Jag insåg att mitt kommentar ang kreditdurationen inte riktigt tydligt. Prisändringen pga kreditdurationen är ungefär -(ändring av kreditspreaden)*kreditduration. Det är rätt så bra förklarat i Zinos räntetriangel. Om du vill lära dig mer om obligationer är Investopedias serie Guide to Fixed Income rätt bra (Guide to Fixed Income: Types and How to Invest) även om det avser främst den amerikanska marknaden. Om du tycker om att leka med exempel i excel är även Stewart Cowleys bok Bonds in a day rätt bra.
I min 60(aktier)/40(räntor) portfölj hölj jag mig för det mesta till 50/50 principen för obligationsfonder när jag inte kunde bestämma mig eller hitta tvingande argument. Dessutom använder jag bara obligationsfonder med svenska innehav eller innehav som är valutasäkrade till SEK, försöker undvika tredje-parts risk (t ex derivat) så gott det går och håller avgifterna nere. Första valet mellan medellång och kort duration blev därav 50/50. För medellång duration blev det sedan 50/50 igen mellan nominella säkra (hög rating) obligationer (Storebrand Obligation med svenska statsobligationer, kommunobligationer, säkerställda obligationer etc) och realräntor (Robur Realränta). För kort duration hade jag i början enbart sparkonto och två fasträntekonton som rullas varje år med 6 månader mellanrum. Men för ett tag sedan tog jag 40% av dessa pengar och investerade i en nordisk FRN IG fond (Robur Corp Bond Nordic, eftersom den är bredast och billigast i sin kategori). Just pga problemen under Corona valde jag avvika från 50/50 i detta fall. Beslutet att lägga till IG krediter är främst diversifieringen som dessa ger. HY krediter valde jag än så länge inte att ha. Detta är mest eftersom det skulle förmodligen ändra portföljrisken. För att bibehålla portföljrisken skulle därmed andelen aktier behöva minskas från 60%.
Även om Sharpekvoten är intressant, finns den ju bara tillbakablickande för ett fåtal år och för den specifika fonden du tittar på. Från ett portföljperspektiv är det dock viktigt att även ha en grov uppfattning om korrelationerna mellan fonderna och tillgångsslagen. I slutändan är det ju portföljens Sharpekvot som är viktig. Det hela är inte så lätt för en småsparare att ta fram på egen hand. Det finns ett antal verktyg på nätet, men jag tittar mest på litteraturen och hoppas att exemplen som ofta är för den amerikanska marknaden håller någorlunda bra för svenska förhållanden. Utöver detta tittar jag mest på att portföljen är brett diversifierad och att fonderna är billiga.