EBA-direktivet anger inga belopp eller procentsatser.
SBAB tolkade år 2017 direktivet på just det här sättet och ådrog sig massiv kritik från Finansinspektionen. Diskrimineringsombudsmannen startade en utredning om åldersdiskriminering. SBAB backade och säger att de nu utgår från varje individuell kunds situation.
Du har säkert rätt, då är det Ekonomifokus artikel som är fel, som jag länkade till.
Oavsett så blir det framtida inkomster som är viktiga i sammanhanget och inte vilka tillgångar man har.
Jag tippar att journalisten har hört om SBAB-äventyret och fått siffrorna därifrån, men rört till det lite för sig. Det är ju trots allt nio år sedan.
Så är det.
Det är sant att EBA-direktivet tar upp kreditgivares skyldighet att beakta konsumentens förmåga att fullgöra sina skyldigheter efter pensionering. Man blir säkert lite extra kontrollerad bara för att man är pensionär.
För två år sedan satt jag själv i möte med banken. Min fru hade gått bort sex månader tidigare och jag ville ta över hennes halva av våra gemensamma bolån. Jag var då 66 år gammal men arbetade fortfarande. Vi konstaterade snabbt att min lön räckte bra men på grund av min ålder hängde vi sedan på minpension.se rätt länge för att kolla hur framtiden såg ut.
Jag har strängt talat sparat alldeles för mycket i allehanda buffertar, så jag hade hyfsat med kapital, men det var de inte intresserade av. “De pengarna kan du ju sätta sprätt på när som helst, så dem ser vi inte som någon stor säkerhet.”
Det måste väll snarare vara det faktum att man bara har några år kvar att leva som är risken för banken. En man som är 30 har 53 år på sig att betala tillbaka lånet och betala ränta under tiden. En 65 årig man har enbart 18 år kvar, och med lägre inkomst är chansen låg att de kommer kunna betala tillbaka allt. Själva tillgången de placerar dem lånade pengarna i kan tappa i värde och deras tillgångar kan användas upp (die with zero). Dessutom så tjänar banken bara ränta i 18 år, vilket är lite i jämförelse med 53.
Så lite krasst kan jag förstå varför de inte vill låna ut pengar, även om jag på ett humanistiskt vis tycker att det är förkastligt.
Säkerheten finns dock kvar i form av bostaden. Dödsboet tar över betalningsansvar.
Tolkade kommentaren mer som att det ur långivarens perspektiv är större risk med 18 år än 53 år.
Och dödsbon är vad jag vet bara betalningsansvarigt så länge det inte uppstår ett underskott. Arvingar i Sverige ärver inga skulder. Kan tänka mig att Skatteverket dessutom har prio över övriga långivare om t.ex marknadsvärdet av bostaden understiger en ev. större skatteskuld (?).
Inget hindrar ju heller låntagaren att spela bort eller supa upp en förmögenhet som fanns vid tiden när lånet tecknades. Eller att det inträffar en bostads eller börskrasch som gör att skulderna överstiger tillgångarna.
Nej, lån mot säkerhet har prioritet över skatteskulder, detta enligt förmånsrättslagen.
Har man en relativt låg belåningsgrad och har valt en någorlunda vettig och attraktiv bostad, så borde det egentligen inte vara några problem.
En generell fråga jag har är vid vilken ålder bankerna börjar bli mer tveksamma till nya lån. Sker det tvärt efter 60? Eller sker det gradvis?
Ok, där ser man.
HB sa gradvis från 61 år,
Vi har diskuterat det här några gånger genom åren och slutsatsen är som regel att det blit gradvis svårare att låna. Givetvis blir det lättare om du vill ha 30% loan to value på huset än om du söker 75%.
Banken vill helst ha en kund som betalar ränta i många år på så stor skuld som möjligt med minsta risk att de kommer förlora pengar. Det är sannolikare att en 70 åring dör eller väljer att flytta till en mer lättskött bostad under de närmaste 20 åren än att en 30 åring gör det.
Om bostaden ligger i ett attraktivt läge så kommer sannolikt värdet av marken gå upp så pass mycket att även om ägaren inte sköte huset ordentligt att det totala värdet täcker skulden även med hänsyn tagen till diverse försäljningskostnader och eventuellt “bra pris vid snabb affär” faktor.
Om bostaden ligger i ett icke tillväxtområde så kan det gå annorlunda så banker är mer försiktiga.