En svensk specialistläkare tjänar i snitt 92 000 kr efter skatt. Ganska bra kan man tycka. Det ger ungefär, 58000 kr efter skatt eller ungefär 2600 kr/dag.
Låt säga att nämnda lärare nu vill bygga en altan.
Läkaren kan ta en vecka ledig och gå hemma själv, gräva plint och skruva trall till en kostnad av 13000 kr + några tusenlappar förlorad pension.
Eller så kan hen anlita två hantverkare, som gör det på 2 dagar, men måste då stå för lönerna, skatterna och arbetsgivaravgifter, för dessa, till totalkostnaden på en kostnad av 2 pers * 2 dagar * 8 h * 550 kr 17600 spänn.
Sålunda är det betydligt mer ekonomiskt för läkaren att ta en vecka ledig, hela principen med komparativa fördelar försvinner när så stor del av pengarna i varje transaktionssteg går till staten.
Ja det är ett lite fånigt och kraftigt förenklat exempel. Men tycker ändå att det belyser ett stort problem. Visst vi har rot-avdrag som i detta fall hade gjort det lite mindre extremt. Men de flesta är inte speciellistläkare med en lön på 90k+, och samma problematiska fenomen uppstår i alla andra tjänsterrelaterade transaktioner också, som inte täcks av rut/rot.
Det blir såhär ganska snabbt efter att allmän rösträtt införs. Majoriteten av väljarna vill ha det såhär.
Marx hävdade att demokrati bara är steg på vägen mot total kommunism. Han hade fel om mycket, men här hade han nog en poäng ändå.
Marx beskriver också sitt ideal där arbetaren odlar sin mat en del av dagen, tillverkar sina kläder en annan del av dagen, fiskar en annan del av dagen och snickrar sina egna möbler en annan del av dagen. Allt gör han själv, ingen anställs, eftersom anställning är utnyttjande i den marxistiska tanken.
Anser du exemplet är representativt för ekonomin som helhet? Hur blir det när det gäller baka bröd? Mjölka kossan? Föda upp och slakta grisen? Skruva ihop smartphone? Designa mikroprocessor? Sy kläder? Flyga flygplan? Bygga sin egen bil? Osv.
Ja i stort sett, de som kan designa microprocessorer eller flyga flygplan bör ju göra det snarare än att baka bröd? Nu är väl inte brödbak eller grus uppfödning primärt en tjänst. Så stordriftsfördelar och sådan aspekter spelar ju in på ett annat sätt där
Kan du gå in lite mer på hur detta (bygga altan) är ett representativt exempel för ekonomin som helhet? Är det generellt så att ekonomin består av sällanköpsvaror och -tjänster där varje person endast behöver lägga 25% extra tid för att uppnå samma resultat?
Komparativa fördelar relaterar inte till enbart tjänster. Detta var endast ett litet litet axplock av exempel där komparativa fördelar är relevant.
Visst är det så. Jag anser att exemplet är relevant för ekonomin i sin helhet, därmed inte sagt att det är applicerbart på alla delar av ekonomin, alltid.
Nej ekonomin består inte enbart av sällanköpsvaror där det är lätt att göra mycket av arbetet själv. Min poäng är väl att arbeten som kräver hög specialisering beskattas extremt högt, medans att anlita någon för en enklare tjänst, t.e.x bygga altan, så behöver en betala kosta orimligt mycket.