That gives you a good starting point on what diversification is at the security level, at the country level, at the sector level. Because remember what we said, prices are predictions of the future. They’re forward-looking. Prices are forward-looking. What that really means is that when people are buying and selling and assessing whether they want to hold an investment, they’re making a trade-off. The expected return of that investment versus as contribution to their overall portfolio. There’s expected returns, expected covariance matrices all built in to market cap weights. They update real-time all the time. They’re a pretty good starting point in my view, for diversification.

Then if you’re a little bit different than that, you’re probably equally diversified. If you’re a lot different than that, then that may mean you’re giving up some diversification, however you want to measure diversification

5 gillningar