Svenska, Engelska, Matte för barn

Ibland känner jag som förälder att det finns behov av att träna extra hemma med barnen. Det finns en del lärare här på forumet som kanske har tips?

Vad för tips har ni för att hemmaträna Svenska, Matte och Engelska med låg och mellanstadiebarn??

1 gillning

Med de lite yngre barnen skulle jag säga att man bör göra det lekfullt och gärna blanda in deras egna intressen. Gillar de fotboll så kan ni räkna på mål i matcher, målskillnad i tabeller, diskutera åttondels-, kvarts- och semifinaler. Är det något annat som gäller, t.ex. hästar, kan man diskutera höjden på olika ponnys, hur mycket foder av olika slag som en häst äter, hur långt den travar på en timme etc. Världen är full av matte :slightly_smiling_face: När det gäller svenska och engelska går det på motsvarande sätt att leka och framförallt läsa mycket tillsammans med barnen.

Med de lite äldre barnen har framgångskonceptet för oss varit att utgå ifrån skoluppgifteterna och säkerställa att de förstått dem och ”hänger med” på det som är aktuellt just då i skolan. Då har resten löst sig.

Som en bonus får man umgås mycket med sina barn medan man håller på, även om det ibland tar mycket energi att plugga med dem.

4 gillningar

Matematik
Utantillträning. Små barn har mycket litet arbetsminne. Du hjälper dem genom att automatisera så att de inte behöver belasta arbetsminnet.

  1. lär barnet alla talkombinationer som bildar 10 utantill. Tex 8+2; 6+4 osv. Därefter till 20. De ska kunna talen utantill, inte räkna fram resultatet.

  2. på samma sätt talkombinationer som bildar 10 och 20 genom minus. Tex 13-3; 16-6 osv. Ganska lätt. Därefter lär du ut tio kombinationer subtraktion under 20, tex 18-8; 15-9; osv

  3. multiplikationstabeller utantill helst upp till 19*19

Du gör dessa övningar på flash Cards. Klipp lappar och skriv frågor på ena sidan tex 8+12 och svaret på baksidan. Visa frågan och läs den. När svaret är avlämnat vänder du på lappen och läser svaret.

Om det är ett litet barn:
Klipp ut bitar av färgat papper tillsammans. Låt barnet lägga tex 4 bitar papper i ett kuver och skriva 4 på. Gör ett kuvert med 5 bitar i. Använd detta och fråga barnet hur många bitar som finns i båda kuverten. Gör många kuvert. Öppna kuverten och räkna tillsammans och se om det stämmer.

Ta sedan bort bitar ur kuvert och skriv minus. Låt barnet få räkna ut hur många som finns kvar.

Svenska
Läs rim och träna på stavelser. Lennart Hellsing är utmärkt. Det är viktigt att barnen får höra ord och meningar av lite äldre och svårare karaktär. Skolans material gör tyvärr inte mycket för ordförrådet.

2 gillningar

Fortsättning matematik
Tallinje. Kan övas i oändlighet. Först med positiva heltal därefter negativa tal och sedan decimalform och bråk.

2 gillningar

Fortsättning svenska
Öva på att skriva. Du läser ett stycke och barnet skriver. Öka svårighetsgraden efter hand. Val av text kan med fördel göras i barnens läroböcker i SO och NO. När de kan stava bra tar ni dikter och rim av äldre snitt.

2 gillningar

Svensk/engelsklärare här. Dock på gymnasiet.

Mitt bästa råd är alltid;
Det ska inte kännas som att ni pluggar utan ska vara normalt. Det bästa sättet att lära sig språk är oftast att “bada” i det. Det vill säga, använd det och utsätt dig för det.

Ett exempel är att det finns studier som visar att barn som utsätts för mer ord när de är runt 3 år, har ett bättre vokabulär. Att använda bebisspråk är inte alltid så bra för utvecklingen.

I svenskan? Använd ord och förklara orden.
I engelskan? Prata engelska. Bestäm en tid där ni bara pratar engelska, frukost eller middag? I bilen?


När mina elever på gymnasiet vill plugga extra engelska är alltid mitt råd. Kolla på dina series med engelsktext. Det blir inte “plugg” men engelskan förbättras.

Det är ett maraton och man ska orka göra det varje dag.

3 gillningar

Svenska, läs högt när barnen är små (har kolleger som märker stor skillnad på de barn som fått högläsning och inte) och uppmuntra dem att börja läsa när de kan göra det själva.

Engelska, engelska datorspel och engelska filmer men givetvis i måttlig mängd. Kör med engelsk text, vet inte när men kanske under mellanstadiet?

Nu gissar jag lite gällande matematik men huvudräkning är givetvis bra samt rabbla multiplikationstabeller. Brädspel, spel som Yatzy eller spela gamla hederliga rollspel kan förbättra huvudräkning.

Mitt bästa tips är att fråga dina barns lärare då de kan ge tips på ytterligare resurser och ge konkret återkoppling på vad ditt barn kan öva på.

2 gillningar

Beroende på vilket resultat du önskar så finns det olika angreppssätt. Jag har arbetat mycket med dessa frågor teoretiskt och praktiskt och för egen del har jag dragit följande slutsatser:

  • föräldrar med höga ambitioner lyckas sällan träna sina barn till att nå ambitionsnivåerna och behålla en god relation. Förklaringen är enkel: det är inte särskilt roligt att lära sig svåra saker. Framgår tydligt av undersökningar på musikstudenter.

  • barn ser ofta sina lärare som auktoriteter. När föräldrar vill nyansera eller korrigera det som läraren påstått kommer barnen i konflikt med föräldern.

  • det är lättare för barnen att lära sig nya saker om de fått viss domänspecifik kunskap i skolan. Utan kunskap i ämnet är det svårt att komma ihåg nya saker då dessa inte kan förankras.

  • eftersom det är svårt och tråkigt att lära sig svåra saker ska du köra korta tillåtande pass och inte förvänta dig glädje och tacksamhet. Snarare skrik och gråt. Men det släpper och efter ett tag lär de sig att det är mödan värt.

  • lär barnen icke-kognitiva färdigheter som flit, ihärdighet och koncentration. Det tränas inte längre i skolan. Om du inte orkar, sätt dem i en sport så tränas detta automatiskt.

  • var ihärdig i att säga att alla ämnen är som idrott och musik, man måste träna och prestation beror bara på träningen, inte personlighet eller intelligens.

Så för mellanstadiebarn:

om ni tränar hemma, utgå ifrån läroboken. Börja från början, läroböcker bygger på progression. Tyvärr bygger inte alltid undervisning på progression och därför förstår elever inte och får svårt att komma ihåg.

Träna på att skriva. Prata är lätt att lära, det är det inte att skriva. Att titta på film och läsa undertexter är inte effektivt.

Gå inte på myten om olika inlärningsstilar, dvs att vissa lär lättare genom att lyssna, skriva eller läsa. Detta gäller endast dyslektiker som bör lyssna som komplement till läsande i inlärningssituationer.

Lycka till :sunny:

3 gillningar

Vill också slå ett slag för det @Spola skriver om att fråga barnens lärare. Jag tycker då att man ska begränsa sig till att fråga om områden där barnet har svårigheter.

Be också barnen ta hem arbetsböcker regelbundet och titta på uppgifterna. Vissa lärare rättar inte fel och det kan gå lång tid innan bristande inlärning upptäcks.

Man ska se upp med skolans tendens att låta eleverna träna på det de gillar och är bra på. Det går ut över det som eleverna har större behov av att träna på (men som är svårare och tråkigare för såväl eleverna som läraren).

1 gillning

Slutligen
Läsförståelse är nyckeln till framgång i skolarbetet. Ta inte fasta på bedömningskriterier om resonemang och analys. Under grundskolan räcker ämneskunskap långt. Ämneskunskaper mäts bäst genom prov. För att lyckas på prov förutsätts att eleverna förstår uppgifterna och vad som efterfrågas. Den typ av läsförståelse tar lång tid. Särskilt viktigt i matematik där ”lika” och ”samma ” inte är synonymt som i det vardagliga språket.

Så träna läsning. Ofta och i längre perioder. Upp till tio minuter om dagen i lågstadiet och minst 15 minuter om dagen i mellanstadiet. Försök att få alla i familjen att läsa samtidigt.

Nja, det beror på hur vi ser på effektivt. Effektivt som i antalet timmar vs inlärning, då håller jag med. Men effektivt som att det är ett sätt att förbättra sin läsförståelse utan att riktigt märka av det eller bli trött på sitt “studerande”? Då håller jag inte med.

Det finns en del studier och tillock med större orginsationer för att sprida budskapet om att använda undertexter. Det är ganska vanligt inom ESL.

Om du är intresserad av mer studier så hitta det här;
https://turnonthesubtitles.org/research/

Ljudböcker börjar visa samma tendenser nu när forskingen börjar komma ikapp. I min egna studie om ämnet visade det sig att om du läser samtidigt som du lyssnar, så försämras inte läsförståelsen utan snarare, du får liknande resultat som om du läser men på snabbare tid (dvs, mer effektiv inlärning).

Det finns även andra fördelar, framförallt inom L2 studie (andraspråk studier) som engelska. Genom traditionell inläsning får du vokabulär, men du tappar utttal. Det kan undertexter och tillsammans med film stödja. Kontexten från det visuella kan även hjälpa till när läsförståelsen brister.

1 gillning

Tack för ditt inlägg. Tänkvärt, kanske var jag otydlig.

När du mäter effektivitet inom inlärning så måste man bestämma vad som ska mätas specifikt - är det ordförståelse, ordförråd, förbättra meningsbyggnad eller uttal (vad inlärningsresultatet ska vara i din mätning och hur du jämför olika metoder). Slutligen bör man kontrollera att resultatet är replikerbart. I denna tråd tillkommer svårigheten att vi pratar om flera åldersgrupper.

Mitt råd utgår därför från teorin, som jag bedömer som generell, att vid inlärning ska så få störningsmoment som möjligt vara närvarande (oavsett om studieobjekt tror sig koncentrera sig bättre med musik eller annan extern stimulans) för att lämna plats åt det som ska läras in.

Mitt råd ska inte läsas som att det är meningslöst att lyssna på engelska och läsa text. Jag menar däremot att det inte är tidseffektivt. Aktiviteten kan istället bytas till att titta på exempelvis engelskt program med svensk undertext under en kort dialog. Därefter kan eleven på engelska återberätta vad den uppfattat. Rekommenderas varmt till föräldrar eftersom det innebär viss dialog med barnet och dessutom ger barnet möjlighet att ge eget perspektiv på händelser. Då kan man också passa på att ställa frågor om det som inte framgick av den svenska undertexten och be eleven formulera det (tex varför tror du att hon reagerade så?).

1 gillning

Jag jobbade under en kort period som matematiklärare.

Det finns egentligen bara 1 sätt att lära sig matte. Hitta en “rolig” vinkel.

Jag ansvarade en sommar för att under 2 veckor lära 20 elever som kuggat matte 2 på gymnasiet hela boken och få dom godkända. Det var inte superlätt, varken för mig eller dom.

Jag upptäckte ganska snabbt att min direkta approach med att bara räkna tal från boken och “nöta” igenom allt i ljusets hastighet. (som man gör när man ligger efter i tentaplugget) inte riktigt var en fungerande strategi…

Så Andra lektionen började vi med att diskutera lite med varandra, lära känna varandra och prata lite om intressen. Sedan skräddarsydde jag talen för personerna.

Tycker du om att meka med bilar. Okej najs, om du ska laga denna motorn vilka komponenter behöver du då. lista dom och priset, rita en graf över kostnaden och hur den ökar med varje komponent.

Tycker du om att åka snabba bilar. plotta vägen i ett koordinatsystem och hitta kortaste sträcken med pythagoras.

Du vill rädda en massa djur. Beräkna största möjliga fridlysta område du kan få om du har x meter staket.

och så vidare och så vidare. Det var en förvånansvärd skillnad i elevernas respons efter det.

Nomp.se är kul att öva matematik på.

I övrigt tror jag det är lättare att ge tips på saker som du tycker att dina barn har svårt för. Om ett barn exempelvis har svårt för att skriva kan man försöka tänka på att den skrivna texten ska ha en verklig mottagare. Så istället för att bara skriva en instruerade text, försök att baka tillsammans med ditt barn och låt hen göra ett eget recept. Med hjälp av argumenterande texter kan barnet försöka övertyga dig som förälder varför hen ska få en Playstation 5. Etc, etc, etc.

Det här är komplett BS, det är självklart att olika individer har olika förmåga att ta in information på olika sätt.
För mig är det enormt mycket svårare att komma ihåg något som sagts gentemot något som jag sett.
Från föreläsningar var det sällan något som lärarna babblat om som satt kvar om de inte skrivit upp det på tavlan.

Mnja, jag skulle väl kanske säga att man som förälder då får vara mer aktiv på de områdena ens barn inte är så bra på och tycker är tråkigt. De andra områdena tränar de nog självmant på tillräckligt.
Sen tycker jag nog man kan uppmuntra till saker där man ser tendens till talang och låta barnen tilta åt någon inriktning. Barn är trots allt individer.

Jag kan ta mina egna barn som exempel, ena är “mattegeni” medan det andra har väldigt svårt för matte.
Jag har aldrig involverat mig i den förstes matteinlärning, men har suttit åtskilliga timmar med den andra. Den andra är däremot väldigt estetiskt lagd och kan tillbringa enormt mycket tid inom dessa ämnen utan någon form av uppmaning.

1 gillning

Det går att tycka att det är BS men forskningen håller inte med dig. Det handlar om att personer fostras till olika stilar och när de hittar en som “funkar” så tränar de på den stilen och inga andra. Du tycker att du är bättre på en stil eftersom det är den enda stilen du egentligen underhåller och förbättrar.

Om vi tar det du säger du är dålig på, att lyssna. Forskningen visar att vi har oftast bara 12 minuter av koncentration innan vi börjar tänka på annat. Om du istället skulle få det i 5 minuter delar, så skulle du förr eller senare klara av 12 minuter. Det som är mer troligt är att om du ser saker har du kontrollen att hantera hastigheten på ditt sätt. Du förlorar dock förtydliganden och om du inte förstår det du ser, så kommer du mest troligen inte klara av att lösa det själv. Men faktumet att du ser dig själv som “sämre på att lyssna”, har bevisats gång på gång, till att göra dig till en sämre lyssnare.

Faktum är att forskingen har visat att en kombination av olika stilar är den bästa.

1 gillning

Ok, fine, men det blir lite hårklyveri då.
Lite som att säga att alla kan bli ungefär lika bra på att använda båda händerna istället för att vara höger eller vänsterhänt, bara man tränar på det. Det stämmer, men det finns ändå en tendens åt något håll från början.

Kanske, för mig är det nog att det går för långsamt när någon pratar att jag lätt blir otålig när jag mycket snabbare kan inta informationen genom att läsa den själv.

På vilket sätt är det annorlunda än om någon bara står och maler på om något?

Det här kommer jag inte motsätta mig, det är säkert sant.

Mitt bästa tips är att kombinera inlärningen med fysisk aktivitet. Gå promenader, eller ta en joggingtur med de lite större barnen. Kör huvudräkning med matteuppgifter av olika slag, eller prata bara engelska, under tiden.

Vi har en rätt aktiv son och hans fokus är otroligt mycket bättre när han rör på sig. Och jag ska väl erkänna att mitt fokus är betydligt bättre också, vilket är rätt viktigt om jag ska vara ett bra stöd i inlärningen.

Efter att tittat på den här (och ja, jag inser ironin i att jag ser på en video för att lära mig något istället för att läsa om det), får jag väl medge att jag nog får ta tillbaka mitt “Komplett BS”.

En intressant poäng i videon är ändå att för vissa ämnen passar en viss inlärningsmetod bättre än andra, kanske min uppfattning att jag lär mig bättre genom att läsa delvis stämmer för att för de ämnen som jag har varit mest intresserad av har textbaserad inlärning råkat passa bäst?
(Bara för att ta ett extremt exempel, försöka förstå ett datorprogram genom att ha någon läsa upp innehållet i källkoden skulle vara extremt mycket svårare än att kunna läsa den själv).

Samtidigt inser jag att jag aldrig skulle förespråka att lära sig tala ett språk genom att bara läsa det.

2 gillningar

Precis. Det är något som många missar. Dels att det inte riktigt finns men även att det finns olika ämnen som kräver andra medel.

Jag lär inte ut att man har en egen strategi. Jag kör olika strategier till olika saker. Retorik? Vi rör oss. Novell? Vi läser.

1 gillning