Nästan alla som skriver om tillgångsallokering (asset allocation) har en modell med två poster: aktier respektive räntor. Jag tycker att man får en bättre förståelse och en bättre översikt över sin ekonomi om man lägger till försäkringar, särskilt då pensionsförsäkringar och andra typer av inkomstförsäkringar.
En inkomstförsäkring kan ge skydd och garantier som inte aktier och räntor kan. En pensionsförsäkring ger ett skydd mot att pengarna tar slut innan livet gör det; den ger också en inkomst som fortsätter att ticka in på kontot även om hjärnan inte längre fungerar fullt ut och man tappar greppet om sin ekonomi.
Min tillgångallokering består av 50% aktier, 20% räntor och 30% pensionsförsäkringar. Jag väntar några år extra med att ta ut pensionerna så att pensionsbeloppet kommer att täcka alla mina basutgifter.
Jag ser också över min tillgångsallokering. Jag har valt att endast beakta mitt fria kapital, d.v.s. pengar jag kan komma åt enkelt. Därför är pension, prylar, värdet i huset exkluderat.
Aktie-ränte allokering pratas det mest om i kontexten vilken risk man ska ta på en viss portfölj.
Sen när man tittar på hela ens kapital så är det ju inte allt som år placeringsbart i aktier.
Jag är inte riktigt med på vad du menar med pensionsförsäkringar? Privata pensionslösningar? Dessa är ju ofta fondlösningar så de kan ju ha sin egen aktie-ränte-allokering.
Jag tror många räknar med både privat kapital, allmänpension, tjänstepension och privat pension i sitt totala kapital. Man ska dra bort ungefärlig skatt på alla pensioner eftersom de beskattas vid uttag. Då får man en totalbild över sitt kapital. Om det är det man vill
En del som jag räknar också med fritt kapital i bostäder som en del eftersom vi ändå tänkt likvidera boendet på ålderns höst.
Sen skiljer jag på vad som är
Fritt kapital tillgängligt på kort tid, inom säg en vecka
Bundet kapital tillgängligt först om många år tex framtida pensioner, kapital i bostad mm
Så kapitalet kan vara bundet eller fritt och sedan investerat med mer eller mindre av aktier/räntor beroende på sparhorisont för de olika delarna
@JFB
Jag räknar de pensioner som inte går att ta ut i förtid och även de som jag avser att ta ut livsvarigt i försäkringspotten. Dock räknar jag PPM och andra tjänstepensioner där jag själv kan välja hur pengarna investeras till aktie/ränte-potten. Jag tar hänsyn till att pensionerna kommer att beskattas: det lär vara den säkraste delen i en sådan här prognos.
Pensionerna påverkar i högsta grad hur stor aktiepotten kan och bör vara. För mig, en 60-plussare som inte längre har någon jobbinkonst, vore det t.ex. inte rimligt att ha mer än dubbelt så mycket i aktier som i räntor om jag inte hade pensionerna att falla tillbaka på.
Den ende jag känner till som har funderat på detta lite mer på djupet är Wade Pfau. Jag håller just på att läsa hans Retirement Planning Guidebook. Det är en tänkvärd och detaljerad analys av hur man bäst använder och förvaltar sitt kapital inför och under pensionsåren.
Återkom gärna med en review när du läst boken. Alltid intressant att höra vad andra tänker.
”Säkra” pensioner räknar jag bara det som är inkomstpension, förmånsbestämd (tex ITP2) och ev försiktigt placerare Trad pensioner med hög garantidel. Ska väldigt mycket till för att dessa ska gå ner mycket.
När jag tittar på aktie/ränte allokering så gör jag det på totala kapitalet. Tex lägger jag kapital i bostad, inkomstpension och förmånsbestämd pension i räntedelen. Det är åtminstone inte på börsen så närmast räntor.
Sen tittar jag på aktier/ränte allokeringen på totalen. Där landar vi på runt 50/50.
@JFB
Precis så brukade jag också modellera mina tillgångar, och då kommer man oftast till samma slutsatser.
Men efter att ha träffat många gamlingar med kognitiva funktionsnedsättningar som har blivit lurade eller inte längre kan sköta sin ekonomi så inser jag att detta även kan hända mig, och i det läget kan en försäkring i form av en livsvarig pension vara det sista halmstrået.
