Tidningen Privata affärer har varje nummer 3 förslag på fondportföljer. Ingen av de ingående fonderna är index-fonder. Fondavgifterna är väldigt höga. Tidningen har själv hittat på egenkonstruerade jämförelse-index.
Sofia Ullerstam, fondansvarig, skriver att de har som mål att få en avkastning som är högre än index, därför ingår inga indexfonder. Hon anger inga tidsperspektiv. När man jämför med deras egenkonstruerade jämförelse-index ser de ut att ha lyckats,
Det här skiljer sig markant från inställningen i RT. Har det funnits någon diskussion med dem?
Jag följde under ca 8 års tid en hemmagjord mix av Årets Fond i PA där jag efterhand bytte ut dem om de gick dåligt.
Till slut fick jag upp ögonen för RT och omvärderade min tidigare strategi.
Tittar jag tillbaka så gick min portfölj under dessa år ungefär som för en bred, global indexfond. (men utan arbetsinsatsen…). Risknivån har jag inte koll på.
Sofia Ullerstam fortsätter med att rekommendera “dyra fonder”. Nu senast ger hon rådet att satsa på småbolagsfonder för de “måste” återhämta sig någon gång. Finns inget tidsperspektiv på “någon gång”.
Detta skiljer sig markant från inställningen på RT.
Hur kommer det sig att det har utvecklats två parallella värdar med helt olika värderingar och som inte pratar med varandra?
Av den enkla anledningen att det inte finns något rätt svar. Vi kan konstatera att indexfonder aldrig ligger i topp. Det är alltid dyra fonder som ligger där. Men det är nästan aldrig samma fond i topp varje år. Detta förhållandet är superintressant. Det visar både på potentialen och svårigheten. En del ser potentialen i första hand (t.ex jag), andra ser främst svårigheten (och väljer index).
Därför finns det två världar. Erfarenhetsmässigt har de svårt att tala med varandra, vilket förstås är tråkigt.
Det är ju ett enormt gap. Alla kan se det men ändå är de som vill utnyttja detta så väldigt få. Varför detta ointresse för en oslipad diamant? För att man inte vet hur man slipar den? Kanske, men hur många har egentligen gjort ett ärligt försök? Även om det skulle ta 10 år att slipa den kommer belöningen med besked sen.
Jag “nyttjar” inte detta kontinuerligt.
Jag har dock haft övervikt på tech och läkemedel sen 90-talet.
I privata sparandet är 50% av mina fonder tech/läkemedel.
I PPM är det all-in på tech, läkemedel och bio-tech.
I TJP är det 100% indexfonder (global, Europa och Sverige)
Måste få tag i spåkulan först för att lyckas med det . Det brukar underlätta om man inte heter Tur i förnman . Men alltid trevligt för de som lyckas bli riktigt rika på att välja de bästa fonder rätt i förväg . Det finns säkert sådana med och du är en av de @nhb . Det är bara att gratulera . Det måste ändå vara imponerande om man är med bland de 2-3% som slår index långsiktigt. Det ska man vara stolt över .
PA:s fondportföljer är ett utmärkt exempel på att det är väldigt svårt att slå index.
Jag kollade upp deras fondportföljer för ca fem år sedan. Då var jag i mailkontakt med Sofia som var mycket tillmötesgående och lämnade ut den historiska datan i Excel för analys. Portföljerna hade gått bättre än index från start 2004 fram till och med 2009, därefter underpresterade portföljerna. Genom att ha kvar historiken långt tillbaka gav graferna i tidningen känslan att portföljerna överpresterade över tid. Deras fondportföljer tas fram av en extern firma och min tolkning är att om inte ens professionella analytiker kan välja fonder som slår index så kommer det vara i stort sett omöjligt för mig som lekman.
När det kommer till det journalistiska ger det mer content att skriva om aktiva fonder än att hela tiden ge samma tråkiga, om än mer korrekta, råd att investera i globala indexfonder med låg avgift. Jag är extra skeptisk till deras PPM-portfölj som borde jämföras med SÅFAn som det naturliga alternativet.
Det var som sagt ett några år sedan och jag har slutat prenumerera, så portföljerna kanske funkar annorlunda nu.
Jag skulle säga att det fungerar likadant fortfarande. Speciellt jämförelse-index tycker jag är helkonstiga. (Som du nämner finns ingen jförelse med SÅFA).
Sofia Ullerstam skriver att deras portföljer är speciellt framtagna för att slå jförelse-index! och att syftet är att slå index-fondernas resultat. Varför jför man då inte med indexfonder?
Det där med jämförelseindex är ett försäljningsknep. Men många verkar gilla dem så det fungerar tydligen som förväntat.
Der naturliga är förstås att jämföra alla fonder med varandra istället för omvägen via ett passande index. Den som gillar indexjömförelsen jämför då lämpligen mot ett stort brett index.