Hej hur tänker ni kring att sträva efter högre lön kontra att vara i perfect fit för att klättra i karriärstegen?
Jag jobbar idag inom it-försäljning med en fast lön på 70.000kr/mån och en provision motsvarande 40.000 kr/mån i extra på det vid måluppfyllnad. Är ny i just den tjänsten och vet inte var vi landar.
Jag är en svårt att komma fram till strategi. Målet är högre lön så att jag kan återinvestera mer i min Lysa-portfölj.
Satsa på att klättra
Satsar jag på en högre roll låt säga VP Sales roll, så känns risken hög för att jag blir besviken p åatt jag får rollen i bolaget jag är på, då de lika gärna kan rekrytera in en annan när de ser att jag toppresterar.
Jag kan alltid planera (sätta i målbladet) byta arbetsgivare om låt säga några år och hoppa på en VP sales roll på annat bolag. Men ser jag det som en möjlighet (att byta) så är det svårt att gå helhjärtat in i det jag gör idag för att topprestera då jag redan idag är illojal (otrogen som det vore ett partnerskap)
När det kommer till att målsätta högre lön framför klättring i karriärstegen
Jag kan ge allt i min säljroll och toppa provisionen och konkret jobba för att uppnå högre bonus och se det som min mål-roll. Dock är då begränsningen min fasta lön på 70.000kr/mån kommande år framöver. Och går då miste om möjligheten i högre position (VP Sales/Sälj director) som har över 120.000 kr/mån och en bra bonus på det.
Detta innebär att jag släpper tankar på att klättra i roll och inte målsätta detta. Samt fokusera på att hitta fler intäktsströmmar via eget bolag.
Jag är lite kluven för att vara VP Sales innebär samtidigt får mandat att påverka vilket jag tycker är kul, samt att jag inbillar mig att jag kommer i kontakt med människor som kan öppna nya möjligheter för mig. Man jag avskyr att fjäska för chefer för att klättra, det får mig att känna mig destå mer bunden och inte äkta.
Först och främst grattis till en fantastisk karriär och lön. Få i Sverige har 70 - 110 000 kr i månaden.
När det gäller dina andra fråga så tror jag att det handlar om att verkligen fundera på vad som är viktigt för dig. Jag skulle faktiskt rekommendera att träffa en coach och prata om det, de kommer hjälpa dig mycket bättre än subjektiva råd här i forumet.
Jag rekommenderar antingen Moa Diseborn @MoaD här på forumet (hemsida Molodi.se) eller Helena Roth @tankespjarn här på forumet (hemsida herothecoach.com). Båda är riktigt duktiga coacher och vänner till mig. Du får gärna hälsa från mig om du väljer kontakta dem.
Håller med dig @janbolmeson, tackar samtidigt för rekommendationen och kastar också in min andra hemsida tankespjarn.com, som är den jag håller uppdaterad.
(Fast nu fick jag en anledning att skriva ett inlägg på herothecoach som jag tänkt skriva en lång tid. Tack för inspirationen! )
Just nu söker jag faktiskt subjektiva råd. Jag har kontakt med en framgångsrik mentor som jag kan vända mig till men vill gärna ha lite subjektiva och andra perspektiv.
Då är min subjektiva åsikt att gå på vad som är viktigt för dig på värderingsnivå.
Jag skulle fokusera på arbetsuppgifterna och göra min egen grej (då det ofta ligger närmare ens värderingar) då det i längden kan ge en mycket större inkomst.
Men ibland måste man testa för att kunna tacka nej, ungefär som när jag trodde att jag skulle bli styrelseproffs eller managementkonsult. Status, hög ersättning men inte linje riktigt med det jag tyckte är kul.
Jag är ganska kluven/negativ till hierarkisk klättring. Enligt min erfarenhet så får man sälja/rucka på sin integritet rätt rejält någonstans mellan VP och President. Man måste ställa upp på vad företaget tycker och säger, och sedan säga och utföra det. Ok, det var lite överdrivet men det blir lätt så.
Visst man kan påverka mer ju högre upp man är men tänk på att ett företag är ingen demokrati utan en hierarki. Det kommer alltså rätt ofta en gräns, rätt snabbt, hur mycket man kan påverka vad det är man ska utföra och på vilket sätt. Sen får man helt enkelt köpa läget och utföra det man är tillsagd att göra. Absolut, högre chefer bestämde mer, men alla har en chef. Värst är det för VDn som har en massa chefer dvs styrelsen Ju äldre man blir desto svårare blir det att flytta för man är inte lika anställningsbar. Det gäller även höga chefer som då riskerar att bevaka sitt territorium och leka politik. Tyvärr ser verkligheten ut så på rätt många företag. Förhoppningsvis inte ditt.
Samtidigt att sitta på samma tjänst i årtionden är inte heller något för alla. En del trivs kanon med det. Andra inte. Dessutom är alltid risken att det kommer in nya hungriga med nya färdigheter som gör att man som ”gammal” plötsligt inte är stjärna längre, och i värsta fall får gå. Den risken finns även för chefer oavsett hur högt upp de sitter. Fallskärmen är dock större ju högre upp man är, oftast.
Så det var min lilla cyniska rant
Jag tycker att du i första hand ska satsa på vad du tycker är kul. Då blir man oftast sjukt bra på det, och man lär sig hela tiden nytt eftersom man verkligen gillar jobbet. Då är det också mycket lägre risk att man blir utkonkurrerad varesig du satsar på VP eller kör kvar tillsvidare på ditt nuvarande jobb. Sen kommer nog också inriktning på vad som är kul att ändra sig under din karriär, så var lyhörd för det och dig själv.
Så frågan blir helt enkelt tillbaka - vad vill du själv?
Om du är riktigt duktig på försäljning och vill slippa företagspolitik, så varför inte försöka hitta ett mindre tillväxtbolag där du kan bli delägare?
Först då kan du tjäna de riktigt stora pengarna. Alla framgångsrika bolag behöver riktigt bra säljare.
Tänk också på hur olika företag klarar av olika konjunkturer, hur ser kundbasen ut etc, detta gäller både som anställd och som delägare. Jag får intrycket att du mestadels har sett goda tider - men jag kan säkert ha fel.
Jag blir såklart nyfiken på vad du vill ha din ekonomi till. Allmän ekonomisk trygghet? Fick off kapital? Investera, köpa ngt? En specifik livsstil? Vad skall du göra, leva när du når ditt mål? Trixat är att börja göra det, känna som du vill känna redan nu. Då blir måluppfyllnaden tidigare och du kan njuta på vägen dit. Förhoppningsvis hjälper det dig med frågan om position också.
Hej. Jag har snart 20 år inom IT försäljning så mina egna insikter/åsikter på din fråga grundar sig i detta.
Med det sagt så förstår jag inte riktigt frågan.
Bästa säljaren är inte alltid bästa chefen. Här kommer andra kvalitér in, men också inställning. Är du en team-player, är du positiv (ibland överdrivet) till förändring, till att ta på dig extra arbetsuppgifter, att stötta andra trots att du inte har nått att vinna på det osv?
Jag ser dock absolut ingen som helst konflikt i att tjäna mycket pengar där du är idag, och samtidigt sträva efter högre roller. Sen om du väljer att jobba kvar där du är idag om 3, 5 eller 10 år vet naturligtvis ingen. Saker förändras, du kanske får ett erbjudande från ett annat företag som gör att du vill flytta på dig mycket snarare än du trodde.
Jag får personligen minst 1 rekryterare per dag som vill diskutera olika typer av nya roller med mig, vissa mindre bra, men många väldigt kvalificerade och välbetalda. En dag kanske jag nappar på någon av dessa, trots att jag verkligen inte är ute och letar nytt jobb.
Nedsidan med chefskapet är att du tappar kundkontakten, du blir förmodligen någon form av semi-HR och semi-psykolog till folk i ditt team som av olika anledningar mår dåligt, kanske ska på föräldraledighet under upp till 2 år och du får iaf ingen person som kommer in och ersätter osv osv.
Men, som sagt, jag ser absolut ingen konflikt i att tjäna mycket idag, för att sen försöka klättra om det är det du vill göra. Jag tror dock att ett steg upp från där du är idag inte är det som är så attraktivt, utan det är i min erfarenhet 2-3 steg ovanför som man som chef på IT bolag har nått att säga till om på riktigt. Innan dess är man fortsatt bara en bricka, utan budget, utan mandat, utan riktigt inflytande.
Tack Philip,
Jag har ledarerfarenhet, men då som tidigare entreprenör och senare som chef. Jag tror att jag är mer av en säljledare och entreprenör än en strukturerad säljare. Vi har inte så många nivåer i vårt bolag men efter att ha funderat på detta så inser jag att jag inte gillar att fjäska mig till roller, och det jag kan påverka idag är min lön via prestation.
Samt att jag lär bli besviken om jag tror att jag via prestation kommer få VP roll på bolaget där jag är.
Att gå vidare efter några år till ett bolag som erbjuder delägarskap och bra lön alt stanna kvar där jag är och antingen lyckas få optioner och/eller starta bolag, är det som känns mest realistiskt.
Det är det som jag tycker är underbart, jag ska antingen inte göra någonting, resa eller hjälpa till mer i kyrkan, åka utomlands och jobba socialt, och/eller testa på en mängd affärsidéer på heltid
Om målet är högre lön så skulle jag nog kolla runt lite på arbetsmarknaden, det verkar vara ett bra sätt att höja lönen att hoppa ofta. Se till att jobbtitel hänger med längs planerad bana.
Kanske vara beredd på att ta ett högt avlönat jobb på annan ort också, speciellt söka utomlands där både lönerna och behållningen efter skatt är betydligt högre än i Sverige.
Detta gör mig lite nyfiken, eftersom jag fnulat väldigt mycket för egen del på hur jag förhåller mig till förväntningar, då det, enligt mina egna erfarenheter och tankar, är just förväntningar som leder till besvikelse. Det har gjort att jag i stort försöker få syn på mina förväntningar och sen uppgraderar jag dem antingen till överenskommelser, om det är ngt jag verkligen vill sträva efter/sikta på/åstadkomma, alternativt förhoppningar vilket ger en mycket lösare och “bubbligare” känsla, där jag e helt ok med vad som än inträffar.
Intressant diskussion. Håller själv på att kliva av en fin karriär på ett globalt tech konsultbolag för att jag inte ställer upp på värderingarna. Huvudorsaken är att jag ser problem att bygga ett team med personer som jag tycker att det är roligt att jobba med. Vi attraherar fel typ (för mig i alla fall) av profiler. Då jag gjort mig en ok sudd pengar tidigare i karriären har jag möjlighet att vara värderingstyrd. Samma beslut hade jag nog inte gjort för 10 år sedan.
Mitt svar blir alltså: sträva efter att ha roligt och jobba med smarta människor som har liknande värderingsgrund.
Varför är liknande värdegrund så viktigt? Är det inte spännande och intressant att få sina åsikter ifrågasatta, är det inte anledningen till att vi skall ha “mångkultur”? Är inte det bra för ett företag med olika åsikter, färre ja-sägare och mindre flockmentalitet?
Jag inbillar mig nämligen att personer som betonar skriver just att de vill jobba med personer med samma värdegrund, är samma personer som säger sig uppskatta mångkultur. Och någonstans där får jag inte ihop det.
)
Ju äldre man blir desto svårare blir det att flytta för man är inte lika anställningsbar. Det gäller även höga chefer som då riskerar att bevaka sitt territorium och leka politik. Tyvärr ser verkligheten ut så på rätt många företag. Förhoppningsvis inte ditt.
