Hej! Har precis varit inne och försökt hjälpa min fru att placera hennes tjänstepension. Hon är kommunanställd och har nåt som heter AKAP-KR. Född 1980.
Hon kan välja mellan olika aktörer, men alla fonder verkar jättedyra jämfört när jag väljer samma fonder till min pension, jag har ITP1 privatanställd tjänsteman.
Tex kostar en global indexfond 0,07% för mig. Frugan får betala 0,2% för samma fond plus årsavgift.
Någon som vet vad det beror på? Är kommunerna så mycket sämre på att förhandla? Finns det nåt sätt att komma förbi detta och få en rimlig avgift?
Är ju förstås helt orimligt att det ska vara olika kostnad beroende på vilken typ av pensionsavtal man har. Men det är en konsekvens av att avtalen är förhandlade på olika vis. Kanske finns det fonder som är dyrare hos ITP1?
I stora drag är det två stora skillnader tycker jag: AKAP-KR får 6% av lönen avsatt till tjänstepension och du får här placera hela premien hur du vill. ITP1 får i regel 4.5% och endast hälften av premien får du bestämma över.
Det behöver inte betyda att kommunerna/facket förhandlat fram ett dåligt avtal - det kanske bara är så att en stor andel av pengarna går till facket istället. Det skulle vara mycket mer transparent och enkelt om tjänstepension tvingades betalas ut till ett standardiserat konto (typ som IPS) - då skulle man dessutom slippa ha en tjänstepension för varje jobb man haft i ung ålder… Men det vill varken arbetsgivare eller fack ha, så det får vi inte.
Kommunanställdas gemensamma belopp att köpa
fonder för lär ju vara betydande. Om jag jämför kan jag som vanlig småsparare köpa dessa fonder för i princip samma pris. Det är ju provocerande dåligt förhandlat. Om inte det är något väsentligt jag missat. Jag är ju lekman på området.
Över huvud taget känns området tjänstepension konstruerat för att försvåra transparens. Folk ska inte orka göra egna val. Det tar fler månader att byta fonder (tar 1-3 dagar som småsparare).
Detta borde gå att göra enklare.
Den svenska modellen. Var och en gruppering förhandlar och kommer överens. Så det är en bieffekt av hela sättet vi gör saker på arbetsmarknaden i Sverige. Komplext och fragmenterat, som det alltid blir när ingen “annan” bestämmer åt en. Det finns inga lagstadgade minimilöner heller, här.
Fördelen är: mindre bråk, färre konflikter. Jfr de andra nordiska länderna senaste 50 åren (strejker, lockouter etc). Kolla bara finnarna, f.n.
Collectum förhandlas mycket hårdare än de andra valcentralerma där man fokuserar kraftigt på att få ner avgifterna.
Finns mycket kritik också kring att Collectum sänker valfriheten samt missar mjuka frågor så som hållbarhet i sin jakt på låga avgifter på tjänstepensionerna.