När det gäller placeringar vet man inte om de “välutbildade och duktiga” kom fram till rätt lösning förrän efteråt med facit i hand. Och de som hade rätt förra gången har kanske inte rätt denna gången. Allt vore så mycket lättare med facit i hand.
Jag följer den samlade expertisen inom akademia, inte enskilda ‘förståsigpåare’.
Jag erkänner direkt att det var så jag gjorde 2015-2016 när jag började intressera mig lite mer för mina pengar. Den strukturerade processen var att läsa in mig på ett stort antal ekonomibloggar och analysera vilken som passade mitt eget sätt att tänka bäst och valet föll på RT. Sedan har jag följt med i er process och det har funnits tider när jag inte orkat med alla avsnitt om analyser och branscher men det har varit lärorika år (jag hör till dem som gärna lyssnar på de flummiga avsnitten).
Att analysera enskilda bolag är för mig som att försöka lära mig alla kungar och årtal i historien, det faller ut ur hjärnan lika fort som jag matat in det. Så vad återstår? Jo att luta sig mot någon som säger att indexfonder är bäst 
2 gillningar
Den samlade expertisen är inte alltid så samlad. Och inte alltid har de rätt.
Vad säger den samlade expertisen inom akademia om hur vi ska placera?
Jag tänker lite som @Pareto och applicerar sedan en klockkurva där de största virrpannorna på ytterkanterna sållas bort. 
Då tänker jag att mitt på kurvan ligger de som förespråkar att man faktiskt sparar öht. Längst ut ligger de som sätter allt i krypto, allt i ett enda företag etc. Jag har inte ambitionen att slå marknaden ändå. Jag är glad för en vettig genomsnittsavkastning.
4 gillningar
Kortfattat:
Försök inte tajma marknaden och köp hela marknaden.
1 gillning
Vad säger den samlade expertisen inom akademia om att anpassa sig till marknaden?
Menar du ombalansering så rekommenderas det ungefär årligen.
Ja, ombalansering är ju en anpassning på sitt sätt. Men om man köper hela marknaden, vad finns det att ombalansera till?
1 gillning
Nu kommer vi utanför ämnet, men ombalansering mellan sina tillgångsslag.
Om min investeringsstrategi är exempelvis 80% aktier och 20% räntor så är det rimligt att ombalansera antingen baserat på en viss tidsfrekvens (ex 1 januari varje år) eller baserat på nån treshold (ex vid 10 procentenheter avvikelse)
Tillbaka till ämnet. Från en artikel i New York Times:
“For a start-up to get money from Alameda meant everyone else would follow along,” said Brad Nickel, who hosts the crypto podcast “Mission: DeFi.”
“There’s no due diligence or anything,” Mr. Nickel said. “If you took money from Alameda, you could get a lot of big-name investors in.”
1 gillning
Var är Mr Dime?
fniss 
1 gillning
Kommer ihåg jag läste om någon analogi för detta beteende med kommunfullmäktige hade dagsmöte med två punkter på agendan.
- Byggandet av ett nytt kärnkraftverk
- Färgen och placeringen av ett nytt cykelförråd.
Första punkten avhandlades på 5 minuter. Den andra tog hela dagen. Varför? Alla antog att experter redan gjort sitt och man hade inget att säga om första punkten.
1 gillning
Jag är också glad för en vettig genomsnittsavkastning men ju högre, desto bättre.
Jag gillar faktiskt inte begreppet “slå marknaden”. Det är en form av halmgubbe faktiskt. För det man egentligen avser är att slå ett brett index över marknaden, och över lång tid. Marknaden utgörs av massor av enskilda aktörer som gör enskilda affärer. Man kan inte slå dessa utan varje enskild affär som görs är bara en transaktion där köpare och säljare möts och det finns vare sig vinnare eller förlorare i varje sådan affär. Det är det långsiktiga resultatet över alla affärer som avgör hur det går, relativt andra, men man vare sig slår någon eller förlorar mot någon.
Kan vi inte kasta “slå marknaden” i papperskorgen som begrepp? Det är missvisande.
1 gillning
Även alla dess enskilda affärer påverkar ju marknaden eftersom priset sätts på marginalen (dvs genom alla dessa affärer). Marknaden syftar ju på den kapitalviktade snittavkastningen för alla tillgångar (alt. alla enheter av en specifik tillgång), vilket kan approximativt implementeras resonabelt nära och hyfsat passivt med indexfonder. Så det är ju en ypperlig utgångspunkt och naturlig att ha som benchmark.
Varje affär har en vinnare och en förlorare i den mening att en kommer ha gjort en bättre affär än den andre. Sen kan ju såklart “förloraren” ha relevanta anledningar till varför man gör den affären och kanske till och med tar igen det på att den gör en än bättre affär senare. Där kommer marknaden in som ett alternativ, om man alltid gör affärer enligt marknadsvikt får man marknadens avkastning (minus såklart avgifter, skatt etc.)
Även om jag enbart har en relativt liten andel i marknadsviktade indexfonder, så tycker jag nog att “slå marknaden” är ett ypperligt begrepp som definitivt inte bör kastas i papperskorgen! Jag ser det snarare som en utmaning 
Jag vet inte om det är sant men det skulle kunna vara det.
Parkinsons lag är ständigt aktuell!!
Nej så ser jag det inte. När en affär görs så möts köpare och säljare, man är överens om ett pris och ingen förlorare finns. Det är framtiden som avgör om det var ett bra beslut eller inte, alltså om den som köper väljer att behålla eller sälja, och vad den som sålde valde att investera i istället för det man sålde. Detta avgörs inte vid transaktionstillfället utan via fortsatta val att göra en transaktion eller att inte göra en transaktion. Även icke-affärer, dvs att typ dag för dag välja att behålla är beslut som tas och som påverkar hur det går efter senaste affären. Givet det är min slutsats att det inte går att säga om en enskild affär är bra eller dålig, det är bara en affär.
1 gillning
Jag förstår att du inte ser det så. Jag förklarade bara vad som menas ur en akademisk synpunkt när man säger att en affär har vinnare eller förlorare, allt är ju i jämförelse med marknaden. Självklart är det framtiden som avgör om affären var lyckosam eller inte, utfallet kan ju endast observeras i framtiden.
Varje enskild affär ÄR ju marknaden i det tidsögonblicket och kan alltså inte jämföras med marknaden.
Det jag vänder mig emot är resonemanget att det finns vinnare och förlorare på börsen, snacket om att man måste “slå” någon, ofta nämns då att man måste slå “experterna” eller företag med tusentals analytiker. Detta är faktiskt rent nonsens. Varje person har möjlighet att genom väl valda beslut om att köpa, sälja eller behålla, lyckas minst lika bra som alla andra utan att man kan anses behöva slå någon. Det man i så fall “slår” är alternativa tidsserier av beslut/icke-beslut.
1 gillning