Hej!
Jag har lite tankar kring dollarn som jag skulle vilja bolla. Min tes är att dollarn kan komma att fortsätta försvagas, vilket gör för stor exponering mot dollarn riskabel.
Både Morgan Stanleys och SEBs prognoser förutspår att kronan fortsätter stärkas mot dollarn till och med december 2022 (till 7,68 respektive 7,59) [1, 2]. Den här typen av prognoser bör vi kanske inte fästa allt för stor vikt vid, men jag tänker ändå att jag är i sällskap (huruvida det är gott får var och en avgöra).
Jag bygger den här tesen på ett antal faktorer som jag tycker pekar mot detta. Den ena är att avkastningskurvan blivit mycket brantare [3], det vill säga spreaden mellan den amerikanska 2- och 10-årsräntan (i skrivande stund, 1,72%). Detta brukar vara en signal om att inflationen förväntas stiga [4, 5, 6]. Den amerikanska centralbanken aviserade också i augusti att man kommer tillåta inflationen gå över inflationsmålet på 2% “for some time” [7].
Att inflationen väntas stiga är kanske inte jättekonstigt när man nu vill lägga fram ett stödpaket på ytterligare 1,9 biljarder [8] utöver de 3,4 biljarderna som klubbades igenom under 2020 [9].
En annan faktor rör dollarns status som reservvaluta och hur mycket dollar som finns i de största valutareserverna. Både Kina och Ryssland har ett intresse av att bryta upp dollarnas status som reservvaluta och har därför börjat “avdollarfiera” sig [10]. Dollarn har gått från att utgöra 40,5% av Rysslands reserver 2016 till 22,2% 2020, under samma period har man ökat guldet från 14,2% till 22,9% [11, 12]. Guldet har alltså gått om dollarn i de ryska reserverna. Kina publicerar tyvärr inte hur stor andel av deras reserver som utgörs av dollar, men under samma period har Kina sålt av amerikanska statsskuldväxlar till ett värde av 175 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 14% av deras totala innehav [13, 14]. Samtidigt har även Kina ökat storleken på sina guldreserver [15].
Globalt ser vi en trend som går mot mer diversifierade reservportföljer där dollarreserverna procentuellt minskar samtidigt som euro, guld, renminbi och yen vinner mark [16]. Dollarns andel av de globala reserverna har stadigt sjunkit sedan 2001, från 72,3% till 65,5% 2016 till 60,4% i Q3 2020 [17]. Även ECB har börjat köpa renminbi för att man identifierar den som en reservvaluta bredvid dollarn [16].
Anledningen till att jag refererar till 2016 är för att det var då renminbi fick reservstatus hos IMF [18] och ryska centralbanken började rapportera detaljerad information om fördelningen i sina reserver [11].
Jag påstår inte att dollarn kommer förlora sin status som reservvaluta, men att det finns tecken på att den kan försvagas på sikt. Om den gör det riskerar USAs astronomiska statsskuld bli ett problem, i dagsläget den högsta uppmätta i relation till BNP, högre än den tidigare högstanoteringen strax efter andra världskriget [19]. Med skillnaden att dollarn på den tiden var knuten till guldet genom Bretton Woodssystemet [20]. Utländska reserver köper mycket amerikanska statsskuldväxlar och finansierar på så sätt statsskulden. Om dollarn blir mindre attraktiv lär USA få det svårare att finansiera statsskulden och i ett sådant läge skulle dollarn sannolikt deprecieras ytterligare.
Det är såklart extremt svårt att göra förutsägelser om makro, men jag anser att det ändå att det kan finns fog för att ta höjd för valutarisken. Jag tänker att det kan hanteras på följande vis en portfölj:
- Vikta ner exponeringen mot dollarn, alltså globalfonder där mer än hälften av de underliggande tillgångarna är noterade i dollar.
- Vikta upp Sverige-fonder för att slippa ta för mycket direkt valutarisk (indirekt valutarisk är svårt att komma ifrån).
- Vikta upp guld. Kanske till och med en del i “WisdomTree Physical Gold ETC - EUR Daily Hedged” som visserligen har 0,5% i avgift men är hedgad mot dollarn.
Vill gärna höra era tankar, vad har jag missat eller feltolkat? Vilka är svagheterna i analysen? Varför har jag fel? Ju mer statistik jag tittar på som stödjer tesen, desto mer oroad blir jag för konfirmeringsbias.
Har sett till att belägga allt med källor så att det kan kontrolleras.
Referenslista
[1] ExchangeRatesUK (2021, Januari 14). Morgan Stanley Exchange Rate Forecasts 2021-2022: Neutral On Dollar, Euro Range 1.20-1.25, FTSE 100 To Support Pound. Hämtad från hxxps://www.exchangerates.org.uk/news/31642/2020-01-14-morgan-stanley-exchange-rate-forecasts-2021-2022-neutral-dollar-euro-usd-ftse-100-gains-support-pound-sterling.html
[2] Skandinaviska Enskilda Banken (2020, Oktober 14). SEK Views. Hämtad från hxxps://research.sebgroup.com/api/attachments/AmzL3EOSjkmz88L_LahSfA.pdf
[3] U.S. Department of the Treasury (2021). Daily Treasury Yield Curve Rates. Hämtad från hxxps://www.treasury.gov/resource-center/data-chart-center/interest-rates/pages/textview.aspx?data=yield
[4] Mishkin, F. S. (1990). The information in the longer maturity term structure about future inflation. The Quarterly Journal of Economics, 105(3), 815-828.
[5] Fama, E. F. (1990). Term-structure forecasts of interest rates, inflation and real returns. Journal of Monetary Economics, 25(1), 59-76.
[6] Campbell, J. Y., & Ammer, J. (1993). What moves the stock and bond markets? A variance decomposition for long‐term asset returns. The journal of finance, 48(1), 3-37.
[7] Board Of Governors of the Federal Reserve System (2020, Augusti 27). Federal Open Market Committee announces approval of updates to its Statement on Longer-Run Goals and Monetary Policy Strategy [Press release]. Hämtad från hxxps://www.federalreserve.gov/newsevents/pressreleases/monetary20200827a.htm
[8] Committee for a Responsible Federal Budget (2021). Biden to Unveil $1.9 Trillion COVID Response Plan. Hämtad från hxxps://www.crfb.org/blogs/biden-unveil-19-trillion-covid-response-plan
[9] Committee for a Responsible Federal Budget (2021). Breaking Down $3.4 Trillion in COVID Relief. Hämtad från hxxps://www.crfb.org/blogs/breaking-down-3-4-trillion-covid-relief
[10] Economic and Financial Analysis Division of ING Bank N.V. (2020). Russian de-dollarisation: public-private divergence persists. Hämtad från hxxps://think.ing.com/uploads/reports/Russian_dedollarisation_November_2020_%28RB%29.pdf
[11] The Central Bank of the Russian Federation (2017). Bank of Russia foreign exchange and gold asset management report. No. 4 (44). Hämtad från hxxps://www.cbr.ru/Collection/Collection/File/31888/2017-04_res_en.pdf
[12] The Central Bank of the Russian Federation (2021). Bank of Russia foreign exchange and gold asset management report. No. 1 (57). Hämtad från hxxps://www.cbr.ru/Collection/Collection/File/31875/2021-01_res_en.pdf
[13] U.S. Department of the Treasury (2020). Major foreign holders of treasury securities. Hämtad från hxxps://ticdata.treasury.gov/Publish/mfh.txt
[14] U.S. Department of the Treasury (2020). Historical data: MFH tables. Hämtad från hxxps://ticdata.treasury.gov/Publish/mfhhis01.txt
[15] World Gold Council (2021, Januari 7). Monthly central bank statistics. Hämtad från hxxps://www.gold.org/goldhub/data/monthly-central-bank-statistics
[16] Chiţu, L., Gomes, J., & Pauli, R. (2019). Trends in central banks’ foreign currency reserves and the case of the ECB. Economic Bulletin Articles, 7. Hämtad från hxxps://www.ecb.europa.eu/pub/economic-bulletin/articles/2019/html/ecb.ebart201907_01~c2ae75e217.en.html
[17] International Monetary Fund (2020). Currency Composition of Official Foreign Exchange Reserves (COFER). Hämtad från hxxps://data.imf.org/?sk=E6A5F467-C14B-4AA8-9F6D-5A09EC4E62A4
[18] International Monetary Fund (2016, September 30). IMF Adds Chinese Renminbi to Special Drawing Rights Basket. Hämtad från hxxps://www.imf.org/en/News/Articles/2016/09/29/AM16-NA093016IMF-Adds-Chinese-Renminbi-to-Special-Drawing-Rights-Basket
[19] Longtermtrends (u.å). US Debt to GDP. Hämtad från hxxps://www.longtermtrends.net/us-debt-to-gdp/
[20] Federal Reserve History (2013). Creation of the Bretton Woods System. Hämtad från hxxps://www.federalreservehistory.org/essays/bretton-woods-created
(Tyvärr får nya användare max ha två länkar i ett inlägg, därav hxxp(s))
Du råkar inte veta vilket (eller ungefär när det var), vill gärna höra hans resonemang?