Tankar om att ha delar av bufferten i egna företaget?

Såg att @janbolmeson nämnde att man med eget AB kan överväga på att göra en hybrid-variant där AB:t står för en del av bufferten.

Skulle vara intressant att höra hur andra i liknande situation har tänkt och gjort?

Min strategi är att ta lön till brytpunkten och så mycket utdelning som möjligt. De pengar som blir “över” stannar i företaget och är en del av min buffert. Man kan se det som en egen inkomstförsäkring eller pension om man vill. Så i mitt privata sparande behöver jag alltså inte ta höjd för risken att jag blir utan inkomst. Därför kan jag ha lite högre risk där. Jag har ju redan en stor mellanriskhink i mitt bolag.

Men mitt resonemang fungerar bara på bolag som har extremt låg risk (tänk enmanskonsulting). Finns det riska att pengarna behövs av själva verksamheten, är det nog klokt att tänkta annorlunda.

2 gillningar

Det är lite så jag tänker också. Jag har precis som du ett enmansbolag och jobbar som konsult. Jag har hittills tagit ut lön till brytpunkt och sedan den lågbeskattade utdelning som jag får. Senaste året har dock inneburit ett litet ”wake up call” där uppdragsgivare var tvungna att dra ner på konsulttimmar för att få permittera egen personal. Har brutet räkenskapsår och klarade mig med nöd och näppe från att diskvalificera mig från korttidsstödet. Just nu känns läget tryggt men det kan ju vända igen.

Pandemirisker är överhuvudtaget inget jag har övervägt i min verksamhet (innan 2020), utan det är snarare så att jag har tänkt att skulle uppdrag utebli så får man ta en anställning någonstans. En tidigare kollega riskerade ut för just detta under pandemin. Uppdrag försvann, bolaget nekades stöd för korttidsarbete samtidigt som det fanns få som anställde. A-kassor har väldigt lång handläggningstid.

Nackdelen med att göra som jag och ha en stor del av bufferten i skattade pengar är ju att man förlorar ju snabbt SGI om man inte kan betala ut lön från bolaget. Överlag känns det som att de som har kunnat övervintra pandemin genom korttidsstödet har haft det bättre än de som blivit arbetslösa. Man är tex fri att studera.

1 gillning

En tanke bara. Pengar som “står kvar” i bolaget är ju i regel vinst som skattats ur med bolagsskatt. Som i sin tur sen innebär att bolaget Egna kapital (EK) ökar.

EK vill man i princip BARA ta ut via utdelning eftersom det är betalt bolagsskatt på de.

Tänker man att man ska ha de som buffert för att kunna ta ut “lön” i dåliga tider så tillkommer ju både sociala avgifter och vanlig skatt. Dvs då hade det t o m varit bättre för många att ta ut de högre lön direkt.

Så ska man ha pengarna i bolaget som buffert bör man samtidigt räkna/fundera på skatteeffekterna när de tas ut om bufferten behöver utnyttjas.

3 gillningar

@htguy: Jag tänker att prio 1, alltid är att ta ut lön till brytpunkten. Förutom att behålla SGI, maxar man ju även allt annat i det skyddsnät vi har (typ pension osv).

@Skogstomten: Mitt knep för att hantera detta är att sätta av så mycket jag kan till periodiseringsfonder. Blir det dåliga tider och jag behöver ta av min buffert för att betala ut lön, kan jag alltså kvitta lönekostnaden mot dessa.

1 gillning

@dany Hur hanterar du återföringskravet för p-fonderna? Återför du så fort du inte har resultat nog att bekosta lön upp till brytpunkten plus full utdelning?

P-fonderna vid AB är väl max 25% av vinsten.

Sen har man ju en liiiten årlig kostnad för befintliga P-fonder också.

MEN! Jag håller med! Ångrar själv idag att vi inte prioriterade att sätta av mer tidigare då vi kunde. Hade varit betydligt bättre för oss att ha mer P-fonder sparade och mindre EK idag.

Skrev inlägget eftersom en del (även jag tidigare) inte insåg konsekvenserna/uttagsmöjligheterna när vinsten skattats ut och det blivit till EK i bolaget. Just för att ha som en buffert inför sämre tider.

1 gillning

Man får som sagt sätta av max 25% av överskottet, men man får å andra sidan spara P-fonderna i sex år vardera. Så sätter man av så mycket man kan, kommer man förhoppningsvis bygga upp en nog stor obeskattad reserv för att hantera “skitår”, då man inte drar in några pengar. Så jag återför alltså fonderna rullande. Gissar att det var det du menade med återföringskrav, @htguy?

Det ska också gå att “rulla” underskott till nästa år, vilket innebär att man i praktiken inte behöver några avsättningar om man förväntar sig att man gör vinst lite senare. Jag har dock ingen erfarenhet av detta.

Gällande den årliga kostnaden för P-fonder, så ser jag det som ett lån med väldigt förmånlig ränta. Jag nyttjar alla sådana jag känner till som hävstång för mina investeringar. :grinning: Det finns ju fler möjligheter till fler “lån” om man tänker efter

  • Se till att köra på årsmoms (helst den som redovisas i samband med deklarationen) så länge det går. I praktiken är det ett lån av momsbeloppet under minst ett halvår.
  • Betala inte skatteskulden i förtid. Också ett lån med helt ok ränta. (Man får dock se upp, då det är väldigt hög räntesats om man är sen med vissa av betalningarna.)
  • P-fonderna har vi redan pratat om.

Finns det fler?

Jag har alltid haft månadsvis momsredovisning (även när jag startade en EF). Mycket för att tvinga sig att hålla rutinerna med den löpande bokföringen. I dagsläget med en årsomsättning över miljonen så är jag inte säker på att man får ha årsvis redovisning. Enda gången jag får tillbaka moms är när jag har haft semester, men det är småpengar pga låg overhead.

Visst kunde man flytta över ingående moms till ett konto som ger lite ränta, men för min del skulle det kanske bli 1000 kr om året. AGI:n ska ju ändå in varje månad så lika bra att köra momsen också enligt mitt tankesätt.

Att använda momspengarna till placeringar med risk är helt utanför min comfort-zone, men så är jag ganska risk-avers.

1 gillning