Jag tycker det stora bedrägeriet här är att politiker kommunicerat att det är en tydlig relation mellan det du betalar in och det du får ut. Nu har de designat systemet så att det inte är det. De har ju inte gått ut och sagt till befolkningen att tjänar du typ under 40000kr i slutlön har din intjäning ingen betydelse… hade de kommunicerat från början att systemet var socialistiskt.hade det varit mer rättvist. De skulle också kommunicerat att vi ska släppa in människor från andra länder som kan komma i 60 års åldern och få ut pension + bidrag som totalt är på samma nivå som en person som jobbat och betalat in till systemet hela sitt liv… Man måste ändå fråga sig varför har de designat systemet på detta vis kan det vara i linje med svenskars moraliska värderingar i allmänhet…
typiskt vänsterförslag, de “rika” över brytpunkt måste betala för alla andra
Alternativt att de som betalar statlig skatt ska få pension även för den delen som överstiger brytpunkten. Och på så sätt öka kopplingen mellan den pension som betalas ut och vad man haft för inkomst. Läser man mellan raderna här i tråden tycks en majoritet vara för ökad diversifiering av pensionen, inte att höja lägstanivån som ju minskat skillnaderna mellan de som jobbat och inte ytterligare. Tvärt om tror jag många är rätt sugna på att sänka lägstanivån så att det blir mer skillnad mellan de som jobbat och inte.
Mest rättvist hade väl varit att var och en fick tjäna in till sin egen pension. Ens pension blir då helt proportionerlig med ens livsinkomst före pensionen. Det tar även bort andra inbyggda problem i nuvarande system så som demografiförändringar. Just nu är det ett problem i pyramidspelet pensionen att för få föds för att försörja den allt äldre befolkningen. Det problemet hade man inte fått om man istället fonderar respektive persons pensionsavsättningar och öronmärker till vederbörande. Då blir pensionens storlek i proportion till antalet som arbetat snarare än antalet som arbetar. Och det är ju en bättre approximation på antalet pensionärer oberoende av hur stora kullarna är.
Med ovan system skulle det också vara upp till var och en att själv bestämma när de ville gå i pension. De har sina pengar de tjänat ihop. Vill de gå tidigare kommer de få mindre per månad. Men det beslutet får vara upp till varje enskild person.
Tar pengarna slut så gör de. Samma sak om man aldrig jobbat. Eller jobbat svart. Eller på annat sätt inte lyckats tjäna in till pensionen. För dessa får vi ha ett socialt skyddsnät helt utanför pensionssystemet. Pensionssystemet ska vara uppskjuten lön, i förhållande till sin lön. Omfördeling och socialt skyddsnät bör inte ha med pensionssystemet att göra, det är både ohållbart och orättvist.
Hur tänker du dig att det inte kommer finnas tillräckligt mycket folk som arbetar, men kapital kommer fortfarande generera avkastning? 
vad kommer bli skillnaden men nu? Båda garantipension och socialt skyddsnät är skattefinansierande i grunden.
Worst case är att mitt förslag är precis lika dåligt som nuvarande system; dvs det blir problematiskt om för få föds och fler blir äldre. Men eftersom det blir en ökad koppling mellan sin pension och sin arbetsinsats kommer systemet snarare självjusteras. Desto mer lönsamt det blir att jobba, desto fler kommer göra det. Omvänt; lönar det sig inte att arbeta, kommer färre att göra det.
Avkastningen kan också komma av effektivisering av output per arbetande person.
Det lönar sig redan att jobba, man får en mycket större inkomst i 40+ år i ett “worst case” scenario.
Vilket såklart gör att färre folk behövs för att stödja en större andel pensionärer.
Exempelvis:
- Du väljer själv när du går i pension, inget gräns på när pensionen kan börjas ta ut
- Högre pension desto mer du jobbar och tjänar, inte som nu när det finns ett tak och din “avsättning” till pensionen snarare blir en ren skatt
- Det blir mer koppling mellan ens lön och ens pension
Ja, men här behövs en reform. Det ska inte finnas flera saker. Det ska vara strikt behovsprövat (likt försörjningsstöd) snarare än baserat på pensionsinkomst (så som garantipension är). Helt enkelt hjälp efter behov snarare än slentrianmässigt utbetalt. Efter att man själv tömt sina egna reserver.
Nu diskuteras ju pensionen. Självklart får man mer i lön i 40+ år om man har lön i 40+ år. Frågan är om det också ska innebära att man får mer i pension efter dessa 40+ år eller ej. Och idag, inräknat bidragen från diverse system, är så inte nödvändigtvis fallet och det är väl just detta som är ursprunget till denna tråd.
Det är definitivt ett relevant perspektiv som är värt att ta upp i diskussionen som ofta lyser med sin frånvaro. Men visst, om man ignorerar alla andra fördelar med att arbeta och få lön förutom just pensionen och jämför endast med garantipension+några specifika bidrag/tillägg så kan det definitivt bli så för en begränsad grupp.
Problemet idag är att flera politiker har sagt att pension är uppskjuten lön. Så vad är det för mening med det om inte korrelerar med inbetald pension i form av arbetsgivareavgifter mm. För min egen del har jag aldrig sett pensionen som något sorts bonus när man väl slutar jobba.
Men det gör det väl, om man bortser från de som har en intjänad pension under runt 6 000kr/mån.
Och för de räcker ju inte den inbetalda pensionen till att täcka de 11 600 kronorna som som nu satts som golv, så ungefär minst hälften av deras pension är också “oförtjänad”.
Att 40 år utan inkomst fortfarande anses vara ett rimligt utfall är en gåta. Budskapet måste vara att jobba.
Inkomstpensionen står inte i proportion till arbetad insats för att ha en inkomst att leva på.
Därför finns olika tillägg i den allmänna pensionen som inkomstpensionstillägget, garantipensionen och utöver detta finns ett bostadstillägg som ca 15% nyttjar.
Så må vara, men vad är lösningen då? Öka inbetalningarna från 10,2% av lönen för de som ligger under brytpunkt?
Rejält höjt av grundavdrag för pensionärerna som betala skatt (garanantipensionen är obeskattat). Det kommer öka klyftorna mellan de som jobbade hela livet och de som valde inte att jobba.
Det måste löna sig att arbeta, hur man når dit vet jag inte.
Du och jag ligger inte i riskzonen.
Ja, jag håller med.
Men, som det ser ut idag så överskrider ju redan nu avsättningarna till den allmänna pensionen inbetalningarna för de som ligger under brytgränsen.
Så, om pensionen är ett mått på hur mycket det lönar sig att arbeta, måste avsättningarna öka ännu mer relativt inbetalningarna, alternativt inbetalningarna öka.
Om det senare, då innebär det lägre utbetald lön nu, vilket inte nödvändigtvis ökar incitamentet att jobba.
Sänkt skatt på utbetalningarna, som @anon23957643 föreslog, kan vara ett sätt.
Nej, och jag bor inte ens i Sverige, så svensk pension är överhuvudtaget inte aktuellt för mig.
Det hindrar oss inte från att diskutera problemet tycker jag.
livsinkomstprincipen där grundtanken att det ska löna sig pensionsmässigt att arbeta mer och längre och bidra till samhället. Detta visar sig inte stämma.
Den allmänna pensionen har sjunkit till i genomsnitt 44 % av slutlönen en ny bottennotering.
Från samma artikel:
Lösningen? Höjda pensionsavgifter
Om man vill vara lite illvillig kan man ju läsa det som att gapet mellan pensionen och slutlönen delvis skall lösas genom att minska slutlönen.
Artikeln pekar också på att tjänstepensionens vikt har ökat som ett problem.
Är det ett problem dock? Det har ju blivit nästintill en grundbult i det svenska pensionssystemet, är det något att eftersträva att avveckla det för högre allmän pension?
Den största nackdelen jag personligen ser med tjänstepensionsystemet som utomstående, är dess komplexitet. Vad finns det för andra nackdelar? Nästintill alla anställda har väl tjänstepension?