Jag gör en omstart sent i livet och behöver köpa en bostad för ca 2 mkr och är tacksam för era råd! Detta ger en hyfsat dräglig bostad om jag flyttar så långt ut från stan jag kan utan att pendling till jobbet blir mer än 1 timme. Jag är beredd att ta lån via BlueStep och liknande, men jag blir nog inte godkänd där pga för lite eget kapital. (Se mer längre ner.) Mina frågor:
Det finns personer runt mig som bör kunna bli godkända som borgenärer för ett lån. Men visst innebär det att de då själva blir låsta för att ta egna lån? De har det visserligen relativt bra ställt, men har inga oändliga resurser. Jag kan inte tänka mig att belasta dem på det sättet, även om de skulle säga ja. Därav min egentliga fråga:
Kan man inte skriva in att borgensåtagandet bara gäller för t ex 1 eller 2 år? Och att banken därefter kan pröva om de kan godkänna att lånet skrivs över på enbart mig? Lånet kommer ju då att ha skötts perfekt i 1 eller 2 år och lägenheten finns ju som säkerhet. Eller hur funkar det?
KORT BAKGRUND
Jag har flyttat runt i några år och hyrt i andra hand av vänner och bekanta, för jag har helt enkelt inte orkat ta tag i min situation. Det har slitit hårt att inte ha en trygg bostad. Och har nog bidragit till att det varit svårt att bli helt frisk. Nu har den senaste värden plötsligt sagt upp avtalet i förtid. Så nu är det dags!
Fast anställd sedan många år i statlig tjänst 37k/mån. Har 200k på banken, inga stora skulder egentligen men har betalningsanmärkning pga ett fåtal småbelopp (tror max 2-3k från början). Anmärkningen berodde inte på brist på pengar utan på att jag varit långtidssjuk (utmattningssyndrom i kombination med en kronisk sjukdom) och haft svårt att hålla ordning på min administration.
Ska jag vara ärlig känns det riskabelt att lägga in de 200k som grundplåt i ett bostadslån då hela min buffert i så fall försvinner. Men det kanske är svårt att komma runt.
Jättetacksam om någon kan råda mig vad som gäller och hur man kan tänka. Försöker vara pepp på att bygga upp mig själv och mitt liv igen. Tanken var att först spara ihop pengar, som jag hade en ambitiös plan för. Men hälsan klarar inte den planen.
Idag pratar man om medlåntagare normalt, men i övrigt är det i normalfallet rätt analys. Oftast säger banken nej till andra lån.
Du kan prata med banken om det, men det förutsätter ju att du om ett eller två år lever upp till deras KALP-kalkyl. Gör du inte det så finns det ingen anledning för dem att stryka din medlåntagare.
KALPen (Kvar att leva på-kalkylen) ska hålla. Så har du inkomst som räcker är det inga problem, men detsamma gäller ju även idag.
Här handlar det ju främst om hur länge dessa “prickar” ligger kvar och påverkar din kreditvärdighet. Var öppen med ett par olika banker och lär dig hur lån fungerar och ta det därifrån. De är inte elaka, de vill bara veta att du kan betala din ränta.
Alltså, sparande är ju i många fall till för att just bekosta boende. Även om du är “sent i livet” så är din situation inte olika en 20-årings på bostadsmarknaden. Men med fast lön ligger du ju bättre till.
Mitt tips är framförallt att räkna realistiskt och att inte mörka för banken. Boka i ett möte på något lokalt kontor och fråga helt enkelt om hur de ser på det. Var öppen med dina siffror och möjligheter så kommer du att få bättre svar.
Tyvärr kan varken du eller banken med säkerhet lova att du inte behöver en borgensman om x år.
Den enda varianten jag spontant skulle kunna tänka mig är om du avtalar med borgensmannen att du helt enkelt löser lånet om x år (t ex då med hjälp av ett “eget” lån), men detta får naturligtvis stora konsekvenser för dig om du då fortfarande skulle behöva en borgensman.
Och frågan är vad som skulle behövas för att göra borgensmannen trygg i a) att detta verkligen sker om x år, och b) att hen får något i gengäld för åtagandet under de x åren.
Hm det är ju sant… Det har du rätt i! Tack! Har varit så fokuserad på att spara ihop till hela köpeskillingen - för att på så sätt vara skuldfri och få låga löpande kostnader. Så jag har inte reflekterat över hur förhållandevis liten insatsen behöver vara om man istället tar ett lån. Har ofta svårt att se klart. Min hjärna fuungerar inte riktigt som den ska. Apropå hälsa och ork.
Tusen tack för du tog dig tid att svara så ingående. Du anar inte vad det betyder när man inte själv orkar ta reda på hur det ligger till. Talade med en bank för ett par år sedan och det kändes som att köra huvudet rakt in i en betongvägg. Verkligen aj. Tänkte aldrig mer, ska f-n spara ihop varenda krona istället! Tack igen för kloka råd.
Maxlån med hänsyn till 4,5 x årsinkomsten är ju inget hinder, så jag tror det mer handlar om betalningsförmåga. Men ~4500 i ränta i månaden och ~3000 i amortering är ju inga värstingtal. Återstår gör att kolla vad KALPen blir och hur banken ser på betalningsanmärkningarna.
Du har rätt i det, och jag har faktiskt tittat på hyresrätter på en ort 5 mil utanför stan (Sthlm). Där kan man få lägenhet relativt snabbt. Problemet är betalningsanmärkningen. Där var de benhårda (kommunal hyresvärd). Det finns kanske värdar som är villiga att se på hela situationen. Då behöver jag leta runt mer. Jag kan dock inte byta jobb innan jag är frisk och kan inte bo för långt från jobbet. Tack för ditt svar! Det betyder mycket att få bolla idéer. Önskar dig en trevlig kväll!
Lägg gärna lite tid här om du har möjlighet. Du har bara tid att förlora och en bra privat värd som förstår vad som hänt kan säkert se fördelar med att du verkar målinriktad och uppskattar såklart en fast anställning.
Tack för dina tankar som verkligen uppskattas. Man kan kanske helt enkelt höra med banken nu i förväg vad som krävs för att jag ska få ta över lånet ensam när det blir dags. Kanske är det enda som krävs föutom KALP och felfritt skött lån att bet.anmärkningen hinner försvinna? Är inte det rimligt?
Sen finns ju alltid lösningen att sälja lägenheten om medlåntagaren inte vill fortsätta sitt åtagande efter den oss emellan avtalade tiden. Men det är inte riktigt rimligt att försätta en nära vän/familj i en sådan sits…
När det gäller ränta - känns inte som jag har något förhandlingsläge direkt. Går det ens att förhandla om ränta idag och hur gör man?? Vanlig prutmetod, att börja med skambud, känns ju inte riktigt trovärdigt med en bank… Är i andra sammanhang världens sämsta prutare, vill ju snarare alltid betala extra om jag tycker något är bra😆
Är ju också verkligen trött på att betala hyra till någon annan istället för mig själv. Men någonstans måste man ju bo (under tiden). Och med 1h-kontrakt blir hyran åtminstone rimlig(are).
Börja med att säkra ett lån. Titta hos SBAB och Skandiabanken t ex, som bara erbjuder färdigförhandlade lån. Det viktigaste är inte den sista rabatten för din del om du kan få ett vanligt lån. BlueStep är ju en nödlösning som ingen rekommenderar.
Om du betalar 3% eller 4% i ränta är egentligen inte det stora och avgörande i ditt fall. Betalningsanmärkningen är en större grej att ta sig förbi.
Jag läste också Noomis längre inpass som avslutade med:
…vilket jag kan hålla med om. Det är ett stort ansvar med lån och finns det risker kopplade till anställning och hälsa så kan eget boende vara ett stort ansvar.
Att inbilla sig att ägt boende alltid är billigare är inte heller sant. Men ökar det möjligheterna till ett eget hem är det såklart värt det.
Jag kanske inte tänkt igenom det helt perfekt Försökte bara börja någonstans. Min svaghet just nu (pga sjuk) är att jag kör fast för att jag inte orkar tänka klart, orkar inte ringa samtalen, googla… (Har stor förståelse för att det kan vara svårt att sätta sig in i när man inte varit där själv.)
Min tanke var att med hjälp av medlåntagare låna till hela köpeskillingen. Eller låna till köpeskillingen minus mina 200k som kontantinsats. Men helst behålla åtminstone 100k för att inte stå utan buffert.
Jag lär inte få lån ensam pga betalningsanmärkningen.
Tusen tack för detta. Jag har så svårt att se klart på situationen. Har hela tiden tänkt att det bästa man kan göra är att äga sitt boende och det går alltid att sälja. Men tiderna är ju minst sagt osäkra och det är väl nästan enbart i innerstan man kan vara hyfsat säker på hyfsat stabila priser. Så tacksam att du och andra tar er tid att ge råd!
Ah såg inte Noomis längre inlägg först - tack! Det är ett perspektivskifte för mig, men det låter faktiskt helt och hållet rimligt när ni lägger fram det på det sättet. Att föredra till och med. För nu. Tack igen.
Läste precis på Kronofogdens hemsida att betalningsanmärkning tas bort efter tre år. Kanske vänta ut den tiden och sen söka nytt (hyres)boende…? Eftersom du nämner Stockholm så finns det, har jag för mig, en högspecialicerad mottagning för stressmedicin, kanske kunde hjälpa ang utmattningen? Själv upplever jag mindre orter som mycket mindre stressiga än Sthlm, så skulle ev kunna bli en win-win…? Ta hand om dig och lycka till 🩷🌸
Tack igen för kloka råd.
Försökte bara börja någonstans. Min svaghet just nu (pga sjuk) är att jag kör fast för att jag inte orkar tänka klart, orkar inte ringa samtalen, googla… (Har stor förståelse för att det kan vara svårt att sätta sig in i när man inte varit där själv.)