Det håller jag verkligen inte med om. Vi lever i en ändlig värd med begränsade resurser. Allt är en prioritering mellan allt. Mer av något → mindre av något annat. Det går inte att mega-satsa på precis allt, så man kommer behöva prioritera. Och då var min tanke att prioritera branden i bostaden före byggnation av nya konstverk i stadsparkerna (jag vet, inget av detta har vi pratat om ovan, men för att illustrera behovet av prioriteringar)
Det är redan så idag att du behöver kämpa när du är sjuk. Du behöver slåss för din rätt, och jag har med egna ögon själv sett vad som hänt med både far & morföräldrar, och vilken hjälp de inte fick utan deras barn fick se till. Samma sak från min del, där jag ser hur jag behöver hjälpa och lotsa mina föräldrar nu för att de ska komma igenom byråkratin och väntetiderna och upplysa myndigheter vad deras åtagande är och hur det behöver agera. Och vipps så får de hjälp, något de inte hade fått om deras barn inte kämpat för dem. Så det är redan så nu i sverige. Känn tacksamhet om du inte stött på det ännu Och ja, det är en dystopi. Därav mindre viktigt att fundera på världen om hundra år.
Du har en poäng här, särskilt om vi nu pratar om Sverige väldigt specifikt. Det ”akuta klimathotet” berör vissa delar av världen. De kan bli översvämmade eller omöjliga att bo i av andra orsaker. Sverige kommer sannolikt kortsiktigt inte att drabbas på det sättet.
Däremot kommer med mer sannolikt drabbas av ”sekundära effekter” av olika slag. Vilken eller vilka av dessa sekundära effekter som vi lättare kan hantera och vilka som blir riktiga problem är svårt att veta på förhand. Det är inget givet att de ”sekundära effekterna” mer direkt kommer att identifieras som sådana utan de kommer mer sannolikt att beskrivas som helt slumpvisa händelser, ungefär som pandemin.
Ska man nu dra någon slutsats av detta så är det att demokratin är viktig att stärka. Samhällets motståndskraft blir bättre med en stark känsla av gemenskap i samhället. Institutioner som hemvärnet är viktiga här.
Många bra och nyanserade svar. Det kanske inte är så illa som jag tror, målat fan på väggen i onödan kanske.
Men det verkar enat kring klimatet, oavsett generation.
Jag tänker att en följd på klimatfrågan blir ekonomisk tillslut? Någonstans har alla valt att tro på det monetära systemet och det är här för att stanna. Med det sagt, pengar kommit alltid vara en oro så länge man inte har en överflöd? Kanske bara är extra påtagligt senaste året när priserna och räntorna skenat men det känns långt bort att vara lika ekonomiskt trygga som många(inte alla) aningen äldre (50+) är.
Va? Jo. Jag är tämligen övertygad om att vi var en global amylkramid-period just nu. Larmrapporter efterföljer varandra och enda sättet att väcka uppmärksamhet är att vara lite värre än den förra. Ingen lyssnar på ett mellanmjölk-budskap.
Läser du kvällspressen så låter det ju som att allt över 1,5 grader kommer medföra jordens undergång. För Sverige har temperaturen redan ökat 1,9 grader. Total katastrof, eller hur? Inga Vasalopp som det förutspåddes för 20 år sedan och extremväder har dödat miljontals. Typ.
Långt värre än våra koldioxidutsläpp är vår utfiskning och habitatsförluster. Men det får ingen uppmärksamhet då all fokus är på uppvärmningen. Som tydligen ska få jorden att gå under, trots att vi bara återför en bråkdel av det kol som en gång i tiden fanns i atmosfären men bands av forntidens växter.
Hysterin kommer gå över. Var lugn. Det kommer bli effekter, men det hanterar vi, på samma sätt som vi alltid gjort. Viss migration kommer ske, som det alltid varit. Det löser sig.
Teknikutvecklingen har aldrig gått så fort som nu och det finns goda möjligheter att AI och annat kommer ge ytterligare en boost.
Våra barn kommer leva bättre och friskare liv än vi - och väldigt mycket bättre än tidigare generationer.
Sedan kommer det självklart finnas utmaningar och problem, men det är ju inte heller något nytt!
Faktiskt tänkt samma sak.
Som Moderator har jag haft ett öga på tråden och stått beredd med ett var lite varsamma och generösa i kommentarerna men icke har det behövts inte! Fint!!
Alltså.
Jag tror, helt ärligt, att det är väldigt sällan man målar fan på väggen och det blir så illa. Dvs, det är nog generellt sett i onödan man tar fram penseln och burken med målarfan…
Näe… vet inte hur många podavsnitt det finns av RT-podden som pekar på att KÄNSLORNA har väldigt lite att göra med det faktiska läget på ens besparingar. Så. Är pengar en oro, kommer pengar att vara en oro oavsett om du har mycket eller lite av det, så länge du inte adresserar grundorsaken som genererar oroskänslan.
Gläder mig att läsa att du fått lite tankespjärn i tråden som kanske ger dig skäl att titta vidare på dina egna grundantaganden i trådstarten.
Jag är inte riktigt med på vad ”hysterin” skulle handla om. Det vi kan säga med säkerhet är att höjning av plastpåseskatten eller förbud mot sugrör inte kommer att ”rädda planeten”, om någon nu trodde det. I så måtto har SD rätt.
Den ”brist” jag kan se i många resonemang är att den utgår från en idé om så kallad ”rättvisa” dvs. någon form av global socialism. Alla kvoter för utsläpp baseras på denna idé. Att det kan vara tilltalande för diverse vänsterpersoner är rimligt men hur och varför det skulle omsättas i praktiken verkar en aning oklart. Det är såklart ”nödvändigt” med rättvisa i världen likaväl som det är ”nödvändigt” att alla tiobarnsfamiljer i Tensta ska bo i tiorumslägenheter. Ändå händer det inte. Man kan fråga sig varför?
Världen är inte rättvis, har aldrig varit rättvis och varför den nu helt plötsligt skulle bli ”rättvis” har mig veterligen hittills ingen lyckats förklara.
Jag gissar att de flesta här i tråden kanske redan har läst den, men jag skulle verkligen rekommendera Factfulness av Hans Rosling för er som inte läst den. Världen blir generellt bättre och bättre. En lägre andel personer i världen är fattiga. En större andel personer lever längre. Barnadödligheten minskar. Vi producerar mer och mer mat per odlad kvm.
Sen att man matas med nyheter om katastrofer varje vecka, dag och timme är en annan femma.
Det blir inte världsnyheter om t.ex. Väderstad lyckats utveckla sina maskiner så man kan producera 2% mer vete per kvm med samma mängd gödsel/vatten även om det i längden får en otrolig påverkan för mänskligheten.
Jag tänker tillbaka på min uppväxt efter att ha läst det mesta i tråden.
Galna inflationssiffror, en soptunna till allt, ryska utbåtar i militära skyddsområden, lågsniffande stridsflyg över trädtopparna, kärnkraftsolycka, frekventa bombdåd i Europa, hål i ozonlagret, statsministermord, Berlinmur och järnridå, Hiv-panik, 500%-räntan, kapade flygplan, flytande krona, varvsdöden etc.
Så nog fanns det skit att oroa sig över och en hel del av detta såg ju dessutom helt annorlunda ut i stunden. Att genomgå puberteten vid en tid när man hade dålig koll på hur hiv smittade och om aids nå’nsin skulle kunna stoppas var ju närmast traumatiskt.
Men… vi fick vänta på nyheterna minst en dag, vi lekte utomhus, det snöade frekvent även skånska vintrar och mycket (det mesta?) blev med tiden bättre. Jag visste inte om det skulle finnas jobb till mig och boende och senare husköp var inte alls givet heller.
En sak som ingen har nämnt är att vi är mer curlade och trygghetssökande idag vilket torde påverka ungas syn på saker.
Dels i sin egen men även samhällets förmåga att hantera kriser (går även att ha en kompletterande diskussion om den svenska modellen där staten ska lösa allt vilket påverkar individens självförtroende). Med året kommer man som ung (och gammal) stöta på svårigheter man löser vilket förhoppningsvis stärker förtroendet och förmågan.
Det man kan göra själv är att se tillbaka på allt vi gått igenom hittills som samhälle och hur mycket rikare samt mer av övriga resurser vi har tillgång till idag för att lösa våra problem. Som tagits upp i podden så är våra känslor (rädsla) många gånger hindret för att välja bäst lösningar och agera.
När jag som 15 åring fosterhemsplacerades sa mina fosterföräldrar (svensk medelklass): ”saker löser sig bara man försöker”. Jag med min bakgrund och erfarenheter tyckte det var oerhört pompöst men såhär 15-20 år senare hade de rätt.
En annan sak. Jag upplever att medelklassen fått det så otroligt mycket bättre.
I vår familj fick vi minsann vända på kronorna, för att få ihop semesterkassan.
Lika så uppfattade jag som att alla runt omkring mej hade det lika, klasskamrater osv.
Idag rapar ju många upp pengar till resan utan att blinka.
Så pengamässigt har det allt blivit bättre överlag är min killgissning.
Likaså känns det som att barnen får det bättre och bättre över generationerna.
Exempelvis är jag övertygad om att mina barn är klokare både vad det gäller miljö, barnuppfostran osv än vad jag är.
Är det med reella pengar eller krediter/lån? Förr kunde man i stort sett bara låna till hus och bil. Numera kan man låna till allsköns konsumtion.
När jag växte upp lånade man inte pengar till en semesterresa, då tog man av sparade pengar.
Problemet med konsumtion via lån är ju att det man köper blir dyrare och därmed inflationsdrivande. Är inte just konsumtion via lån en orsak till dagens inflation kan man undra?