Eftersom jag tror att min avkastning kommer ligga över 5 % långsiktigt så allt jag kan låna under den procenten borde man låna upp. Men sen finns det en emotionell sida också i och med att svängningarna blir större både upp och ned. Nu ligger jag på 20 % men har i perioder varit uppe på 35 % men kände då att man blir nervös när börsen går ned en del så ligger lägre nu.
1 gillning
Jag tänker att det behöver komma gradvis med ökade tillgångar:
När man först börjar investera känns det jobbigt att de 2000 man investerade igår, dagen därpå bara är värda 1950 kr. Sedan vänjer man sig. En uppgift som är bra att klara av på nivå 2 för att komma vidare och för att inte nivå 3 ska bli för jobbig mentalt.
När beloppen börjar bli större och de kortsiktiga svängningarna börjar bli i paritet med månadslöner, behöver man lära sig hantera det genom att t ex aktivt hålla sig borta från att kolla saldot för ofta. En uppgift som är bra att klara av på nivå 3 för att komma vidare och för att inte nivå 4 ska bli för jobbig mentalt.
Att låna pengar och se dem svänga är ytterligare en tröskel att komma över. Det är en uppgift som är bra att klara av på nivå 4 för att komma vidare och för att nivå 5 inte ska bli för jobbig mentalt.
I någon mån behöver man bli gradvis avtrubbad för summorna och göra motsatsen till det man brukar säga är viktigt att lära barn: “att förstå pengars värde”.
Vilket kanske är ytterligare en anledning till att ta sig en ordentlig funderare på hur långt på den där trappan/kartan man egentligen vill gå.
8 gillningar
Det låter lite nu som att är man nivå 4+ eller 5 så är lån en självklarhet? Jag tycker nog inte alls det och jag hoppas inte att det blir ett mantra att belåning (annat än normala bolån) skall bli norm i diskussionen.
Belåning i företag är självklart en helt annan sak, men belåning i de privata investeringarna är absolut inget jag tror är en självklar grej för 4±plussare.
Kan funka för vissa, men sannolikt inte för de flesta.
4 gillningar
Nej, poängen är snarare:
-
det går inte att ta sig till 5 utan någon slags hävstång. Denna kan vara antingen kod, kapital, content eller andras arbete/tid. Ofta en kombination av dessa över lång tid.
-
det är vanligare att använda lån för att lösa likviditetsproblem.
Just kapital hävstången har det blivit fokus på eftersom den är uppenbar för mig och jag har inte förlikat mig med den. Mitt resonemang är ju likvärdigt att inte vilja räkna med boendet i nettoförmögenheten.
3 gillningar
Min åsikt är att lån kan användas på alla nivåer om det förbättrar ens situation. Beroende på nivå så använder man lån lite olika.
Nivå 2 och 3 tvingas många ta lån för att finansiera sitt boende, kanske en bil för att ta sig till sitt arbete som är en förutsättning att få en lön eller att öka den.
Nivå >4 så använder man lån för att det är ekonomiskt försvarbart att använda eget kapital för att finansiera exempelvis ett boende när banken lånar ut till 2-3% ränta samtidigt som man kan få 7% avkastning på sina investeringar. Eller att använda sin illikvida balansräkning och frigöra kapital genom belåning som man kan göra saker för.
Nivå 1 kan exempelvis CSN lån vara helt acceptabel lösning på ett problem att komma vidare i livet. Detta även om jag förespråkar att CSN inte ska räknas med i nettoförmögenheten då det höjer humankapitalet som vi inte har med i Rikedomstrappan som tillgång.
Ovan är ett exempel där Rikedomslinjen tillför en variabel som gör att man kan differentiera svaren på frågan om belåning och hur man kan tänka beroende på en persons ekonomiska förutsättningar.
3 gillningar
Fast du utelämnar helt faktorerna risk och emotionella faktorer - och inte minst problemet med slippery slope.
Lätt att säga att man skall låna upp likviditet eftersom eget kapital avkastar 7 % och räntan är tre, i genomsnitt över tid räknat på decennier.
Men det kan också bli svängningar i eget kapital på 50 % utan någon större anledning och det är ett viktigt perspektiv att ha med sig kring hur man eventuellt reagerar (mår emotionellt av det) och ännu viktigare hur man agerar på något sådant.
Tillägg: nästa problem som dyker upp är belåningsgraden. Man kan ur risksynpunkt argumentera för att man jobbar med låg belåningsgrad så att man t ex inte får ett margin call vid en stor nedgång - men då uppstår frågan kring vad effekten blir. Har man en låg belåning på kanske 5 % och du får en avkastning efter ränta på 3-4 % krävs det många års avkastning för att lånet skall ha någon faktisk betydelse.
Vill även flika in att detta inte avser tillfälliga lån för att lösa likviditet utan mer kring själva hävstångstänket som verktyg för att nå en ny nivå.
4 gillningar
Att skriva om alla aspekter om belåning skulle kräva en hel artikel eller ett helt POD avsnitt om man ska belysa alla aspekter om belåning och dessutom hur de skiljer sig beroende på vart man är i trappan. Mitt inlägg var mest skrivet för att visa att belåning kan användas på alla nivåer och kan vara rimligt, men med olika syften och förutsättningar.
Sen att det egna kapitalet kan variera med 50% utan någon större anledning är inte alltid normalfallet, beror både på belåningsgrad och VAD man belånar och vilka andra tillgångar man har. Men visst är det så att har man bara volatila tillgångar typ aktier och belånar dessa så är det inte orimligt att det egna kapitalet varierar kraftigt, och då är nog belåningen gjord på fel sätt…
Själv tänker jag belåningsgrad som “Summan av alla lån” / “Summan av alla tillgångar”. Det vill säga att jag summerar alla tillgångar man har i hus, aktier, räntesparande, guld etc och jämför det med total summa skulder. I detta fallet har aktier och guld hög volatilitet, hus och räntor lägre.
1 gillning
Absolut, håller med, och själva kunskapen är en annan faktor som ofta är underskattad.
Men sjävklart, jag är inte emot belåning, ville mest bara belysa att det är ett ämne som ser självklart/enkelt ut på ytan - men när man börjar titta på detaljerna blir det något helt annat.
Jag skrev mest om belåning i allmänhet och inte som en strategi att ta sig från nivå 4 till nivå 5.
Jag tror de flesta inte är intresserad att med belåning på exempelvis aktier försöka ta sig från 4 till 5, det är en för våldsam berg- och dalbana som även riskerar att man hamnar på 3…
9 gillningar
Hej,
Jag tror också att man underskattar ränta på ränta effekten. Det som tog mig till nivå 4 var hävstång och riskspridning, samt utbildning/lön.
- Nivå 1: Jag ägde aktier/fonder med oändlig hävstång (studielån högre än tillgångarna)
- Nivå 2: Ägande i aktier och fonder med hävstång (depåbelåning och studielån)
- Nivå 3: Äga bostad samt ägande i aktier och fonder med hävstång (depåbelåning och bostadslån)
På nivå 4 så har jag fortsatt på temat i nivå 3, men inte lika aggressivt. Belåningsgraden på depån är lägre (både i absoluta belopp och relativa belopp jämfört med nivå 3), samt att belåningsgraden på boendet går ner lite hela tiden, och boendet är dessutom en mindre och mindre del av förmögenheten.
Jag tror helt enkelt att nivå 4 är en bekväm nivå som man inte vill riskera. Men det där att hävstång blir viktigare för att komma till nivå 5 jämfört med att gå från nivå 3 till 4 är marginellt, men den dolda hävstången man får via bolån och studielån är mindre på nivå 4 så man får vara lite mer aktiv för att få samma hävstång på nivå 4.
På nivå 2 och 3 har många med bolån en stor hävstång att man generellt inte vill se depåbelåning och bolån under samma kategori. Har man bolån och äger fonder/aktier så har man en “dold” hävstång.
2 gillningar
100%. Många missar det här.
2 gillningar
Är en tredjedel in mellan Nivå 4 och 5 och har aldrig ägt ett bolag, tänker att våra +17M i tj pension samt +7M i allmän pension plus egna aktie/fond depån får jobba vidare ett tag till innan vi drar ner risken mer men har inget behov av att nå en högre ekonomisk nivå, våra tankar går snarare i om vi känner att vi vågar gå i pension vid 55 (inte så värst långt kvar) Och isf ser vi ju att livet kan förändras ordentligt, sälja i sthlm och flytta ut i landet skulle innebära total skuldfrihet också (40% belåning på Hus) så det känns mer att vi leker med tanken att bli FI och skuldfria men då kommer ju tankar om vad vi ska göra på dagarna 
kanske starta eget då så vi kan nå nivå 5 haha, eller bara njuta… tror man får känna efter och våga testa samt känna efter. Tror på ett sätt vi mår bra av att ha mål och fokus i livet även om tanken på att bara softa efter ett långt arbetsliv kan vara lockande tror jag inte det känns så efter ett år t,ex om man inte fyller vardagen med något annat som ger en ett syfte. En annan sak vi reflekterat över att innan investerade vi till max, idag har vi större buffert än vad vi borde just för att kunna gå in om marknaden brakar / känna att vi fortfarande kan gå vid 55 även om det sker en krasch.
1 gillning
Det är ju ett brutalt högt pensionssparande! Hur mycket beräknas ni få ut per månad enligt minpension.se? Det måste ju bli en bit över 100 000 per månad.
1 gillning
Den av oss som har nästan 14M i pension (allmän+tj) skulle få ca 75k i månaden mellan 55-60 och sedan ca 47k livet ut, men klart man kan leka med uttagen för att jämna ut det så typ 100K i månaden är nog görbart på båda snart innan skatt. Vi har haft en sjukt bra tjänstepension båda två. Inget vi har lagt in extra på utan allt kommer från jobbet och sen har vi sparat privat på ISK, inte KF. Skulle vi gå i pension som det är tänkt blir ju beloppen sjukt mycket högre (178K i månaden 68-73 år, 113k 73-78 år sen 84k livet ut bara i den enes fall.)
2 gillningar