Fast… man kan ju iofs ha varit en kreditkortförsedd person som normalt betalar med swish, kontanter, mot räkning etc, men som plötsligt känner att “nu maxar jag kortet ett par månader istället”. Då vet jag inte om jag egentligen tycker att det är riktigt samma sak. Visst, krediten är möjliga pengar, men kanske inte något man ligger och maxar året runt?
Kanske jag som lurar mig själv i tanken bara? 