Hej,
Jag har börjat få 25-års kris och känner att jag
måste ta tag i min ekonomi. Är lite stressad och vet inte alls hur jag ska lägga upp det.
Jag har som mål att spara med olika strategier.
Ett riktigt långsiktigt, (pension)
Sparar idag 2000 kr/månad i någon SEB pensionsfond.
Långsiktigt ( Pengar jag inte ser att jag kommer behöva de närmaste 10 åren)
Tacksam för alla idéer och tankar 
Med 180 000 kr som du bara låter ligga i din ålder och ticka kommer att generera ca 2.8 miljoner kronor tills din 65 års dag.
Jag återkommer med jämnförelsen.
Vem vinner vid 65 år? - Nr 9 av AnthonB här har du tråden!
Yes jag vann över Jan, trodde ju du skulle posta länken 
Först och främst grattis till en fantastiskt fin ekonomisk situation vid din ålder. 
Kan du inte säga något kort om vad du önskar från livet de kommande åren? Så kan vi nog ge ltie bättre tips och då kommer svaret att amortera / investera ge sig själv.
Som nämnts i tråden så om behövs det lite mer info, hur stor är belåningsgraden, 85% eller 25%? Hur är din inkomst mot vad du sparar? Vad vill du i framtiden? Vilka är dina målsättningar?
Jag säger: lev inte för spara, spara för du ska leva. Dvs har en hälsosam syn på sparandet, skippa inte härlig semester för du vill amortera 5000 kr extra.
Är bra att du tänker på pension i din ålder! Men du är ung så stressa inte upp dig för det. När jag va din ålder så tänkte mer på hur jag skulle få ihop ekonomin som student… 
Pensionsspara va inte ens på tapeten.
Jag personligen pensionssparar inte i någon pensionsfond privat men sparar i aktier, fonder för den som inte är aktieintresserad. Enda anledningen är att jag inte vill låsa pengarna. Finns nog någon i forumet som kan förklara fördelarna samt nackdelar med pensionsfonder. Själv så hoppas jag vara skuldfri när jag går i pension, om 25 år.
Bufferten beror lite på hur du bor, hus eller lgh. Lite högre om du bor i hus, går värmepumpen i sönder så vill du ha bufferten att ta av. I regel säger experterna tre månadslöner. Men är såklart invidiuellt, beror hur ens egna förutsättningar är.
Jag rekommenderar att amortera till under 50% belåning så du kan amorteringsbefria. Du kan låsa in ett skottsäkert ekonomiskt läge för livet, så stirra dig inte blind på maximal avkastning. Låga utgifter, en bra buffert etc är grunden man står på för att vinna stort på investering.
Som nämnts tidigare, grattis till ett bra ekonomiskt läge redan i unga år!
Apropå din oro för att du inte ska få någon familj tänker jag att du kanske inte behöver vara så orolig. Du är ung. Försök ha roligt, prova många olika typer av aktiviteter, umgås med vänner och vänners vänner, träffa nya människor och ”utsätt” dig för risken/chansen att träffa någon som du gillar och som gillar dig. Du har ett helt liv och en värld av möjligheter framför dig.
Lycka till! 
För det första vill jag gratulera till det du åstadkommit hitills.
Sen vill jag påstå att pengar, partner eller barn sällan kommer till en av tur. Det kommer av att man söker upp och tar vara på möjligheter som finns i världen.
Så var stolt över vart du tagit dig och gå med bestämda steg vidare. Även när du är osäker på vägen. Det är så man får reda på om man gått rätt eller fel och hittar vägen man vill gå.
Min logik är:
Spara = inte spendera.
Investera = spendera för ett långsikigt bättre liv.
Mitt råd är som vanligt ett riktningorienterat investerande. Målet är inte att spara till ett hus, en bil, ett barn eller pension någon gång i framtiden. Målet är att ha en växande pengamaskin vars avkastning du använder till det som känns rätt nu.
Alltså. Investera mycket och håll reda på hur mycket du satt in. Det är din pengamaskin.
Ditt saldo minus pengamaskinen är det pengamaskinen producerat för att förbättra ditt liv. Använd det med glädje.
Har du inget glädjande att använda dem till så låt dem för all del va kvar som trimning av pengamaskinen genom ränta på ränta effekten. Men glöm inte bort att de är till för att förbättra ditt liv. Hittar du nåt långsiktigt livsförbättrande så ska de investers i det.
Du har en ganska bra sits. 300.000 i buffert har få 25 åringar faktiskt. 70 % belåning är också rätt ok. Liten risk att du inte kan få igen det om shit happens och du måste sälja av någon orsak. Trevligt att få ner belåningen till 50% för att slippa amortera mer om man inte vill. Att leta efter en bra partner är jag inte så bra på. Lite övning. Min fru “hittade” mig på en kvarterskrog i ett studentlägenhetsområde för drygt 40 år sedan. Det var nog exempel på en bra plats att leta på.
Allt ser ju bra ut när det gäller ekonomin. En bra parameter att ha koll på är de gränser för belåningsgraden som vissa banker har, alltså för att få den lägsta räntenivån. Att amortera låt säga 100.000 kr kan vara ”mer vettigt” om det samtidigt ger 0,2% lägre ränta på hela lånet.
Det här med familj och barn är som sagt inget som kommer av ”tur” utan genom ett medvetet och planerat arbete. Jag levde själv som singel under alldeles för lång tid. När jag började ta tag i situationen löste det sig. Jag tror samtidigt att man som tjej behöver göra detta tidigare. Dels finns den ”biologiska klockan” men också det faktum att man är mer attraktiv när man är 25-30 år än när man är 40. För män är det ofta jämförelsevis enklare att träffa en tio år yngre partner, även om det så klart finns undantag.
De kvinnor jag känner som har partners som är mer än tio år yngre än de själva är personer som lyckats väldigt bra i livet och som har en ”framgångsrik image”. Det ser inte ut så för alla och det är heller inget att sträva mot. Det finns annat i livet som är viktigare.
En möjlig strategi för att hitta en bra partner kan vara att ”bredda sökningen” till personer med utländsk bakgrund. Rent faktiskt har ”invandrare” lägre status i samhället och är jämförelsevis mindre attraktiva på ”partnermarknaden”. Detta är förstås en grov generalisering. Jag internetdejtade under flera år. När jag mer medvetet gick in för att träffa ”icke-svenskar” förstod jag att jag gjort något rätt. Det bemötande jag fick blev annorlunda och bättre. Det var tydligt att jag framstod som mer attraktiv för de tjejerna än för ”normala svenska tjejer”.
I mitt fall hade jag pluggat språk och inriktade mig främst mot tjejer med ”rätt språklig bakgrund” och det bidrog en hel del. Jag tror dock att det skulle fungerat bra även i andra fall.
Du är är bara ~25 år gammal, det finns tid att hitta en partner både en och två gånger.
Jag är fortfarande ung, och har det relativt gott ställt. Lite som dig. Mina konkreta tips är delvis att du får skilja på kärlek och ekonomi till en viss gräns. Om du hittar någon som fyller alla kriterier, och har två år innan examen som läkare, då kanske det är värt två “hundår” med en student. Chansen är att den personen kommer ha samma ambitioner som dig, och den trygghet du vill uppnå är gemensam.
Det andra rådet jag kan ge är att hänga i andra kretsar. Jag har ett gäng student-vänner jag umgås med titt som tätt, men det är kanske inte dit jag hade vänt mig om jag vill resa eller äta dyra middagar. Genom mitt jobb har jag på naturlig väg hittat ett gäng personer som är i min ålder, som tjänar bra och har ett städat liv. Nu är vi ett stadigt gäng där alla är “vuxna” och man helt plötsligt kan resa och käka middagar när som.
Men, i slutändan är det ditt liv. Tror du att en 10 år äldre partner skulle underlätta så är det den vägen du tar.
Ta inte din ungdom för given, utan gör allt för att bli så attraktiv som möjligt nu. Bort med eventuell övervikt, investera i skönhet, sociala nätverk och träffa potentiella partners (gärna 5-10 år äldre, så de är redo för barn).
Man kanske tror man har tid, men risken för missfall dubblas vid typ 32-35 för kvinnor. Det är aldrig för sent, men bättre att börja tidigt. Tid och kärlek är mer värt än pengar. Och undvik rötägg till varje pris.
Jag har inga lån. Man jämför väl förväntad avkastning på den tänkta investeringen med räntan+förväntad värdeökning på huset?
T.ex: Bostäder ökar i snitt 6%, börsen 8% och bolåneräntor brukar väl vara ca 2%? 6+2=8.Skitsamma alltså. Men är din ränta och bostadens förväntade värdeutveckling hög så kanske du tjänar på att amortera.
Säg 3% bolåneränta, 7% värdeökning. Då blir ju en amortering värd 10% om året. Väldigt förmånligt, jämfört med de flesta investeringar alltså.
Någon får rätta mig om jag resonerar helt fel. Jag har som sagt inga lån 
Tips jag hade velat fått som 25 åring
Hälsa o träning
Träna minst 2 dagar i veckan med pulshöjande minst 30-40 minuter. Komplettera gärna med lite styrketräning , men framför allt bara gör någon form av träning som är ”kul”
Res o upplev
Ta dig tid att upplev andra kulturer och platser
Jobb - utveckling
Se till att skaffa dig ett arbete som stimulerar o utvecklar . Våga byta , förstå att det kommer att vara tufft i omgångar o massa knäppgökar. Men i slutändan se till att få energi o ständigt lärande
Ekonomi o sparande
Alltid bra med ett tidigt grundsparande, men glöm inte att frihet o förmögenhet får du utifrån att lyckas i arbetslivet / företagande sedan kan du fokusera på placering o avkastning- inte tvärtom.
Kärlek
Låt det ta tid- nöjd dig inte först du känner i hjärtat att inget annat spelar någon roll än den du träffar. Då är det rätt- sedan är det kompromiss i fokus resten av erat gemensamma liv.
Utveckling
Läs och utveckla sig själv hela tiden - njut av lärande o stjäl med stolthet friskt från andra kloka
Vänner o familj
Omge dig av dom som gör dig lycklig o glad. Kämpa inte för länge med dom andra …
Risk
Våga ta kalkylerade risker
Slutligen det viktigaste av allt som Richard Wolf sjunger om - Använd solkräm
Lyssna -Solkräm
Lycka till
Hmm. Inget fel att tänka så. Jag tror dock det ändrar sig om du hittar rätt person. Blir man kär på riktigt är det min erfarenhet att man skiter fullständigt i sånt. Det blir du och han som en odelbar enhet där man bidrar efter förmåga och får efter behov.
Och dom förhållandena håller in i evigheten väldigt ofta är min erfarenhet. Jag och min fru poolar alla tillgångar. Om hennes konto sinar skickar jag det hon behöver och tvärsom.
Dock krävs att man har kompatibel inställning till en hel del saker som pengar och prylar. Ok med att kompromissa och inte för bossig eller grälsjuk. Jag och min fru är båda ointresserade av märkesvaror och statusprylar , Nya kläder etc. Vi ligger 2-3 år minst efter med alla teknikprylar etc. Alla våra boenden har varit 70-tal som nyast. Bilar är oftast > 10 år (men rymliga och alltid minst 2) .
Kan därför vara smart att inte leta på ställen där "olämpliga kandidater " du beskriver i större mängd finns. Krogletande är nog inte så pricksäkert nuförtiden. Hur gör man? Sorry har ingen modern erfarenhet.
Exempelvis en Civilingenjörstuderande runt 25-26 som snart är klar är en typiskt bra försörjare som har visat studiediciplin, viss intelligens och ambition mm. Dröjer inte många år så tjänar han. >50k.
Jag känner par som har 10-15 år skillnad. Skillnad åt båda hållen. Rejält trist tycker jag att helt säkert inte få åtnjuta säg 65 till 75 som pensionärer tillsammans och bränna besparingar mm på ex långa resor och äventyr som jag och frun gillar eller annat kul. 4 år diff där mannen är äldre är tydligen vanligast. Det tror jag kan vara rätt ok med avseende på det du nämnde.
Vid stor åldersskillnad ökar risken kraftigt att man får vara sjuksyrra åt den äldre personen i många år när man själv är frisk och pigg. OM man sparar duktigt till pension så den yngre kan gå ner i arbetstid i förtid utan dålig pension mitigerar man problemet en hel del. Det gjorde vi men vår diff i ålder är bara några år. Vid 10 år diff i ålder blir extra sparandet då väldigt drygt om man har liknande löner.
Man ska som regel inte försöka styra för mycket och om man försöker göra det är risk att man missar olika riktigt bra möjligheter. Jag har egen erfarenhet av det. Nu blev inte allting så dåligt iallafall men hade jag “följt hjärtats väg” (citat från tidigare flickvän) istället för att försöka följa planer och vara smart hela tiden hade livit blivit annorlunda och kanske bättre.
Ålderskillnad behöver inte vara en stor grej alls men det kan också vara det. Huvudfrågan är vilken fas i livet man är i. Du kan träffa någon som är i matchande fas men som är äldre eller yngre och vice versa. Det är bra att ha fokus på den frågan istället för att hänga upp sig på att åldern är “fel”, om det nu inte är så att personen är en “tjock gubbe” eller något liknande.
Mycket handlar om personliga egenskaper snarare än olika “attribut”. Man kan läsa någon “jättebra” utbildning men vara lite lat och inte få klart uppsatsen. Sedan fortsätter det sådär och man hamnar i B-laget. Någon annan läser något skumt som man “inte blir något av” men har en personlig idé och plan som visar sig fungera. Det här är kanske inte så lätt att förstå sig på alltid men viktigt är iallafall att följa magkänslan än att hela tiden försöka “välja det som är smart”.
Kärleken är blind som man brukar säga… Har sett flera exempel på det.
Är själv ingenjör så det gänget har jag lite koll på. Dom har klarat en relativt tuff utbildning som inte alltid är kul dvs hyfsad arbetsmoral . Lönenivån hyfsad. Oftast inga problem med att få semester när man vill och vettiga flexibla arbetstider och liten känslomässig och etisk stress på jobbet. Sällan krav på massor med övertid. Oftast bra justa chefsstrukturer och sunda verksamheter med bra med resurser. Arbetsplatser man oftast går till på måndagarna utan Ågren. Trivs man inte är det oftast lätt att byta jobb.
För att ingenjörer generellt har ordnade liv och kan försörja sig. Antar jag att han menar? 
Det finns folk i andra yrkesgrupper med liknande egenskaper, men ingenjörer är liksom en klass för sig.
Framför allt är väl ingenjörer ganska enhetlig skara. Många andra grupper är mer spretiga. Att “dejta ingenjörer” kan ändå sägas vara en “strategiskt smart” inriktning som tjej. Det här val iallafall mitt intryck som student och det är egentligen inget negativt med det.