Tanke 1: Vad skulle hända om alla, eller säg 90% av vuxna svenskarna, använde sej av Rikatillsammans-strategierna?
Alltså investerade en betydande del av sina pengar långsiktigt, diversifierat osv.
Spontant tänker jag: alla blir rikare (utan att skapa mer värde) => alla har råd med mer => inflation?
Tanke 2: Just nu når ju budskapet främst fram till folk som är intresserade av ekonomi och redan är ganska rika, om man kollar på trådar här på forumet om vad folk tjänar, jobbar med osv.
Gör det inte att klyftorna ökar? Vi rika blir bättre på att bli mer rika.
Egentligen skapar ju alla värde ändå. Alla blir helt enkelt rikare för att folk och folks kapital skapar mer värde.
Det som snarare skulle hända är att avkastningen på kapital skulle minska då det finns mer kapital tillgängligt på kapitalmarknaderna. Vilket även skulle hålla marknadsräntan nere (billigare att låna pengar). Vilket i sin tur skulle öka mängden investeringar så produktivitetstillväxten skulle öka. Antagligen skulle det även leda till effektivare användning av energi och råvaror då deras pris också skulle gå relativt pengars pris (värdet på pengar minskar).
Om alla sparade sina pengar istället för att spendera dem så skulle jättemånga bli arbetslösa eftersom alltför många företag skulle tvingas lägga ner.
Många här är högavlönade och kan både spara och spendera men om alla med låga inkomster skulle spara halva sin lön, eller mer, så skulle affärer, restauranger etc. tvingas slå igen.
Skulle dock inte dessa förlorade intäkter i alla fall delvis balanseras av sjunkande kostnader för kapital? (sjunkande eller t.o.m. negativa räntor) Jag tänker att vi till slut får en balans där folk slutar spara och spenderar istället eftersom avkastningen på deras kapital är noll eller negativt. Allt sparande är ju uppskjuten konsumtion, och om folk inser att en spenderad krona idag är värt 0,8 spenderade kronor om 10 år när dom kanske inte ens är vid liv längre så är det nog många som inte är så sugna på att spara längre.
I alla fall långsiktigt, kan bli en del kaos kortsiktigt.
Om “fattiga människor” skulle spara sina pengar istället för att göra av med dem på restauranger, barer och butiker så skulle restauranger, barer och butiker tvingas slå igen.
Vad tror ni om följande? Om majoriteten av investerarna fingerplockar aktier efter vilka bolag som har utdelning eller inte, betyder det då att bolagen med utdelning kommer att rusa på börsen?
Spännande poäng! Hur skapar folks kapital värde i detta scenario? I mitt huvud tillför det inte världen något att jag tjänar pengar på att mina akier går upp i pris.
Jag tänkte faktiskt inte på detta när jag ställde frågan. Det är en intressant diskussion att ha!
Men det jag tänkte på främst var om alla tog sina pengar dom nu har sparade till 0% på bankkontot och/eller pengarna dom nu investerar på enskilda aktier + aktivt förvaltade fonder, och istället investerade dom smart.
Kapital som sådant (oavsett valuta/inflation) är värdeskapande.
Med kapital kan vi köpa resurser och investera i en maskin som ökar produktiviteten. En maskin kan också producera löpande värde som överskrider kostnaden för den (även inflationsjusterat).
Så med mer kapital som går in i värdeskapande/produktivitetsökning leder till att mer värde skapas trots samma eller lägre arbetsinsats.
T.ex. är det en produktivitetsökning om det går åt mindre energi att leverera samma tjänst/vara. Så produktivitetsökning är i sig inget negativt.
Fattar! Men går kapitalet jag lägger på att köpa värdepapper verkligen in i värdeskapandet (företaget?)?
Jag minns att Jan gjorde en liknelse med Blocket. Att du handlar en BMW på Blocket gör inte att BMW får mer pengar. Att jag handlar ett värdepapper gör inte att företaget får tillgång till dom pengarna? Eller vad har jag missförstått?
Sverige utgör en så pass liten del av världsmarknaden att vi alla skulle kunna bli rika på omvärldens bekostnad. Rikatillsammans-strategierna går ju ut på att vara diversifierad globalt. Så i princip så skulle ju alla svenskarna (eller ja, eh, 90% då) kunna leva på kapital och inte utföra något aktivt arbete alls, utan låta kapitalet arbeta. Varor skulle kanske inte kunna produceras här, men de kan vi ju köpa in för våra kapitalinkomster. De där resterande 10%:en skulle antagligen behöva jobba inom renodlad kärnverksamhet, så som vård, skola, omsorg, rättsväsende, försvar osv. För viss typ av värde kan i dagsläget bara levereras av människor. Själv föredrar jag riktiga poliser och riktiga läkare, men kan definitivt avvara diverse kulturverksamheter
Kikar man på filmer så som iRobot och likande kanske vi kan hamna i ett läge i framtiden där ingen människa behöver jobba alls, utan värdet kommer ifrån det maskiner skapar?
Ja, fast indirekt. Eftersom du köper del av det kapital som gick in från början till bolagen. I praktiken köper du ju den där produktiva maskinen av någon annan när du köper en aktie.
I ditt exempel pratar vi ju om att större andel av folks disponibla inkomst ska gå in på kapitalmarknaden. Då minskar kostnaden för bolag att “låna” pengar den vägen. Så med mer pengar in i aktiemarknaden kommer mer kapital gå till att bygga/investera i värdeskapande maskiner.
Det är också korrekt. Men det handlar mer om att relativ prissättning. Till skillnad från ditt exempel när mer kapital blir tillgängligt på kapitalmarknaden.
Min uppfattning är glasklar: för varje person som ökar sitt sparande och minskar sin konsumtion så kommer vi vara fler som ska dela på en lägre företagsvinst.
Det innebär att de där 7% som börsen i genomsnitt bör avkasta kommer gå ner. Och som någon nämnt tidigare så kommer en ny jämvikt uppstå, vid en lägre avkastningsnivå. (Om börsen bara gav 3% per år, skulle det fortfarande vara lika intressant att investera?)
Det tycker jag är en för enkel slutsats. Helt enkelt eftersom produktivitetsutvecklingen inte är konstant.
Om mer och mer kapital kommer in på kapitalmarknaden sjunker avkastning. Men så fort avkastningen sjunker lite grann blir större och/eller mer långsiktiga investeringar lönsamma då avkastningskravet är lägre. Vilket leder till mer pengar satsas på innovation/produktivitetsökning. Som leder till snabbare ökande produktivitet. Som lyfter avkastningen igen.
Så avkastningen minskar mindre än mängden kapital som tillkommer. Därmed får vi en bättre värld snabbare.
Jag tror också att det skulle kunna leda till att mer satsas på produktivitetsökning, vilket skulle göra världen bättre. Lägre konsumtion och högre produktivitet skulle faktiskt göra mycket bättre.
Men, jag tror inte att avkastningen skulle öka. Med hög produktivitetsökning och låg konsumtion så skulle inflationen vara låg, risken är även att man skulle få deflation.
Med andra ord, mycket i livet skulle vara bra men det skulle bli svårt att bli rik på investeringar. Jag tror att vi skulle kunna få en ekonomi som liknar den i Japan. (Det är ju inte så att det är direkt dåligt att leva där.)
Om alla småsparare börjar spara i indexfond → större andel av börsens avkastning tillfaller småspararna.
Högre sparkvot → Minskad konsumtion/omsättning i samhället → konkurser, deflation och arbetslöshet. Behöver kompenseras antingen genom att staten ökar sina utgifter för att hålla uppe omsättningen i ekonomin med antingen högre skatter/sedelpress eller statsskuld som resultat. Hur de ekonomiska klyftorna påverkas beror på inriktningen av den ekonomiska politiken. Ett utfall kan även bli att en del av “investeringarna” går till att låna ut pengar till folk så att de kan konsumera vilket bygger upp en bubbla som spricker den dagen de inte kan låna mer eller lånat för mycket så de inte kan betala sina konsumtionslån. Eller lyckas vi kompensera det genom att öka vår export så att andra länder får problem med ökande handelsunderskott medan vårt handelsöverskott ökar (detta inkluderar den för oss positiva effekt av att utländsk valuta kommer flöda in i landet pga aktieägande i utländska företag). Eller förändrar vi vårt samhälle radikalt och skapar ett annat samhälle än det konsumtions- och arbetssamhälle vi nu lever i.
Större andel går till företagen via börsen istället för konsumtion → Lättare att få pengar till att utveckla sina produkter men svårare att få dem sålda.
