Driver eget konsultbolag och funderar lite kring om man bör eller inte sätta av till periodiseringsfond? Vad är räntan på uppskjutna vinsten? Finns det andra för och nackdelar att beakta?
Kommer investera pengarna som jag då inte behöver beskatta på isk, tänker en 50/50 portfölj så tänker ag kan räkna med cirka 5% i årlig avkastning på pengarna
Har du maxat lön och utdelning? Ev tjänstepension? Om ja så visst periodisera. Men du är medveten om att man inte måste periodisera för att investera överskottet? Tänker bara finns många som tror man måste ha en periodiseringsfond för att investera men det har inget med varandra att göra.
Japp, de har inget med varann att göra men man kan investera mer eftersom man skattar lite mindre (för stunden).
Är med på det, är mer att jag maxat lön och utdelning och pengar finns kvar, är det några för och nackdelar man bör känna till? Vad är räntan på beloppet man skjuter upp skatten för?
Jag tycker absolut att man ska sätta av till periodiseringsfonder. Även om man är tvärsäker på att man alltid kommer ha full beläggning kan man ju faktiskt aldrig veta vad som sker i framtiden. Då kan det vara tryggt att kunna kvitta lönekostnader mot periodiseringsfonder. Ett annat skäl kan vara om man vill trappa ned eller närmar sig pension men vill fortsätta betala ut lön.
Räntan du betalar motsvarar statslåneräntan vid utgången av November månad året före. Just nu är den 1,94%.
Jag ser inga nackdelar med att maxa periodiseringsfonderna och gör så själv. Eftersom statslåneräntan i regel är låg i förhållande till den avkastning man kan få både på börsen och bundna räntekonton med insättningsgaranti, blir ekvationen väldigt enkel. Jag skrev även i en annan tråd att om Skatteverket höjer räntan på skattekontot en gång till kan den överträffa statslåneräntan. Då blir periodiseringsfonder placerade där i princip ett lån med negativ ränta.
Jag håller (som oftast/alltid 
) med Robert. Detta är en billig kostnad för att kunna jämna ut inkomster och kostnader över åren. Jag har flera klienter som haft bra resultat i många år och sen blev helt utan omsättning under Corona. Hade de haft periodiseringsfonder hade de kunnat ta ut lön (nästan?) som vanligt under pandemin. Likadant med de som har blivit av med en stor kund eller blivit långtidssjuk eller bara har bestämt sig för att ta en lång semester eller jobba mindre. Här får du för en billig peng en inkomstförsäkring/buffet. Helt klart värt det i mina ögon.
Har även andra som gått med vinst i många år och betalat bra med skatt och sen så blir det förlustår, tex med Corona. Då finns det inga tidigare vinster att kvitta emot. Visst, du kan kvitta framtida vinster, men det är i en eventuell framtid. Jag har sett flera exempel på där redovisningskonsulten inte har föreslagit att man ska sätta av i periodiseringsfonder och sen blir det ett tufft år och förlust. Hade man haft periodiseringsfonder i bakfickan hade man kan kunnat dra upp dem och fylla upp förlusten och och på så sätt slippa betala onödig skatt tidigare år.
För mig är det en hygienfaktor att alltid maxa periodiseringsfonderna. Under tiden jag har dem avsatta så är de dessutom investerade på eller utanför börsen. Jag gillar att investera oskattade pengar! 
Det blir som en liten hävstång.
tack var precis detta typ av svar jag önskade, tydliggjorde det hela bra!
en fundering här då, jag har satt upp så jag har ett holding bolag som äger mitt dotterbolag där jag driver min verksamhet, sätter jag i periodiseringsfond i dotterbolaget där jag driver min verksamhet så kan jag inte föra vidare till holdingbolaget och därmed är pengarna inte helt Safe, right? eller tänker jag fel?
Schablonbeloppet är väl 1.94% sen skattar man 30% av det? Så räntan blir 1.94x0.3
Nej, schablonbeloppet är mer en schablonränta (även om man kallar det schablonintäkt) så vitt jag har förstått det. Lite förvirrande men jag postade lite länkar för att stödja mitt påstående i den här tråden. Se de inklippta citaten från Visma och Avdragslexikon.
Sjukt förvirrande! Jag har fått för mig att det är så som jag sa, vet inte varför. Jag kan såklart ha fel.
Detta dök upp i en diskussion någon gång när vi fortfarande hade ränta på uppskov på bostadsförsäljning, och reagerade på att räntan på periodiseringsfonden va betydligt lägre än för uppskovet, jag tyckte det va konstigt.
Oavsett, OnT:
Jag sätter av max till periodiseringsfond och stoppar på börsen Må det va till 1.94% ränta eller 1.94%x0.3 så tycker jag det är värt det oavsett!
Råd jag själv önskar att jag hade följt. I Tech-branschen är det tufft nu för konsulter och två samtidiga verkligheter. De som har uppdrag har väldigt mycket att göra medan en del som kommer ut / åker ut från uppdrag har svårare att hitta nytt uppdrag.
Det här är värt att trycka extra på. Attityden hos de man tar råd från och från redovisningskonsulter färgar en mer än man tror. I mitt fall så snöade jag in på att min redovisningskonsult (som hjälpte med ombildningen från EF till AB) att p-fonder är så mycket dyrare och mindre förmånligt i AB än i EF, det dröjde sig kvar.
Väldigt bra inpass från @Robert_G, det är i dagsläget inte alls svårt att överträffa kostnaden med den riskfria ränta man kan få.
För den som inte har gjort klart bokslut och ÅR för 2022 så är det absolut värt att överväga, det kan ändra sig fort.
Kan bara tillägga att jag själv har ju sedan tiden med EF byggt upp ordentliga (och öronmärkta) buffertar som gör att jag klarar mig länge utan lön, MEN, det bygger ju på en tid när jag sällan var sjuk och dessutom hade EF. För att skydda sitt SGI om man har Eget AB måste man tänka annorlunda. Att kunna fortsätta betala ut lön kan ju vara skillnaden mellan att kunna driva verksamheten vidare (i fallet med sinande uppdrag).
För egen del har jag nu beskattat fritt kapital, där är ju premien i stället 20,6% mot schablonkostnaden för p-fond. Det går ju så klart att betala ut lön från det kapitalet, men blir ju långt mycket värre.
Som jag tolkar det nu: om jag inte kan betala ut lön från Eget AB så måste jag antingen ta tjänstledigt (upp till 3 månader), börja studera med CSN eller anmäla mig till arbetsförmedlingen för att skydda mitt SGI. Har man dessutom som jag en lite vacklande hälsa och diverse försäkringar som är knutna till Eget AB så blir det ju ännu tokigare. Att bli bakbunden av AF:s regler i stället för att leta nya uppdrag är ju väldigt negativt.
Hindsight is 20-20. Ping @janbolmeson, vi borde överväga att lyfta upp det som @Monica och @Robert_G skriver till våra “Best Practice rekommendationer” för konsulter med Eget AB.
Vet inte om det är en möjlighet fortfarande, men eventuellt kan man skydda sitt SGI genom att starta en EF och då omfattas av försäkringskassan regel som skyddar SGI för nystartade EF i 3 år. För den som redan har haft ett EF så vet jag dock inte om den chansen brinner inne första gången eller om det finns någon slags karensperiod.
I detta fall har du helt rätt Sebastian. Din schablonintäkt räknas fram i din skatteberäkning för bolagsskatten. Det värde du har på periodiseringsfonden multiplicerat med statslåneräntan i november året före och ger dig en fiktiv skattemässig intäkt. Denna beskattas sedan som vilken intäkt som helst i ditt bolag. Därmed numera till 20,6 % skatt - inte till kapitalskatt på 30 %. Den lägsta accepterade räntan är dock 0,5 % till följd av den extremt låga SLS en som fanns under en period. Nu är detta dock en drömnivå.
För att räkna fram effekterna - du har 100 000kr vid ingången av året i P - fond. SLS ligger på 1,94 %. Den schablonintäkt du får till din skatteberäkning blir därmed:
100 000 * 0,0194 = 1 940kr. Dessa 1 940 adderas till ditt skattemässiga resultat och höjer därmed din vinst / minskar din förlust. Av dessa betalar du “bara” vanlig bolagsskatt á 20,6 % vilket ger dig en effektiv kostnad på 1 940 * 0,206 = 399,64 → 400kr i kostnad. Din effektiva ränta blir därmed 0,4 % vilket är fullt rimligt och otroligt förmånligt. Då du har en högre ränta på skattekontot skulle du i teorin iaf kunna placera ditt överskott i likvida där och gå plus på skatteverkets egna regler precis som Robert påpekar ovan.
Det är därmed otroligt lönsamt att göra denna avsättning och något jag skulle rekommendera alla som maxat alla andra brytpunkter. Du sänker din skatt, betalar minimalt för det och har bättre avkastning nu på valfritt bankkonto (i stort sett). Passerar man dessa punkter ska du använda huvudregeln i 3:12 beräkningarna. Når du denna en viss lönenivå blir ditt utdelningsunderlag 50 % av samtliga lönekostnader i bolaget. Detta anser jag vara viktigare än att eventuellt maxa en p-fond dock även om både rekommenderas.
Här finns en beräkningssnurra som jag rekommenderar alla som driver eget att använda sig av - den är inte uppdaterad för 2023 men poängen framkommer.
Med en lön på 599 256 (maximalt belopp för allmän pension 2023 om jag inte har helt fel - läs pensionsmyndigheten visar fel siffra) så skulle ditt utdelningsutrymme gå från 195 250kr i schablon till 604 726kr enligt huvudregeln. En rätt saftig skillnad.
Huvudregeln bör därmed vara den som ska användas för er som tar lön till denna gräns.
Bör inte räntan beräknas på den uppskjutna vinsten ?
Låt säga man sätter av 300 k till p fond då är det väl 20.6% av 300k som är Dennis skjutna vinstskatten för vilken kostnaden ska beräknas?
Tack för bra inspel!
Man kan tycka att detta vore rimligt men här är ett av få tillfällen skatteverket faktiskt är väldigt generösa.
Det här funkar inte alls som uppskov på en lägenhet utan det funkar precis som jag beskrivit. På detta sätt är alla skatteberäkningsbilagor uppsatta i diverse skatte/bokslutsprogram iaf så har inte Visma, Hogia etc greppat detta fullständigt fel.
Du har dock rätt i sak att du får en uppskjuten skatteeffekt av detta - om du redovisar enligt K2 (för mindre bolag för att hård dra det) så redovisar du däremot inte detta i dina böcker. Har du K3 som redovisningsregelverk ska du även redovisa att du har en uppskjuten skatteskuld på det sätt du beskriver.
Detta påverkar dock inte periodiseringsfondintäkten alls.
Håller med det du skriver, men räknaren är trasig, huvudregeln är omkostnadsbelopp + 50% av löneunderlaget (utbetald lön året innan). Så cirka 300.000 kr.
Använd hellre k10.nu räknaren som räknar rätt.
Tyckte beloppet blev orimligt högt…
Skulle det stämma har både Visma och Avdragslexikon fel när de skriver att skatten på schablonintäkten blir densamma som om bolaget tar ett lån till samma räntesats som statslåneräntan.
Tycker det har varit svårt att få det här svart på vitt. Det hjälper inte med att så många artiklar/bloggpostar blandar begreppet schablonintäkt och schablonränta hej vilt i sina förklaringar.
Det du lånar av staten i exemplet är bara lite drygt 20 000 kronor. Inte 100 000.