De flesta fyror som satsar på att nå nivå fem hamnar på nivå tre i stället 
18 gillningar
Jodå. Känner i alla fall 8-10 st. Finns en hel del bolag som jobbar på detta vis vilket är bra. Ägare av kött och blod kör åttor runt tjänstemannastyrda bolag.
1 gillning
Jag tänker att nivå 5 borde numera vara nåbar för en ensam person med hjälp av AI. Många AI-agenter och AI-system presterar ofta mycket bättre än juniora medarbetare inom vissa avgränsade områden.
Jag har t.ex. testat att skriva en del journalistisk text med hjälp av AI. Jämför med en mänsklig journalist så får jag till material som har betydligt större djup, andra typer av faktafel, mindre bias och större textvolym. Skulle jag lyckas bygga en digital “pipeline” av mediaproduktion så skulle jag själv kunna driva ett stort mediabolag.
Ett problem med att göra saker själv är att man blir fast i 3:12-reglerna. Det verkar väldigt svårt att få loss mycket pengar privat.
Jag ser mitt företagande som en resa. Nästa målsättning är att bygga ett produktbolag som som gör att jag kan dra ned på konsultande. Vad ska jag göra när jag når dit? Det får vi se - antingen vara nöjd och jobba mindre eller försöka bygga storbolag.
1 gillning
Vi kanske menar ungefär samma sak… men för mig betyder “inställning” att man medvetet kämpar och sliter på med det huvudsakliga målet “att lyckas” trots att man inte har så roligt under stor del av tiden.
Jag tror tvärtemot att en större andel (>50%) lyckas på automatik för att dom har förutsättningarna (såklart) men framförallt, trivs bäst och frodas när dom gör det dom gör. Pengarna och “att lyckas” är helt sekundärt.
3 gillningar
Det stämmer din tid är begränsad och tid är pengar när det kommer till affärer.
För att få mer tid/penga måste man ha personal. Personal som så drar in mer pengar än vad de kostar. Jo mer tid du kan sälja desto mer pengar kan du få.
Du kan sälja dyr tis eller billig tid. Olika fördelar och nackdelar. Billig tid har mer kunder och därmed lättare att skala. Dyr tid har färre kunder och svårare att skala.
Sen är det är lite av stt moraliskt dilemma tyckte jag, men resonerade att jag också jobbat åt andra och det passar i ens liv ibland.
Tog mig och min fru ca 10 år att komma till nivå 5 efter vi började med det.
2 gillningar
Av nyfikenhet, räknar du med att ni båda var för sig uppnår nivån då eller att ni gör det tillsammans? Jag har bara skummat igenom trådarna på ämnet men inte varit helt tydligt för mig om alla räknar total summa delat med antal vuxna eller kanske till och med antal familjemedlemmar. Är ju rätt stor skillnad mellan dom tre alternativen.
2 gillningar
Nick rekommenderar att räkna på hushåll. 
1 gillning
Jag tänker varför skulle jag vilja det?
Mina fetmarkeringsr från definitionen av Nivå 5 i andra tråden
Alltså 50/50 odds och en massa problem.
Nej tack! 
7 gillningar
Det är intressant tankeexperiment med nivåerna.
Dock så kanske man inte ska hänga upp sig för mycket på dessa nivåer när man tänker strategisk om sin framtid. Det är 10ggr pengarna till nästa nivå -på nivå 4 skulle jag hävda att det i europa där vi inte behöver spara för college/sjukvård etc så är det inom denna nivå en enorm skillnad i vilket liv du kan leva.
10 msek inkl pension bostad osv - du lever vanligt svensson liv, måste arbeta osv
För varje miljon över det som ligger i bastillgångar (jämför disponibel inkomst) så kan du lägga 100% av det på livskvalitetstillgångar t ex ett hus på rivieran, kapital att leva på så du inte behöver jobba osv
Därför hävdar jag att det är en stor skillnad på vilket liv du kan leva inom nivå 4 och kanske mycket värt att gå från tex 10 till 20 msek i tillgångar - större skillnad i liv än mellan 50 och 100 msek
Och en sak till: Om jag skulle karaktärisera nivå 4 skulle jag säga möjlighet att försörja sig på sitt kapital dvs arbetsfrihet inte resefrihet! Det är den största livsförändringen pengar kan ge dig enligt mig och den kommer på denna nivå (om än lite mer än 10msek behövs ffa i usa)
Håller ni med?
4 gillningar
Intressant, det hade jag inte fattat! Men inte lyssnat igenom senaste helt ännu.
Känns lite konstigt intuitivt att någon med sambo och två barn skulle vara på samma nivå som mig som är ensamstående ifall hushållen har lika mycket pengar, förutsättningarna är ändå rätt olika.
Det innebär också att snabbaste sättet att levla en nivå borde vara att skaffa en partner med liknande eller bättre ekonomi.
5 gillningar
Jag håller med om att det är någonstans där i krokarna kring €1M som man börjar känna sig FI. Däremot tycker jag inte att det är någon större skillnad i hur man kan resa.
5 gillningar
Låter helt rimligt enligt klassiska teorin om marginalnytta, större skillnad på 10-20 än 90-100.
Men de stora sakerna är redan på plats vid 10M, men för varje gång du adderar några miljoner som främst består av likviditet ökar antalet saker du kan göra samtidigt.
3 gillningar
Det är väl ett bra exempel på när det spelar roll vad tillgångarna består av och hur många man är i hushållet?
10M investerat ger enligt 4-procentregeln en årlig spend på 300-350K + t ex ISK-skatt som då tangerar svenssonliv - räknar på nettopengar från en medianinkomst 37K/mån.
Om man är en person med inkomst i hushållet. Är det två i hushållet behöver man runt det dubbla för att kunna prata om normal spend vid FI enligt 4-procentregeln.
2 gillningar
För de som skulle vara på god väg mot nivå 5 kan kanske ha 5:25 eller “30% på allt >90IBB (~6Miljoner)” som andra bra regler/verktyg.
3 gillningar
Det visar också hur Vinlandcentrerat Nick tänker. Dvs, håller man inte ihop (även ett risigt äktenskap) rasar man snabbt till hälften.
3 gillningar
Det är jag och min fru tillsammans inga andra familjemedlemmar.
Oftast räknar man på hushållet. Exempelvis ett hus för 10 miljoner kan ju husera mer än en person och matkostnader osv spelar mindre roll efter en stund.
Men när man pratar om lägre nivåerna så kan det vara mer individuellt. Men på de högre blir det mer. Säg 3-4% regeln på 100 miljoner ger ju iaf en 250k i månaden och det kan ett hushåll leva på. Och har man 400 miljoner har man ca 1 mille i månaden att köpa godis för.
Tror det är oftare när man kommer till högre nivåer att saker blir lite annorlunda.
1 gillning
Visst, det låter rimligt, det exponentiella i nivåerna spelar väl en roll här.
Men samtidigt har jag vänner som lever i kärnfamilj och som tillsammans har ungefär lika mycket pengar som jag har själv, och jag skulle säga att min ekonomi och mitt utrymme är betydligt bättre än deras. Så att helt bortse från hur många som ska leva på dom pengar som finns känns inte riktigt rätt.
3 gillningar
100% enig, personligen hard stuck lvl4 (på gränsen om man delar med 2 för hushållet) utan pensioner eller övervärde i primär bostad inräknat.
Att jaga nivå 5 är för mig helt ointressant men hoppas närma mig mitten av nivå 4 (netto inkl. pension och boende) när det är dags att börja leva på tillgångarna.
4-5 år med hyffsad avkastning och det är “sayonara” för min del 
1 gillning
Jag kan flika in här då jag är på god väg mot nivå 5, eventuellt inom 2-3 år.
Jag kommer i så fall gått från nivå 1 till 5 på drygt 10 år. Det är extremt ovanligt såklart. Men det går att göra.
Håller med om att man ska verkligen fokusera på en grej och köra stenhårt. Däremot måste man inte ta några större risker med kapital (beror såklart vilken bransch, men man kan nästan alltid börja litet och skala upp med tiden.)
För mig personligen har det inte varit någon stor risk ekonomiskt, däremot väldigt mycket arbete med att bygga och sälja företag.
Entreprenörskap i alla dess former är vad som tar en till nivå 5.
Det är verkligen inte för alla. För mig är entreprenörskap det roligaste som finns. Om jag inte hade tyckt det hade jag aldrig stått ut.
Så om man inte har det drivet i sig ser jag ingen anledning att ha 100 miljoner + som mål.
Om man vill nå nivå 5 som anställd är det USA man bör sikta på. Mycket vanligare där att folk når nivå 5 som anställda, och då är det nästan alltid inom tech och antingen extremt höga löner inom FAANG eller att man kommit in tidigt och fått stock i en startup som exploderat. Alternativt att man blivit partner på en advokatbyrå.
Så för den som inte drömmer om att bli entreprenör eller att jobba 60-timmars veckor i Silicon Valley de kommande 15-20 åren (och ha väldigt mycket tur) så är nivå 5 nog inget som man behöver lägga fokus på.
15 gillningar
Ett tillägg jag kom att tänka på;
För de allra flesta borde inte nivå 5 ens vara ett mål.
Inte för att det är omöjligt att uppnå (vilket det i princip nästan är), men för att livet ofta kan bli sämre.
Enda anledningen att ta sig till nivå 5 är om man vill leva i ordentlig lyx.
Förstaklass flyg alt. privatjet.
Flashiga bilar.
Stort hus på fin adress.
Flera lyxiga hus utomlands.
Hur mycket lycka kommer detta bidra med till de som är på nivå 4 och redan kan sluta jobba och leva ett riktigt gott liv utan att någonsin oroa sig för pengar igen? Minimal skulle jag säga, om man inte är väldigt pryl- eller statusdriven.
Och här är den stora nedsidan, vilket jag tror innebär att nivå 5 hade gjort livet sämre för de flesta:
Relationer kommer förändras för alltid.
På nivå 4 lever du fortfarande ett relativt normalt liv. Väldigt gott och behagligt, men inte extrem ”in your face”-lyx.
På nivå 5 är det helt annorlunda. Om du börjar köpa på dig dyra klockor, flashiga bilar, flyga privatjet etc., hur tror du relationen kommer förändras till din familj och nära vänner?
Den kommer förändras. Och högst troligt kommer den inte bli bättre. Dina relationer börjar bli mer komplicerade då du nu har en väldigt stor differens i livsstil.
Ni kan ofta inte relatera till samma problem. Om du inte betalar för andra är du snål. Om du betalar så står de helt plötsligt i skuld till dig. Det går inte att göra rätt.
Och om du nu säger; ”Ja men om jag haft så mycket pengar så skulle jag aldrig levt ett liv i sån extrem lyx”.
Kanonbra! I så fall finns det absolut ingen anledning för dig att försöka nå nivå 5.
12 gillningar