Jag är ensamstående och bor med min son i en 3 rok hyresrätt i ett utsatt område i Stockholm.
Nu med höjda räntor och lite lägre priser har jag möjlighet att köpa en 2 rok i samma område. Tvåorna är rymliga med separat kök, så skulle utan problem få plats med min säng i vardagsrummet och sonen få sovrummet. Priserna ligger ungefär 300 000 kr under vad de brukade säljas för innan pandemin.
Dock, det optimala hade kanske varit att vänta och spara mer pengar och köpa en 3 rok.
Jag är dock osäker på om jag vill bo kvar i området. Om man bortser från att det är ett utsatt område så trivs vi väldigt bra. Skolan är väldigt bra och sonen har ett stort och starkt kompisgäng, samt jag har fått ett kontaktnät som är en väldig trygghet när man är ensamstående.
Alternativen är:
Köpa en 2 rok nu och bo kvar i området tills jag/vi bestämt om vi ska bo kvar eller inte. Om jag köper en 2 rok kommer jag fortfarande ha möjlighet att fortsätta spara ca 10 000 - 15 000 kr i månaden, samt behöver inte vara jätteorolig för att räntorna ska höjas mer.
Avvakta marknaden och fortsätta spara pengar för att eventuellt kunna köpa en 3 rok i slutet av året, trots att vi är osäkra på om vi vill bo kvar i området.
Avvakta marknaden och fortsätta spara pengar tills jag har bestämt mig för vart vi ska bo, och eventuellt “missa” chansen att ta sig in på bostadsmarknaden.
Just nu lutar det åt att köpa en 2 rok i området bara för att ta sig in på bostadsmarknaden.
Kan ni ge några råd kring detta? Är det en dålig idé?
Jag tänker två saker: dels är det bra att inte bo för trångt när man har tonåringar så skulle inte rekommendera en tvåa med en tonåring om man kan välja. Man vill inte att de hela tiden drar iväg för att man bor för trångt i familjen. Frågan är alltså sonens ålder nu och om tanken är att flytta igen sen?
Dels bör man fundera på mindre attraktiva områdens prisutveckling. Det blir något av en spekulation i om området kan utvecklas i positiv riktning eller om risken är att områdets status sjunker? Frågan är ju hur pass lönsamt det är för dig att köpa en bostadsrätt i detta område. Står priserna ganska still och bostäderna är svårsålda är det inte en bra idé ekonomiskt att köpa. Rent ekonomiskt är det bättre att köpa i ett hyfsat område som ännu inte har blivit så intressant för köparna. Dvs hellre Fruängen än Bredäng, för att ge ett konkret exempel.
Jag hade fortsatt med hyresrätten och sparat och investerat i ditt fall. Att gå från en 3a till en 2a i samma område skulle inte vara värt allt jobb för mig. Tror även pengarna jobbar bättre i fonder/aktier.
Hur stor risk är du beredd att ta?
Du vet vad du har men inte vad du får.
Men samtidigt kommer marknaden med stor sannolikhet sjunka till hösten, att sitta i en hyresrätt är obefintlig risk.
Jaga inte det du vill utan vänta in tills du hittar det du inte kan motstå!
Sonen fyller 8 år så det är i alla fall några år kvar till tonåren. Det skulle även eventuellt vara möjligt att göra om planlösningen till en minitrea.
Min reflektion över området är att lägenheterna inte vanligtvis är svårsålda. Man utvecklar även området omkring och jag tror nog inte att det kommer bli mer svårsålt i framtiden.
Om du köper så behöver du ha en horizont på 5-10år. Kan du tänka dig att bo kvar i den där 2an i 5år om det jommer ett tapp till på marknaden och/eller du förlorar ditt jobb?
Det känns som att du vill köpa 2an som en brygga. Men den bryggan behöver vara stabil och på samma vis som med foner så bör du vra beredd på att svängningar.
Ja, jag har läst mycket om att man ska köpa för att bo 10 år. Jag resonerar (rätt eller fel, vet inte) att jag eventuellt kommer vilja (ej behöva) flytta/byta upp mig om inom 5-10 år. Det vill säga att även om jag skulle vilja byta upp mig så kommer jag inte vara tvungen att sälja om marknaden skulle gå ner.
Men ja, det lutar ju åt att avvakta… det är ju trots allt ganska jobbigt att flytta.
Det är nog det bästa att fortsätta investera och köpa en lägenhet i den storlek jag egentligen vill ha, i det området jag vill bo i (när jag beslutar det).
Om du kan avvakta till i vinter och då ha råd med en 3a så känns det som ett bättre läge. Du kommer då inte behöva “lida” i din 2a om förutsättningarna skulle förändras och du inte har råd att flytta.
Bara baserat på denna mening hade jag inte köpt. Trots att det socialt funkar bra så verkar det ändå inte som att du ser framtiden i det området.
Fortsätt spara och håll koll om du hittar något kap undertiden där du vill bo.
Det vore ju trist att hitta drömlägenheten/läget och sedan sitta fast med en bostad som måste säljas innan du kan slå till.
Bra skola nu är bra men tänk grundskolan ut skulle jag rekommendera…Tyvärr är kvaliteten på skolgång ditt barn får mycket beroende av skolan och dess lärare. Spridningen är jättestor! . Styrning mot ok kvalitet ofta svag. En pensionerad rektor vi känner sa att dåliga lärare vars elever får dåliga resultat har man oftast inte råd/möjlighet att bli av med. Tough luck för dom barnen…Dvs smart att planera och göra lite research. Vid ett tillfälle var 1 av 3 lärare i sonens skola i nästa årskurs en välkänd katastrof. Vi hade tur och fick en av dom bra lärarna. Annars hade vi vidtagit nån åtgärd. Flyttat kanske.
Skulle vara lite försiktig att säga vad livskvalité är för någon annan. Tror många skulle tycka det var döden att bo i ett radhusområde i Uppsalas utkanter (som jag tolkar det om det ska finnas någon chans att kosta som en 2a i "utsatt"område) om man vill bo i stan. Bara häromdagen såg jag en undersökning där de som är mest deprimerade är de som bor i villa/radhusförort, jämfört med innerstan eller landsbygd. Men tolkar det inte som att TS bor supercentralt heller, det var mer en poäng att inte ta för givet vad andra uppfattar som livskvalitet.
Tack för dina tankar. Det skulle vara en dröm att få ge mitt barn en uppväxt i ett radhus med tillhörande gräsplätt. Dock värdesätter jag närheten till släkt och vänner mer. Har redan bott i tex Uppsala i ett år och även om det är billigare så var det en pina att inte ha vänner nära.
